- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
249

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Dppflnnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 32 STOCKHOLM DEN’ 11 AUGUSTI_ 1926

Innehåll. Ind. Norden: Årsta-brobygget. Av Chr. S. — Teknisk översikt. — Superheterodynmottagaren. Av ing. Joh. Härden. —
Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden fr. K. patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Årsta-brobygget.

Den stora bron för järnvägs- och gatutrafik över
Årstaviken vid Stockholm (Södermalm) började byggas
förlidet år, ungefär samtidigt med att Hammarbyledens
kanalsträcka från Saltsjön till Årstaviken, inberäknat
Skanstulls-slussen, blev
färdig såsom farled och
kunde vattenfyllas.

Arbetet hade i slutet av
maj innevarande år
hunnit så långt som de här
reproducerade
fotografierna ånge: dessa togos
nämligen den 27 maj, då
Svenska teknologföreningens
avd. för väg- och
vatten-byggnadskonst i samband
med sitt vårsammanträde
besökte brobygget.
Följande uppgifter grunda sig
på vad demonstratören,
kaptenen i väg- och
vattenbyggnadskåren Ernst
Nilsson meddelade.

Bron bygges närmast
för att övertaga
nuvarande järnvägsbrons vid
Liljeholmen funktion, alltså
södra stambanans passage
över Årsta-viken, i
anslutning till vilket
järnvägslinjens sträckning från
Älvsjö till Stockholms
centralstation kommer att
böjas åt öster rätt
betydligt. Emellertid lägges
grunden för nya bron så,
att i framtiden en gatubro
kan tillbyggas ovanpå
järnvägsbron.

Såsom fig. 2—5 visar skall bron bestå av, räknat
från Södermalmssidan, tillfartsviadukt (norra)
bestående av 6 st. betongvalv, 1 st. lyftspann, viadukt över
Årsta holmar bestående av 12 st. betongvalv, 1 st.
bågspann, tillfartsviadukt (södra) bestående av 2 st.
betongva.lv. Totala längden blir 759 m. Järnvägsbro-

Fig. 1. Årsta-brobyggets norra ände den 27 maj 1926. (Foto. fig.
1, 6—9: Chr. S.) De båda bortersta (nordligaste) brovalven äro nu,
11 aug., färdiggjutna.

banans bredd blir för 2 spår med 4,5 m mellan
dessas mittlinjer. Gatubrons längd kommer att bli ca 830
m; dess bredd är beräknad: gångbana 2,5 m, körbana
11,0 m, gångbana 2,5 m, summa 16,0 m.

Genomfartsöppningarna
för den större sjöfarten
äro dels den norra,
lyft-spannet, dels den södra,
bågspannet;
seglationshöj-tlen för den förstnämnda
(över m. v. y.) 32,0 m,
för den senare 26,0 m.

Betongvalven
givas en fri spännvidd av
21,44 m; pilhöjd 6,5 m;
valvbredd i rak linje 9,00
m, i 300: ms kurva 9,30;
valvtjocklek i hjässan
0,65 m, i anfanget 1,32
m; armeringsprocent ca
0,70. Pelarnas bredd blir
9,00 och deras tjocklek
4,70 m.

Betongmassorna uppgå
för hela bron enligt
beräkningarna till 54 230
kbm, fördelade på
djupgrundläggningen 17 730
kbm, norra
tillfartsviå-dukten 10 770 kbm. södra
d:o 4 530 kbm, och
viadukten över Årsta holmar
21 200 kbm.

[-Djupgrundlägg-ningen,-]

{+Djupgrundlägg-
ningen,+} som utföres av
Ab. Fundament, når upp
till + 5,50 m över
slusströskeln, för tvenne av
pelarna dock upp till 8,40
m. Av bropelarna, inalles
21 st., djup grundläggas i
tryckluft 5 st., inom
spånt 4 st. och medelst
undervattensgjutning 2 st.; dessa, pelares
fastbotten-djup under m. v. y. är för den minsta 3,30 m och för den
längsta 19,20 m (jmfr fig. 1 och 2).
Betongkubatu-ren för resp. pelare är minst 250 kbm (pelaren nr 10)
och störst 3 320 kbm (nr 19).

Lyft sp a nnets fria spännvidd blir 27,0 m, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free