Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
som skydd mot termiter etc. Som rostskydd för järn
har »Rötmota» visat sig utmärkt. Vidare användes det
med fördel till bestrykning av cement- och betongytor,
som därigenom kunna göras fullt vattentäta.
Tegelpannor bli väderbeständiga oeh varaktiga.
En betydande erfarenhet föreligger redan om
»Röt-motas» goda egenskaper och intyg föreligga från många
större bruk, järnvägar, fabriker, lasarett m. m. Det
ligger ett mångårigt experimentarbete bakom denna
svenska tillverkning, som av allt att döma har en
vacker framtid.
Färdriktningsvisare för automobiler.
Fig. 2. Interiör av ekonomibyggnader vid lantgård, utrustade med
blåstransportanordningar.
Svenska fläktfabriken har nedlagt ett mångårigt
arbete på att experimentera fram fläkttyper av största
effekt i förhållande till kraftförbrukningen. Därvid
har i första hand gällt att få fram sådana
konstruktionsformer av inlopp, fläkt-hjul, kåpa och avlopp, att
luften (eller gasen) passerar jämnt och stötfritt.
Virvelbildning bör så vitt möjligt undvikas; luften bör
lämna hjulet i en kontinuerlig, jämn ström. Tack vare
dessa lyckade konstruktioner blir också gången tyst.
Kullager bidra till dessa fläktars höga effekt,
pålitlighet och varaktighet.
Det kan bli fråga om icke fläktar skulle kunna få
en ännu oanad användning inom lantbruket, nämligen
vid skördens bärgning. Liggsäd utgör som bekant en
av de största svårigheterna för sädens skärande med
maskin. Med starka sug-fläktar skulle säden kunna
resas och sugas upp till skördemaskinen. Likaså är det
icke otänkbart att lasta hö från fältet till vagnar med
fläkt. I framtiden kommer fläkten säkerligen att spela
en mycket större roll inom jordbruket än nu.
Nya färg- och impregneringsämnen.
— »Beckolac». — »Rötmota». —
Ett par svenska uppfinningar av betydenhet
demonstrerades på detta område.
Beckolac-metoden, exploaterad av Ab. Wilh. Becker,
Stockholm, synes vara i sitt slag epokgörande. Den är
avsedd för behandling av trä och gör ytan, vare sig
bonad eller polerad, i hög grad motståndskraftig mot
vatten, värme, sprit, såpa, tvål, ättika etc. Polerat trä
är som bekant annars mycket ömtåligt; ställer man
exempelvis en varm kanna på ett polerat bord, även
med duk, uppstå lätt fula ringar, som ej kunna
avlägsnas utan ompolering. Beckolac-färgen lär vara
framställd av cellulosa och sålunda av svenskt material.
Sannolikt har här framkommit en ny artikel med mycket
vidsträckt marknad.
Detsamma kan sägas om det nya färg- och
impreg-neringsämnet »Rötmota», som framställes av
Impreg-neringsoljefabriken, Korsnäs. Råmaterialen erhållas
från St. Kopparbergs trädestilleringsverk och ha
sålunda samma ursprung som föregående produkt,
nämligen trä. Rötmota har en mycket omfattande
användning. Som impregneringsämne har det väl sin största
betydelse för trä och papptak. Träet genomtränges till
rätt stort djup och torde bli skyddat ä^en för angrepp
av insekter. Man kommer att pröva det i tropikerna
— »Bilblinken». — Biltz’ system. —
Behovet av mekaniska färdriktningsvisare har givit
upphov till en hel del uppfinningar på detta område.
Två sådana demonstrerades på »Baltiskan». Den ena,
»Bilblinken», utställdes av Ab. Magnetelectra,
Hälsingborg, och bör få ett gott betyg för effektivitet och
lätthanterlighet. Signalerna bestå av å ömse sidor om
förarens skyddsglas anbragta röda ljuspilar, pekande utåt,
var å sin sida. Genom ett enkelt handgrepp blir den ena
eller andra pilen lysande.
Den andra, av Karl Biltz, Stockholm, uppfunna
färdriktningsvisaren har en fullständig signalering, utom för
kursändring även för stopp och varning. Lampor med
färgat ljus anbringas lämpligast på samtliga
stänk-skärmarna. De båda vänstra signalerna, således på
vänstra främre och bakre stänkskärmen, äro seriekopplade,
likaså de båda högra. Föraren, som endast ser främre
signalerna, kan därigenom kontrollera att även de bakre
fungera. Vid stopp signaleras med tändning av samtliga
signaler. A^arningssignaler kunna ges med blinkningar
eller starkare ljus. Samtliga signaler manövreras med en
enda kontaktarm, anbragt på instrumenttavlan. En
vridning åt vänster ger sålunda signal för körriktningens
ändring åt vänster, ytterligare vridning åt vänster ger
varningssignal med samma lampor. Föres armen utåt,
utan vridning, tändas alla lamporna, signalerande stopp;
föres armen ytterligare utåt, ges varningssignal.
Systemet synes väl genomtänkt och utbildat, men
måste givetvis bli dyrare vid montering än det
förutnämnda. Det beror till sist på myndigheterna, vilka
signaler komma att bli obligatoriska.
Ny vattenklosett utan spolcistern.
Ab. Sanitet, Stockholm, utställde en ny tystspolande
vattenklosett utan spolcistern. »O. K.»-klosetten är en
svensk uppfinning, som blivit världspatenterad, och
denna vår förts i marknaden. Konstruktionen grundar
sig på principen, att skålen medelst trampning på en
pedal, nedsänkes i spolvattenrummet, så att vattnet från
alla sidor sköljer över skålens kanter och spolas ut genom
avloppsröret. Renspolningen blir särdeles grundlig och
ger knappast behov av den rengöring för hand, som
anses nödvändig vid vanliga vattenklosetter tid efter annan.
Frånvaron av spolcistern är givetvis en stor
fördel; dels är ljudet från cisternen och rörledningen
jämte själva spolningen i hög grad störande, dels är
monteringen besvärlig och ger ett föga tilltalande
utseende. Av allt att döma måste en O. K.-vattenklosett
vara mer driftsäker än en w. c. med spolcistern. Det
finns färre organ som kunna komma i olag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
