- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
278

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

tappens ände, när svarven anbringas å vagnsaxeln. Vid
hylsan / är även klämanordningen h anbragt, vilken
tjänar till att .omfatta tappens huvud och därigenom
förhindrar hylsans deltagande i rotationen. I den
likaledes med en inre gängning försedda hylsan arbetar
skruvbulten e, som genom att påverkas vid huvudet d
drager centreringsdubben g ur ingrepp med axeltappens
huvud resp. trycker dubben mot detsamma, i vilket
sistnämnda fall alla uppstående spänningar upptagas
av det mellan huvudet d och muffen m anbragta
kullagret v med uteslutande av friktion mellan delarna ni
och f. Verktygssupportarna äro glidbart anordnade i
styrningarna k å skruvspindlarna u. Den dessa
skruv-spindlar drivande mekanismen består av en vid
muffen m fastkilad handvev, som å figurerna representeras
av vevens navparti, samt av en vid hylsan f anbragt
snäcka och tvenne i den roterande muffen lagrade, med
snäckan s i ingrepp stående snäckhjul y, vilkas spindlar
a vid muffens rotation driva de båda skruvspindlarna
genom förmedling av snäckväxlar. De såsom
kopplingens ena hälft utbildade näven r till hjulen q äro löst
anbragta på skruvspindlarna u, vilka vid sina yttre
ändar äro utbildade såsom den andra hälften till
kopplingen samt försedda med fasta, för hand påverkade
vevar. Vid inryckning av kopplingen r—Q medbringas
spindeln u av det genom transmissionen s—y—z—q i
rotation försatta navet r. Å andra sidan kan man vid
frånkoppling försätta spindeln u i rotation genom
kringvridning av veven Q, för att på detta sätt efter
behag förskjuta varje support w. — Snäckväxlarna
s—y och q kunna ersättas av andra
utväxlingsanord-ningar.

Svarven arbetar på följande sätt.

Anordningen i dess helhet svänges upp med ena
handen vid kedjan K och den andra handen vid muffen m
samt skjutes in på axeltappen, centreringsdubben g
ingår i den vid tappens huvud befintliga fördjupningen.
Medelst en på fyrkanthuvudet å axeln till kugghjulet a
anbragt nyckel vrides nämnda kugghjul och därmed
även den med detsamma i ingrepp stående skivan b,
vilken förskjuter backarna c mot centrum, tills de
sistnämnda slutligen sammanträffa med vagnsaxeln och
centriskt omklämma denna. Genom vridning av
huvudet d fixeras nu anordningens yttre ände genom
förmedling av hylsan f och den därmed samverkande
skruven e samt genom påverkan av de med sina backar
omkring tappens huvud klämmande
spännanordnin-garna, varefter arbetet kan påbörjas.

För detta ändamål vrides den vid muffen fastkilade
veven t, varigenom den rörliga delen i sin helhet
försättes i rotation i kullagren n, o å ena sidan samt i det
yttre kullagret v ävensom å hylsan / å andra sidan.
Genom ingreppet mellan de i muffen vridbart lagrade
hjulen y—y och den orörligt förblivande snäckan s
försättas hjulen y—y i rotation, och genom spindlarna z
och snäckhjulen q eller någon annan växel överföres
denna vridning under ifrågavarande
utväxlingsförhål-lande till näven r.

Efter kopplingens r—Q inryckning bringas
skruvspindlarna u att rotera. Därigenom komma de såsom
skruvmuttrar utbildade supportarna w att förskjutas i
längdriktningen, och då de samtidigt kretsa omkring
vagnsaxeltappens geometriska axellinje, så åstadkomma
de med sina skärverktyg en noggrant cylindrisk
bearbetning av tappens yta.

För att undvika, att svarven vid fortsatt rotation
tager skada, sedan supporten w nått sitt yttre ändläge å

Fig.2.

Fig. 1. Krzvmuskis svarv schematiskt sedd uppifrån, delvis
i sektion. Fig. 2. Ändvy.

skruvspindeln, äro spindlarna vid ifrågavarande ställen
slätsvarvade.

För att återföra supporten till dess begynnelseläge
löses kopplingen r—Q, varefter man genom vridning av
veven försätter skruvspindeln i rotation i motsatt
riktning, så att supporten w förskjutes bakåt. För att
säkra ingrepj)et mellan supportmuttern och
skruvgän-gan, som supportmuttern eventuellt lämnat, tjänar en
spindelns u släta del löst omslutande och hoptryckt
skruvfjäder x, vilken trycker supportmuttern mot
spindelns gänga.

Även denna anordning kan ersättas med en annan,
ex. med en vid styrningen k anbragt buffert. Av största
betydelse är, påpekar Krzymuski, att anordningen
roterar direkt å centreringsdubben utan tillhjälp av några
som helst stödanordningar, varigenom svarven icke av
stela delar hindras att vid rotationen inställa sig med
vederbörlig centrering. Då dessutom driften äger rum
genom den direkt vid svar-vens rörliga del fastkilade
veven, så förblir ständigt vinkelläget mellan denna vev
och skärverktyget oförändrat, vilket utesluter
möjligheten av en ställvis skeende mindre noggrann
bearbetning av axeltappen.

Svarvens roterande del behöver icke vara sammansatt
av enskilda delar, utan den kan utbildas enhetligt,
varigenom användningen av profiljärn möjliggöres.

K. Nn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free