Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken ni. ni.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 34 STOCKHOLM DEN 25 AUGUSTI 1926
Innehåll. Ind. Norden: Den begynnande gravdriften i norra Västerbotten. Av Ivar Frick. — Ferromangan enl. Greiners metod.
Ref. av Rits. — Metallurgin och dess inflytande på modernt framåtskridande. Bokanm. av ing. J. Härden. — Ljusbågssvetsning i väte
och andra gaser. Av Fk. — Litteratur. — Amerikanska patentritningar. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patent-beskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Den begynnande gruvdriften i norra Västerbotten.
Bolidens gruvfält — »Västerbottens Klondyke.»
Hela norra Västerbottens, befolkning har i sommar
gått i kronisk »malmfeber». Rapporter om nya,
betydelsefulla malmfynd ha nästan dagligen förekommit i
ortspressen, och om man tänker på de tidigare kända
rika fyndigheterna är det ganska lätt för litet var att
draga den slutsatsen, att norra Västerbotten på det hela
taget är en enda stor och rik
bergslag. Och vad detta skulle
betyda i ekonomiskt uppsving
för de fattiga trakterna i Jörns,
Nors.iö och Malå socknar samt
även för länsdelens övriga
landsbygd och Skellefteå stad
är ju ej så svårt att föreställa
sig.
De största förhoppningarna
knyta sig f. n. till Bolidens
gruvfält, som för ett par år
sedan upptäcktes av
Centralgruppens emissionsbolag och nu
exploateras av Skellefteå
gruvaktiebolag, som bildades i fjol
med Skandinaviska
kreditaktiebolaget sona stor intressent.
Huvudgruvan, där
hittills de rikaste
fyndigheterna påträffats, är belägen ca
12 km från
Finn-forsfallets järnvägsstation å bibanan [-Bastuträsk—Skel-leftehamn.-]
{+Bastuträsk—Skel-
leftehamn.+} Men
Bo-lidsfältet synes växa
med varje dag, ty i
trakterna runt
omkring, där
provborrningar och elektrisk
malmletning
bedrivits hela sommaren
av gruvbolagets
ingenjörer, ha
malmfynd påträffats på
minst ett dussin
olika ställen. Den
senaste fyndplatsen
vid Långsele by,
Fig. 1. Så tedde sig den gruvschaktbyggnad, som i
färdigt skick visas å nedanst. foto (fig. 2), då
regeringen avlade sitt första besök vid Bolidsgruvorna.
Fig. 2. Bolidens schaktöverbyggnader vid det andra regeringsbesöket. Till höger
överbyggnaden på huvudschaktet, till vänster sorteringsverket. I tornet
hissinrättningen för personal, malm och gods ned till det 50 m djupa schaktet.
I nedre delen av tornet inrymmes en stor kross, som tuggar sönder de
malmstycken, vilka i den sneda trumman mitt å bilden transporteras till
sorterings-verket, där malmen gallras och i fickor dirigeras till vagnar på rälsbanor för
att tippas i olika upplag. (Jmfr fig. 6.)
där malmen innehåller högprocentig koppar, svavelkis,
zink och även guld, är belägen omkring en halv mil
från Bolidsgruvan. Bolidsfältet skulle alltså ha en
betydande omfattning, och det är icke alls förvånansvärt
att befolkningen knyter stora framtidsförhoppningar
till detta »Västerbottens Klondyke», som sedan ordet
lineerats av ortspressen blivit
det vanliga samtalsuttrycket, då
man talar om Bolidsgruvorna.
Emellertid är det icke blott
i Bolidstrakten, som är belägen
inom Skellefteå socken, som
malmletningar pågå och fynd
göras. Vid Norsjö-Malåfältet,
beläget väster om stambanan
och exploaterat av ett
systerbolag till Skellefteå
gruvaktiebolag, nämligen Västerbottens
gruvaktiebolag, konstaterades
redan för ett par år sedan
brytvärda och givande
malmfyn-digheter. Emellertid kunna
fyndigheterna ej exploateras,
förrän kommunikationsfrågan blir
löst och en
malmbana genom fältet
kommer till stånd.
Arbetet vid detta
fält har därför till
största delen legat
nere i sommar även
om på enstaka
platser t. ex. Renström
och Tarsbäeksliden
provborrningar och
malmletningar
fortsätta.
I stället har man
börjat
undersökningar inom Jörns
socken, inom vilken
man även kunde
vänta sig malmfynd,
då ju socknen
gränsar intill de förut
upptäckta
malnifö-rande trakterna. In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
