- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
293

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Fig. 2. Fribärande montering. Yägbro över L:a Luleälv vid Akats. Spann 60 m. Bortom och under bron synes

provisorisk materialbro.

konstruktion eller järn eller också de senare i
järnbetong.

*



På en la ndsvägsh ängbro ställes allmänt den
fordran, att den skall utfalla mångdubbelt billigare än
en annan bro, varför den bör begränsas till att fylla
ortens normala trafikbehov och trafiken regleras genom
föreskrifter och tillsyn, så att ej avsedd sådan ledes
annan väg.

Brons bredd bör ej väljas större än vad sidostabiliteten
i förhållande till spännet kräver och kan sålunda bliva
smalare än tillhörande väg, varvid lastmöten förhindras
genom blockeringsanordning å in och utfartsvägarna.

Brobanan bör beräknas för den i orten förekommande
tyngsta sommartrafiken.

Lämpligt är numera att även beräkna brobanan för
en lastbil av den storlek, som i regel kan påräknas. I
övrigt beräknas brodelarna för egen vikt och
ogynnsammaste förekommande tillfälliga • belastning under
samtida beaktande av temperatur och sidokrafter.

Den i verkligheten ogynnsammaste tillfälliga
belastning infaller efter starkt snöfall.

Då statsbidrag avses för en brobyggnad, bliva
beräkningsgrunderna beroende av gällande föreskrifter i den
mån dessa kunna tillämpas på en hängbro, och
återfinnas de senast av K. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fastställda i Svensk författningssamling 1919 nr 193.

*



Vid den konstruktiva utbildningen av
en landsvägsbro beaktas, att själva brobanan får en
sammanhängande, tryckfördelande och elastisk form
samt att förstyvningsramen utbildas av väl hophuggna
och skarvade bjälkar, det hela uppburet av kraftiga
tvärsyllar i vilka de reglerbara hängstagen angripa,
Hängstagen förlägges något i snedställning mot
vertikalplanet, så att kabeln får en bikonkav form, varigenom
i regel särskilt vindförband i brobanan kan undvikas.
Brobanan är å båda landfästena utbildad med glidlager.
Stödbockarna kunna utbildas såsom pendlande,
fjädrande eller fasta bockar, kablarna uppläggas på bockarna
på glid- eller rullager samt fastkilas i koniska hylsor
försedda med spännskruv. De förankras antingen i fast
berg eller i ett i markytan förlagt förankringsblock.

Av särskilt intresse är kabeln och kabelmaterialet.
Man utgår från prima martin, i vissa fall omsmält i
degel, av rätt så hög kolhalt; stålmaterialet förädlas och
bearbetas till valstråd av lämplig dimension. Efter en
betningsprocess genomgår valstråden en kombinerad
mekanisk och värmebehandling fram till önskad
dimension, hållfasthet och kvalitetstal i övrigt, så att ett
material erhålles med markerad proportionalitetsgräns,
som inträder vid ca V2 brottgränsen och en sträckgräns
i närheten av brottgränsen eller vid ca 75 proc, av
denna. Brott-töjningen utfaller vanligen 3—5 proc.

Som regel användes runddragen tråd — av praktiska
skäl av samma dimension •— som kring en rak kärntråd
tvinnas varvvis på varandra, varvid tvinningsriktningen
för varje varv växlas. Det första varvet får då G tvin-

Fig. 3. Spårvägsbro över Vuoksen vid Tainionkoski. Spann 105 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free