- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
215

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 17

svenska industrien i stor utsträckning arbetar på att
producera material för realkapital, byggnader, maskiner
o. dyl. I en period som denna, då världens sparkapital
är så oerhört kringskuret, måste skapandet av
realkapital nödvändigtvis i motsvarande mån begränsas, och
ett land, som för sin export särskilt är hänvisat till
detta område, blir då särskilt lidande. Den synnerligen
viktiga svenska sågverksindustrin, som förser
byggnadsverksamheten i många andra länder med material,
har visserligen varit i stånd att hålla sin exportsiffra
uppe ganska väl, men den har haft svårt för att skaffa
sig någon vinst.

Sådana industrier som pappers- och
massaindustrierna ha däremot utvecklat sig i mycket lovande riktning,
vilket främst beror på den tilltagande läskunnigheten
i världen under våra dagars demokratiska utveckling.
Vi äro sålunda i tillfälle att från Sverige förse den
amerikanska pressen i allt större utsträckning med det
papper, på vilket den till det amerikanska folkets miljoner
utsänder vad den har att bjuda ifråga om intellektuellt
och konstnärligt material, upplysnings- och
nöjesläsning.

Ett framträdande drag i den moderna svenska
industrins utveckling är dess intima samarbete med Förenta
staterna. Jag vill i detta sammanhang nämna det
amerikanska kapitalets medverkan i den svenska
tändsticks-industrin.

Det är av synnerligen stort intresse att iakttaga den
kraftiga utvecklingen av handelsförbindelserna mellan
Sverige och Förenta staterna. År 1924 hade detta
handelsutbyte växt till en totalsumma, vilken var nära tre
och en halv gånger så stor som motsvarande siffra för
år 1913. Sverige har alltid importerat mycket mera från
Förenta staterna än det kunnat exportera hit.

År 1913 täcktes importen från Förenta staterna icke
ens till hälften av exporten hit från Sverige; år 1924
uppgick exporten däremot till två tredjedelar av
importen. Vår import från Förenta staterna består till största
delen av livsmedel, bomull, oljor och automobiler. Vi
betala huvudsakligen genom pappers- och massaexport.

I viss utsträckning födas vi alltså och klädas av eder,
och ha nöjet att resa omkring i vårt vidsträckta land i
edra automobiler. I gengäld förse vi edra tidningar,
icke med så mycket nyhetsmaterial, utan med något
som ibland kan vara nästan viktigare än nyhetsmaterial
-—■ nämligen trämassa och papper.

Mina herrar! Jag inser, att jag redan uppehållit eder
alltför länge. Må det blott tillåtas mig att som
avslutning få uttrycka min uppriktiga förhoppning att
handelsförbindelserna mellan Förenta staterna och Sverige
måtte allt framgent utveckla sig efter sunda linjer och
att New Yorks handelskammare måtte livligt bidraga
till arbetet på detta mål.

Uti sitt tal i Evanston, Illinois, — strax norr om
Chicago — på midsommaraftonen yttrade kronprinsen
beträffande Sveriges industriella utveckling och
därmed sammanhörande förhållanden bl. a. följande.

*



Se vi ett ögonblick på förhållandena i Sverige,
sådana de f. n. te sig, finna vi genast, att utvecklingen
även där gått framåt med raska steg. Slutet av
1800-talet var hos oss i vissa avseenden en stillaståendets
period. Men med det nya seklets första årtionde gick
en ny tid in. Vi hade börjat komma till klarhet med
vårt eget lands möjligheter. Det blev liv och fart på
alla områden. Krafterna spändes, och resultaten
ute-blevo icke heller. Jordbruket har i hög grad utveck-

lats med begagnande av nya vetenskapliga rön och
bättre utnyttjande av gammal erfarenhet, och jordens
relativa avkastning har icke obetydligt förbättrats.

Industrins expansion utgör emellertid det
märkligaste bladet i vår ekonomiska historia. Blott ett par
belysande siffror. Fabrikernas tillverkningsvärde
uppgick viel sekelskiftet till något över 800 miljoner kr,
det har nu stigit till betydligt över miljarder kr.
Den i industrin använda drivkraften, uttryckt i
hästkrafter, har ökats från omkring 458 000 till nära
1 900 000. Siffrorna kunna absolut taget synas små,
mätta med amerikanska mått, men den relativa
stegringen talar dock sitt tydliga språk.

Jämsides med industrins utveckling visar vår
utrikeshandel en motsvarande rask frammarsch. År 1900
låg värdet av in- och utförsel vid en siffra av
omkring 900 miljoner kr, nu är värdet uppe i nära 2%
miljarder, och samtidigt liar relationen mellan import
och export väsentligen förändrats till vår fördel.

De varor, som vi sålunda utbyta med främmande
länder, kunna vi numera till stor del frakta på egna
kölar. Vår ångbåtsflotta räknade vid sekelskiftet en
dräktighet av omkring 325 000 nettoton, nu ha vi en
ångfartygs- och motorfartygsflotta av över 850 000
ton. Något som i hög grad bidragit att öka vår
handelsomsättning har varit de regelbundna transoceana
linjer, som inrättats av framsynta män — en av de
främste Dan Broström, är tyvärr nu borta. Den
viktigaste av dessa linjer, Svenska Amerikalinjen, har
fört oss över Atlanten, och jag vill hoppas, att den i
fortsättningen skall förmedla ett livligt utbyte både av
människor och varor mellan Sverige och Förenta
staterna.

Att denna Sveriges lyckliga ekonomiska utveckling
medfört förbättrade förhållanden för den enskilde är
uppenbart. Icke minst gäller detta den stora skaran av
små sparare. Insättarnas behållning i postsparbank
och sparbanker stannade år 1900 vid ett belopp av
inemot V2 miljard kr. I dessa svenska folkets
sparbössor finnas nu omkring 2% miljarder kr.

De rikliga inkomster, som under denna ekonomiskt
gynnsamma tid flöto till kronans kassa, gjorde det
också möjligt för statsmakterna att genomföra en
socialförsäkring efter stora mått; sålunda äro alla
arbetare i Sverige automatiskt försäkrade för skada till
följd av olycksfall i arbete. Varje svensk man och
kvinna är dessutom på ålderns dagar eller vid
tidigare inträffad invaliditet tillförsäkrad pension •—
folkpension. Det på gruöd av kriget ändrade
penningvärdet har visserligen medfört, att pensionsbeloppet är
knappt, men ofantligt många åldringar, särskilt på
landsbygden, ha tack vare dessa små pensioner kunnat
sörja för sig själva och ej behövt falla fattigvården
till last. — Även i andra avseenden, såsom i fråga
om arbetarskydd, begränsning av arbetstiden m. m.,
har den sociala lagstiftningen gripit in; och Sverige
torde på detta område nu stå bland de främste i ledet.

Erinras bör också om de djupgående förändringar i
demokratisk riktning, som inträtt i och med
genomförande av lika och allmän rösträtt, politisk och
kommunal, för män och kvinnor.

Jag har endast i några spridda drag sökt giva en
bild av Sverige, sådant det n u ter sig. Det är från
detta, det levande Sverige, som sjuder av liv och
arbete, och som vill gå i spetsen för utvecklingen,
var-hälst detta över huvud är möjligt, som kronprinsessan
och jag komma med hälsningar till er alla och
envar. -—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free