Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
I N D U ST R I T I D N I N G E N NORDEN
Fig. 5. Liljenströms dendrometer i användning.
Gran, tabell 12.
Diametern 4,7 m ovan stabben = 20,4 cm; klavad = 20,4 cm
» 8,7 » > » = 17,5 > » = 18,— •
> 9,7 » > > = 15,— » > = 15,7 >
Trädets höjd mättes till 17,0 m. Verkliga höjden var 17,5 m.
Den ökade differensen hos diametrarna ävensom den
större höjdskillnaden beror därpå, att trädet 5 m ovan
marken krökte starkt i riktning från stativet.
Gran, tabell 15.
Diametern 1,7 m ovan stubben = 30,3 cm; klavad = 30,3 cm
> 5,7 » > > = 26,7 > > = 26,5 »
» 9,7 > > > 24,1 » » = 24,— >
» 13,7 > > > 19,2 > » = 19,— »
> 17,7 » > > = 13,1 > > = 13,2 »
Trädets höjd mättes till 22,7 m. Verkliga höjden var 22,74 m.
*
Av nedanstående utlåtande över en provmätning med
dendrometern framgår ytterligare instrumentets
förtjänster.
Utlåtande.
Yid den 7 mars detta år å Lidingön utförda
provmätningar beträffande träds såväl höjd som diameter med
ett optiskt instrument kallat Liljenströms dendrometer
erhöllos följande resultat:
Träd nr 1, gran.
Höjd: Diameter:
med instru- med måttband vid en med instru- med
mentet (efter fällning) höjd av mentet klave
22,00 m 22,10 m 1,25 m 33,7 cm 33,5 cm
8,00 26,3 25,5
12,50 19,7 19,4 0
Terräng: kuperad. Bark: skrovlig. Stam: knölig.
Träd nr 2, gran.
18,55 m 18,70 m 1,10 m 31,7 cm 31,6 à 31,8 cm
8,00 21.45 21,4
Terräng: kuperad. Bark: slät. Stam: jämn.
Provmätningen utföll synnerligen väl både vad höjd
och diameterbestämningarna beträffar.
Vid samma tillfälle företeddes protokoll över ett
flertal föregående mätningar. Av detta framgår, att felen
vid mätning med instrumentet äro obetydliga och icke
systematiska utan ibland positiva och ibland negativa.
Instrumentet synes sålunda fylla mycket högt gående
fordringar på noggrannheten vid bestämning av såväl
höjder som diametrar; det är mycket bekvämt att
medföra i skogen; uppställning och avläsning går snabbt.
Experimentalfältet den 19 mars 1924.
Gunnar Schotte
Professor. Chef för Statens
Skogsförsöksanstalt.
Gustav Lundberg J. A. Amilon
Professor i skogsteknologi m. m. Lektor vid Skogshögskolan
vid Skogshögskolan
Rätt avskrivet intygar
Valter Sundström.
Det goda resultatet vid mätningen ävensom
instrumentets lätthanterlighet gör att det torde få användning
ej blott i vetenskapens utan även i det praktiska
skogsbrukets tjänst. Förutom vid taxering och värdering har
man en mycket stor nytta av dendrometern vid
uttagande av specialdimensioner på rot.
Alldenstund man kan mäta diametern på alla
synliga punkter på stammen, kan man härigenom skaffa
sig ett gott uttryck för stammens avsmalning och
därmed möjlighet att praktiskt taget exakt aptera det
stående trädet. Detta har sin betydelse vid en värdering,
där man vill få fram provträdens utbyte. Vid
taxeringen kan det med fördel användas för att kontrollera
provträdstagarnas formpunktsbedömning. Angående
uttagande av specialdimensioner på rot sker detta med
lätthet antingen nu längdmåttet är angivet i meter och
toppmåttet i centimeter eller resp. engelska fot och tum.
Dendrometern — till vilken hör ett ryttarvattenpass
— kan även med fördel användas till avvägningar.
Ens.
Basilikans ursprung
är med några intressanta påpekanden belyst av prof.
F. W. von Bissing, Haag, uti senaste häftet av
»For-schungen und Fortschritte». Med stöd av prof. O. Wulffs
undersökningar framhåller Bissing, hurusom basilikan
under den långa fredsperioden för romerska riket från
Decius till Diocletianus utvecklades till typ för den
högtidliga gudstjänstens rum. Med rätta framhåller
Wulff, säger förf., att redan namnet betyder en
anknytning till antika byggnadsformer och att hand i
hand med treskeppstypen går basilikakonstruktionen,
dvs mittskeppets höjning över sidoskeppen. Den
kyrkliga basilikan hade som förebild icke den s. k.
torgbasilikan (som saluhall, för domstolsförhandlingar etc),
utan privatbasilikan, vilken i sin ordning kan härledas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0246.html
