Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Ny metod att framställa kolsyra.
Märklig svensk uppfinning.
Civilingeniören Birger Lundin i Stockholm har
uppfunnit en ny, enkel metod att framställa kolsyra,
närmast avsedd att sätta fabrikanterna av kolsyrade
drycker i tillfälle att själva tillverka sitt behov av kolsyra,
Som bekant kommer kolsyran i handeln i flytande
tillstånd och förvarad på starka stålcylindrar, som
kunna motstå ett tryck av upp till ett par hundra
atmosfärer. Förbrukningen av kolsyra har, på grund av
den enorma konsumtionen av kolsyrade läskedrycker,
nått stora proportioner och uppgår i vårt- land till
omkring 1 miljon kg pr år. Enda tillverkare i Sverige är
de förenade kolsyrefabrikerna med fabriker i Stockholm
och Limhamn. Läskedrycksfabrikerna äro däremot
utbredda över hela landet, varigenom frakterna av
cylindrarna fram och åter i många fall bli rätt avsevärda.
Då kolsyra i
flytande form för 33
år sedan började
tillverkas i
Sverige, voro
fabrikanterna av kolsyrade
drycker ivriga att
övergå till den nya
produkten. Förut
hade de varit
hänvisade att själva
framställa kolsyra,
vilket med den
tidens ofullkomliga
metoder medförde
stort besvär.
Kolsyran framställdes
då av krita och
svavelsyra, varvid
bildades gips, som
endast med
svårighet genomsläppte
gasen, och man
fick använda
väldiga tyngder för
att åstadkomma
nödigt tryck. Det var sålunda icke underligt att den
flytande kolsyran hastigt slog igenom. Den
framställes fabriksmässigt i stor skala genom absorption av
förbränningsgaser, varvid vanligen koks användes som
bränsle. Kolsyran måste sedan genomgå en mycket
omsorgsfull rening. Den kraft som kan uttagas vid
förbränningen utnyttjas vid kompressionen av kolsyran.
Därvid erfordras samtidigt stark avkylning, vilket
förklarar att några kolsyrefabriker icke torde finnas i de
heta länderna, Den stora, konsumtionen av kolsyrat
vatten i tropikerna tillgodoses genom export av flytande
kolsyra från fabriker, huvudsakligen i England och
Tyskland. Dessutom skeppas från England betydande
kvantiteter kolsyrat vatten i flaskor av särskilt stark
konstruktion (med spetsig botten).
Lundins nya metod påminner något om sättet att
framställa acetylengas ur karbid. I en sluten behållare,
vari natrium-bisulfat är upplöst i vatten, införes
successivt natrium-bikarbonat; vid blandningen av de sura
salterna utvecklas kolsyra och natrium-sulfat utfälles.
Av de ursprungliga salterna ingår bikarbonatet med
35 % och bisulfatet med 65 % i mättad laddning.
Natrium-bikarbonatet införes i apparatens övre del
genom en öppning, som kan hermetiskt slutas. Det
kommer därifrån i lämpliga satser ned i den upplösta
bi-sulfaten genom en patenterad mekanism, som av
pa-tenteringsskäl här icke kan närmare beskrivas.
Mekanismen regleras genom det å bilden synliga handtaget;
en vridning på detta, åstadkommer tömning av en sats.
Vanligen är så avpassat att- en sådan tömning räcker
till en sats å biandaren.
Trycket i apparaten kan stiga till 20 atmosfärer.
Kolsyran avledes genom en reduktionsventil till de vanliga
kolsyreblandarna, varifrån den kolsyrade drycken
tappas på flaskor. Skötseln av det hela är synnerligen
enkel och erfordrar ej
mera. sakkunskap
än att
vattenfabrikernas personal
kan handha
densamma.
Kolsyran blir
fullständigt ren
och behöver ej
undergå någon
reningsprocess. Detta
är en stor fördel
och möjliggör
tillverkningen av
kolsyra i små
fabriks-enheter. Nuvarande fabrikation av
flytande kolsyra är
däremot genom
serien av ugnar,
maskiner och
reningsapparater m. m.
hänvisad till
centralisation.
Beträffande den
nya metodens
ekonomi, bör först framhållas, att tillverkningspriset
änskönt det med nuvarande pris på råmaterial ligger
under den fotande kolsyrans, icke kan spela någon
avgörande roll. Flytande kolsyra säljes nu till 60
öre pr kg och är så billig att den icke kan i högre
grad påverka kostnaden för framställning av
läskedrycker. Ett kg kolsyra räcker till ca 250 flaskor
— således 0,24 öre pr flaska. Då fabrikanten lär få
16 öre pr flaska, inses lätt, att även en fördubbling
av kolsyrans pris icke skulle inverka så särdeles
mycket. Det är således icke däri uppfinningens betydelse
främst ligger, utan fastmera i läskedryck-fabrikernas
oberoende av tillgång på flytande kolsyra.
Transporterna äro ofta kostsamma — exempelvis i tropikerna —
och ett avbrott i tillförseln bringar fabriken att stoppa,
Kolsyrefabrikerna i Europa äro förenade i en kartell,
som sinsemellan uppdelat avsättningsområdena. I varje
område är en fabrik eller fabrikstrust konkurrensfri. I
många fall utnyttjas monopolet till fördel för
vattenfabrikanter som ha monopol inom sin ort. Därigenom
Interiör från Nordiska bryggeriet, Stockholm: tappningsrnm med blandare för kolsyran
och vattnet; längst till höger den Lundinska apparaten (den vita cylindern stående på
golvet, höjd 145 cm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
