Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
237
så vidare. Han återkom till Stockholm och berättade
sina iakttagelser — det var en ung mans vetgirighet,
styrd och sovrad av den erfarne praktikerns
omdömesförmåga. En frisk vilja i en rörlig, amerikanskt senig
corpus. Han föreföll mig att omigen någonstädes på
vår planet kunna samla svenska ingenjörer i
förskingringen.
Och så reste Gustaf Åkerlind tillbaka till sitt nya
hemland, till sin tjänstgöring vid Chicagos
stadsingen-jörskontor, där han utövat flera ansvarsfulla
befattningar alltsedan 1912, däribland såsom kontrollant vid
stadens brobyggnader, speciellt i avseende på
järnkonstruktioner. Detta sistnämnda uppdrag — krävande
solida ingenjörsegenskaper och stor rörlighet — sköter
Åkerlind alltjämt,
Chr. S.
Skyddsöverdrag å gjutformar.
Av en amerikan D. H. Meloche, Detroit, Mich., har
uppfunnits en metod att framställa överdrag å
metall-gjutformars inre ytor för att sk5*dda dessa, utsatta som
de äro för den smälta gjutmetallens inverkan. Särskilt
avses att skydda ytorna i formar av gjutjärn, när dessa
användas för framställning av järngjutgods.
Förut har den principiella svårigheten, som varit
förenad med de vanliga överdragen, legat däri, att
sådana, som lättast kunna anbringas, äro minst stabila,
och att sådana, som äro ytterst eldfasta och därför i hög
grad lämpliga, icke häfta vid gjutformens yta. I
allmänhet äro de lättast applicerbara överdragen
antingen flyktiga eller halvflyktiga och till följd härav äro
de icke permanenta. Ett exempel på ett ytterst eldfast
överdrag är ett sådant av eldfast lera och verkar detta
även som isolering, skyddande för överhettning av
gjutformarna. Genom närvaron av en isolerande beklädnad
förhindras värmen i den smälta metallen från att
direkt passera till gjutformens väggar, så att formen
icke kommer att uppnå den temperatur, som skulle
uppnåtts, om icke någon isolerande beklädnad använts.
Om väggarna äro mycket varma, kan ett överdrag av
kimrök icke anbringas å dem med tillräcklig tjocklek;
då även kimröken har isolerande egenskaper, är det
tydligt, att ju tjockare kimröksbeläggningen är, desto
mindre lätt kan värmen från den smälta metallen
passera till gjutformens väggar.
Meloche har nu sökt övervinna den svårighet, som
består i att få det eldfasta materialet att häfta vid
gjutformens yta, på sådant sätt, att en jämn yta. erhålles
fri från blåsor. Enligt hans metod bestrykas
metallgjutformarnas inre ytor med en uppslamning av ett kemiskt
overksamt, eldfast, isolerande material, lämpligen
eldfast lera i en vattenlösning av ett värme motstående
och enbart som bindemedel för det eldfasta materialet
verkande ämne, ett lösligt silikat, varefter en belägg-
ning av kimrök anbringas på detta överdrag. Silikatet
utgöres av vattenglas.
Före anbringandet av överdraget uppvärmes först
gjutformen, varefter vattnet får avdunsta, då
överdraget säkert häftar vid. Till sin natur är det både
vidhäftande och eldfast, varvid den förra egenskapen härrör
från silikatet och den senare från den eldfasta leran.
Det har i praktiken visat sig, att smält järn vid en
temperatur av 1 370° C kan gjutas i en så anordnad
gjutform kontinuerligt och upprepade gånger utan att den
överhettas, under det att överdraget i verkligheten
kvarstannar oförstörbart, under förutsättning att
beläggningen av kimrök ständigt bibehålles på överdraget.
Ett dylikt skyddsöverdrag är, framhåller uppfinnaren,
särskilt passande för framställning av icke hastigt
avkylt gjutjärnsgods, som i handel kallas grått
gjutjärns-gods.
Tillfredsställande resultat hava erhållits genom att
bestryka ytorna med en 10 % mättad lösning av
na-triumsilikat i vatten, blandad med en lika vikt fint
målen eldfast lera. T. ex. 10 viktsdelar av den fint malda
eldfasta leran kunna tillsättas till 10 viktsdelar av
vattenlösningen, varigenom erhålles en god blandning för
vissa slags gjutgods. Mängden eldfast lera kan
emellertid förminskas något, om clen speciella gjutform, i
vilken leran skall användas, är en sådan, som är avsedd
för framställning av gjutgods av en invecklad eller
komplicerad natur. Vid användning anbringas överdraget,
sedan metallgjutformens 57ta först har blivit rengjord
och därpå upphettats till en temperatur av ungefär
175—180° C, varefter den ovan beskrivna blandningen
anbringas med en borste. Fyra eller fem överdrag kunna
anbringas i hastig följd, så att de tillsammans erhålla
en ganska stor tjocklek. Det skyddande överdraget
beklädes sedan med kimrök och förnyas denna senare
beläggning mellan varje gjutning. ’ K. Nn.
Brandförsäkringsanstalternas organisation för revisionsbesiktning av
elektriska anläggningar.
Den allvarliga stegring i utbetalade
brandskadeersättningar härrörande av antändning genom inverkan
av elektrisk ström, som inträffade efter kristidens s. k.
elektrifieringsfeber, gjorde det nödvändigt för
brandförsäkringsanstalterna att ägna tills5’nen av elektriska
installationer särskild uppmärksamhet.
Att börja med bortrensades brandfarlig
kristidsma-teriel inom industriella inrättningar, större varulager
och lantgårdarnas ekonomibyggnader, varefter följde en
mycket påtaglig nedgång i eldsvådefrekvensen. De ut-
betalade ersättningarna till följd av elektriska
eldsvådor blevo dock fortfarande så betydande, att man har
skäl beteckna tillsynen av de elektriska
anläggningarna som ännu stående långt ifrån ett nationalekonomiskt
optimum. Omsorgen att söka närma oss detta mål ha
brandförsäkringsanstalterna under nuvarande
förhållanden måst taga på sig.
Då industrins elektrifiering i början av innevarande
sekel tog fart, infördes av de Svenska
brandtarifföreningen tillhörande bolagen i brandförsäkringsavtalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
