- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
219

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

219

nikens utveckling inleddes, sora tidigare nämnts, under
1890-talet en fullständig revolution i industrins
tillgodoseende med energi.

Totalanordningen av maskinverkstäderna har under
inflytande härav genomgått en grundlig omläggning.
I stället för att direkt överföra kraften från den
centrala ångmaskinen eller den hydrauliska kraftkällan
till en central transmissionsaxel, från vilken kraften
vidare överföres till de olika maskinerna medelst ett
vidlyftigt system av transmissionsaxlar och
drifremmar, inskjutes en eller flera elektriska motorer mellan
den ursprungliga kraftkällan och resp. lokala
transmissionsaxlar. I vissa fall drivas dock maskinerna
direkt av elektrisk motor.

kan upphäva det nya systemets fördelar vid
verkstads-drift framför det gamla.

Med avseende å den tekniska utrustningen synes
verkstadsindustrin i Sverige i stort sett hava följt med
utvecklingen, i den mån tillverkningens omfattning
inom ett företag kunnat ekonomiskt motivera detta.

Detta sakförhållande bekräftas icke blott av de
framgångar svensk maskinindustri vunnit vid stora in- och
utländska industriutställningar, utan även i viss grad
av tillgängliga statistiska uppgifter över art och
kvantitet av använd drivkraft, över antalet hästkrafter per
arbetare och över maskinvärde per arbetare under olika
perioder inom typiska maskinverkstäder.

Å andra sidan torde icke kunna förnekas, att de

*



Fig. 4. J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads ab., Stockholm. Interiör av motorverkstaden. — Verkstaden anlades 1845 av
Jean & Carl Gerhard Bolinder; bolaget stiftades 1873. Tillverkar bl. a. ångmaskiner, ångpannor, träbearbetningsmaskiner,
råoljemotorer, spisar, kaminer, handelsgjutgods, m. m. Utför vid Bastholmens båtvarv (Göteb. o. Bohus 1.) motorarbeten samt mindre

fartygsreparationer.

Införandet av den elektriska motorn betydde icke
endast i så måtto en kraftbesparing, som man
befriades från långa axelledningar, vilka ofta togo 25 % av
hela kraftbeloppet i anspråk endast för att hållas i
gång utan belastning från arbetsmaskinerna, utan en
kraftbesparing vanns även på grund av att en
arbetsmaskin för olika arbeten erfordrar olika kraft. Den
elektriska motorn tager nämligen ej till sig mera kraft
än vad arbetsmaskinen kräver för varje arbetsprocess,
resten överföres automatiskt till andra motorer, som för
tillfället kanske draga mera energi, eller avlastas hos
generatorn. Man finner därför i regel, att antalet
hästkrafter, som generatorn behöver utveckla, är betydligt
mindre än sammanlagda nominella styrkan hos de
elektromotorer, den driver. Anmärkas bör dock, att 15 à
20 % av kraftkällans effekt går förlorad vid
generering och överföring av elektrisk kraft, vilket dock icke

svenska verkstäderna i mindre utsträckning än
maskinfabrikerna i de främsta maskinindustriländerna varit i
stånd att begagna moderna automatiska specialmaskiner
eller genomföra en långt gående rationell
arbetsfördelning i tillverkningsprocessen. Orsaken härtill ligger i
att tillverkningen i allmänhet sker i mindre skala inom
varje enskilt företag. Säkerligen bär den svenska
maskinindustrins i vissa hänseenden efterblivna
organisation en dryg del av skulden härtill. Denna svaghet
framträder i en allt för ringa driftkoncentration och
delvis som följd härav i ett i stor utsträckning drivet
mångsyssleri. Huru mången fabrikant mottager icke
ännu i dag beställningar på för hans egentliga
tillverkning främmande artiklar. Han sätter ofta en ära i att
kunna tillverka »allt vad till branschen hörer». I själva
verket hava vi att i nämnda ekonomiska och
organisatoriska svagheter söka de viktigaste orsakerna till bris-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free