- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
263

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



rande, disp. Kr. Huldt, bl. a. med tillkännagivande att
teknologföreningen ställt sina lokaler till
mötesdeltagarnas förfogande.

Det första föredraget blir en redogörelse för
Jernkontorets organisation och verksamhet av vice
häradshövding E. Kinander, varpå följer föredrag av prof.
A. Johansson och övering. A. Wahlberg om svenska
järnhanteringens utveckling under de senaste 30 ären.
Efter detta mfl föredrag avläggas under beräknad tid
kl. —4 e. m. besök vid institutioner och verk i
Stockholm, anordnade av Svenska teknologföreningen.

Kl. 4 äger mottagning rum hos H. m: t konungen.

Kl. 1/28 e. 111. är middag på Grand Hotel Royal,
anordnad av Jernkontoret.

Under lördagen fortsättas förhandlingarna kl.
V2II f. m. med föredrag och diskussioner till kl. ^>3,
varefter företagas exkursioner till inrättningar och
verk i Stockholm. Kl. 7 e. m. giver Stockholms stad
bankett i Stadshuset.

Förhandlingsdagarna äro härmed tillända.

Söndagen den 29 aug. göres med särskild ångare
en utflykt till Stockholms skärgård på inbjudan av
disp. A. S. W. Odelberg, Gustafsberg, på vilken plats

porslinssamlingarna beses, event. även de elektriska
brännugnarna för porslin. Återresan sker via
Saltsjöbaden och järnväg.

Slutligen avreser man i två grupper, resp. kl. 10,50
och 11,20 e. m., med extratåg från Stockholms central
för exkursioner till mellansvenska järn- och stålverk.

För deltagarnas damer kommer även ett särskilt
program att stå tillbuds.

Bland föredrag, utom de nämnda, som avses att ingå
i mötesprogrammet, äro följande oss meddelade.

Av F. Adcock: The effect of nitrogen ön chromium
and some iron chromium alloys.

Av C. Benedicks, H. Bäckström och P. Sederholm:
Anomalies in heat conducticm, with some
determina-tions of thermal cmiductivity in iron and carbon steels.

Av A. Johansson och R. von Seth: The carburisation
and decarburisation of iron and some investigations cm
the sur face decarburisation of steel.

Av A. Lundgren: The testing of hardened steel.

A. W. Petersson: Notes of the development of the
Swedish mining industry during the last 25 years.

Mt.

En sommarresa genom Östergötland år 1778.

Vad kanslirådet Henric Nicander vet berätta.

(Meddelat av Pehr Johnsson.)

(Slut fr. nr 31.)

Juli 17.

Åtvida kopparverk. Hit hörer: 1. Tvänne
koppargruvor, Bersbo och Malmvik, vardera av 40 famnars
djup, och har den förra inuti flera orter, men är den
senare mycket smal och även något djupare. 2. En dito
uti Kalmar län. 3. Hyttor och en kopparhammare, och
tillverkningen av koppar är omkring 800 skepp.

Processen vid tillverkningen är den, att malmen
brytes, uppfordras och sovras; den smärre malmen
riss-las och plockas; den finare, som under arbetet går till
grus, vaskas. Den mest kisiga malmen rostas uti
därtill inrättade gropar eller ugnar under bar himmel.
Sulubruket eller skärstenssmältningen förrättas här uti
ugnar inrättade efter ungerska sättet. Dock nyttjas
även här de vanliga sulubruksugnar. Avsättningar göras
i bäggedera av rostad som orostad malm till ett antal
av några och tjugo om dygnet, och vart annat dj-gn
sker utslag.

Skärstenen sönderslås, och befordras till
vattenrost-huset, undergår där rostningsprocessen och sedan han
genomgått 5 à 6 eldar börjas med skrädningen, då den
fullrostade och i brottet helt porösa frånskiljes, men
den övriga befordras till vidare röstning.

Den fullrostade skärstenen nedsmältes till råkoppar
uti därtill inrättade ugnar, som uti ingenting annat
skilja sig från de förra utom med avseende på härden
och släckningarna. Uppsättningarna gå till några och
tjugo om dygnet, efter vilken tid göres ibland ett, ibland
flera utslag. Kopparen utflyter likasom uti stora
tackjärnsgaltor, men under densamma erhålles mer eller
mindre tvättsten, som flyter ovan på, och består utav
vismuth, järn och koppar som i en tät slagg eller glas
äro förenade; dock så, att en stor del utav kopparen
under avkylningen vegeterat på dess övra yta, uti upp-

rättstående spiror eller trådar. Denna trattsten
undergår ny vändrostning och sedermera råkopparsmältning.

Råkoppar-galtorna befordras till garverket, varest
härden, som är skålig och rund, först fylles med kol,
och där uppå lägges råkopparen, som i härden
nedsmältes. Sedan den blivit smält avkyles superfinis med
källvatten, då med instrumenten en rund kaka upplyftes,
och med den övriga smälta kopparen, som ännu är
flytande, förfares på samma sätt. Alla garkopparkakorna
kastas uti en därtill inrättad sump, för att vidare
avkylas och härdas.

Under garsmältningen upplyfter lågan en stor
kvantitet fina och rena koppardelar, till vilkas fångande
man vid detta verk inrättat blecklådor, som äro
uppsatta uti skorsten på järnstänger. Denna kopparsand
smältes sedermera uti deglar.

Då man utav garkopparn vill göra vidare
tillverkning av plåtar, bleck eller andra ämnen, nedsmältes
den åter uti en härd, som till sin skapnad liknar
gar-kopparhärden, gjutes uti uppvärmda deglar och
smi-rles sedermera under hammaren, vars skapnad och
inrättning är lika med den, som nyttjas viel
stångjärnssmide, med den skillnad att här nyttjas ett bredare
städ och armblecket är på skaftet satt något närmare
till hylsten än viel stångjärnssmide!, för att äga
tillräckligt rum för de större bottenblecken. Till tunnare
bleckens jämnande brukas en planer svanshammare av
trä.

Juli 18.

Vid bruket var nyligen anlagd en ugn för
tjärubrän-ning, vilken lärer vara den enda uti sitt slag i Sverige.
Den är inrättad efter de modeller, som baron Funch
sett utrikes; dock icke ännu så färdig, att den kan
nyttjas. Uti en byggnad och under ett tak voro trenne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free