- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
231

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

231

amerika, där under de senaste femton åren nedlagts ett
oerhört arbete och stora summor för att få fram en
god metod för trätorkning. Resultatet av dessa
strävanden, som byggts på vetenskapliga undersökningar och
systematiskt hopsamlande av praktiska erfarenheter,
in-besparar nu årligen stora summor såväl åt landet som

de enskilda initiativtagarna.

*



Det system, varmed man uppnått de bästa resultaten,
är den fuktighetsreglerade trätorkningen. Den s. k.
vakuumtorkningen har i Amerika försökts på många
sätt men nu helt övergivits.

A^irke bör torkas artificiellt för att

1) reducera vikten, så att fraktkostnaderna bliva de
minsta möjliga;

2) förkorta tiden mellan sågningen och skeppningen
eller förbrukningen, undvika utgifterna för stapling i
brädgård och minska räntorna å därigenom bundet
kapital;

3) undvika skador, som alltid åtfölja lufttorkning,
t. ex. torksprickor och blåyta;

4) höja hållfastheten och styvheten hos virket. Trä,
torkat i fuktighetsreglerat trätork, tål 50 à 75 proc.
högre påkänningar än lufttorkat;

5) kunna lättare bearbeta träet. I fuktighetsreglerad
trätork torkat trä slöar ej stålen så fort som i torrluft
torkat trä, och dessutom erhållas bättre ytor vid
kutter-hyvling.

Den största svårigheten vid torkning ligger i att
undvika ojämn torkning, varigenom träet spricker och slår
sig, samt missförhållanden mellan temperatur och
fuktighet, som förstöra träets färg. Den största skadan å
träet åstadkommes, när ytan torkar fortare än det inre,
vilket alltid är fallet vid lufttorkning och vanligen
även vid här i Sverige hittills använda artificiella
torkningsmetoder.

Givetvis bör en torkanläggning i första hand vara
konstruerad så, att däri torkat trä ej förstöres. Man kan
emellertid säga, att här i Sverige ej tagits någon hänsyn
härtill, vilket torde bero på bristande kunskap om
principerna för trätorkning. Torksprickor hava ansetts
vara oundvikligt förbundna med torkning. Detta är
emellertid ett misstag. Om nämligen ytan under
torkningen hela tiden hålles •— i möjligaste mån ■— lika
fuktig som det inre, så undvikes sprickbildning,
samtidigt som torkningstiden i avsevärd mån förkortas.

Om alla träd växte lika och fuktigheten i det sågade
materialet alltid vore detsamma, skulle artificiell
torkning vara en enkel sak, som kunde utföras efter ett i
förväg uppställt schema. Men nu är ju förhållandet det,
att stora variationer i detta hänseende ofta finnas hos
ett träslag, även om träden växt i samma trakt. En god
trätork måste därför konstrueras så, att den kan torka
även det sämsta virke. Dessutom måste torken skötas
av en man, som i grund känner dess verkningssätt.
Träet bör även torkas i olika grad allt efter den avsedda
användningen av detsamma. Allt sådant bör torkens
skötare taga hänsyn till, om ett gott resultat skall
erhållas. Amerikanerna ha också anordnat särskilda
skolor för utbildande av torkskötare och allmänt erkännes,
att en god sådan kan inbespara sin lön flera gånger
om året.

För att ej i onödan förbruka värme i torken och för
att kunna veta, när virket är torrt, skall vid
torkningens början undersökas, huru mycket vatten virket
innehåller. Torkningsproceduren följes sedan dagligen
och avbrytes, när virket har den rätta fuktighetshalten,
vilken t. ex. för möbler är 5 à 6 proc., för inrednings-

arbeten i båtar 8 à 9 proc. samt för virke, som skall
skeppas, 12 à 15 proc., beroende på årstid och
destinationsort. (Vattenprocenten räknas på träets absolut torra
vikt.)

Under torkningen är det av stor vikt, att den
relativa fuktigheten alltid står i rätt förhållande till
temperaturen, då både torkningstiden och kvaliteten hos
det torkade träet är direkt beroende härav.

En trätorks kapacitet är beroende av den virket
omgivande luftens förmåga att tillföra för avdunstningen
erforderligt värme samt förmåga att absorbera och
bortföra det avdunstade vattnet. För att få bästa möjliga
resultat av torken bör den vara konstruerad så, att den
avgående luften är i möjligaste mån mättad med
fuktighet. Betydelsen härav framgår av följande siffror.
En kbft luft vid en temperatur av 10° C kan innehålla
högst 0,26 gram vattenånga, men vid t. ex. 65° kan
samma volym innehålla maximalt 4,68 gram. Om nu
den ingående luften är 10° och är mättad till % (= 75
proc. relativ fuktighet) samt den utgående luften 65°
och likaledes mättad till bör den medföra cirka 3,22
gram vattenånga från det i torkkammaren befintliga
virket. Går nu luftströmmen för fort genom
kammaren, hinner den ej avdunsta mer än t. ex. 1 gram
vatten ur virket, och detta motsvarar vid 65° endast cirka
20 proc. relativ fuktighet, vilket innebär, dels att
virket torkar och hårdnar i ytan, så att det spricker
sönder, och dels att all luften passerar kammaren och där
uppvärmes utan att göra någon nytta, varför man i
detta fall kan tala om bortkastade pengar. Vidare
erfordras mera än dubbla tiden för att torka virke, som
en gång blivit hårt torkat i ytan, än sådant där
urtork-ningen ända från början försiggått på rätt sätt. För att
få luften att cirkulera med största möjliga hastighet utan
att förstöra virket, måste värme tillföras, så att
tillräckligt hastig avdunstning erhålles, och då detta ej
låter sig göra medelst varm, torr luft, måste det ske
medelst fuktig luft, som även har högre specifikt värme.
Detta är orsaken till att fuktighetsreglerade
trätorkar vunnit en sådan fulländning och fått så

stor användning i Nordamerika.

*



Trätorkens ventilationssystem måste vara rätt
anordnat i förhållande till värmebatterier och virkesvagnar,
så att alla delar av innehållet torka samtidigt. Är detta
icke fallet, måste det först torkade virket stå kvar tills
allt är torrt. En vanlig felkonstruktion är även, att den
varmaste, torraste och således verksammaste luften
först går ut, vilket allt betyder förlust av värme och tid.

Av det ovanstående torde framgå, att det fordras
sakkunskap i lika hög grad för att rätt kunna konstruera
en trätork som för att konstruera någon av de övriga
i en träförädlingsfabrik ingående maskinerna.

En fördel med den fuktighetsreglerade trätorken är
även, att om byggnaden är eldfast, så kan innehållet
praktiskt taget ej brinna, under det torkkammaren är i
drift.

För att uppnå bästa möjliga resultat av en dylik
anläggning måste temperatur och fuktighet noga kunna
avläsas och kontrolleras, och för detta ändamål
erfordras mycket goda instrument och apparater.
Instru-mentavläsningarna antecknas å ett diagram, så att man
när som helst kan se, hurudant det i torkkammaren
befintliga virket är. Dessa diagram äro nödvändiga för
att torkskötaren efteråt skall kunna veta, huru
torkningen gått och vid efterföljande torkningar uppnå ett om
möjligt ännu bättre resultat.

De besparingar, som kunna göras genom att hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free