Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 2.
Fig. 1—3. Kurvdiagram visande resultaten
med förf:s modell. Fig. 1.
Upptryckskoefficienten Ca’s variation. Fig. 2. GVs och
och CV.s variation vid planets ställning i
olika vinklar mot horisontalplanet. Fig. 3.
C„:s och Cw’S förhållande till varandra.
(Se närmare artikeltexten.)
Fig. 1.
sidoskärmar det icke är lämpligt att göra dem allt för
stora, emedan vid utförandet av en stor
flygmaskinsvinge enligt denna princip det stöter på konstruktiva
svårigheter att uppsätta en allt för stor vägg, vilken
lätt skulle råka i vibrationer.
De med denna modell erhållna resultaten äro
grafiskt. framställda i närstående kurvdiagram fig. 1—3.
Kurvan fig. 1 anger hur upptryckskoefficienten Cn
varierar med förhållandet mellan periferihastigheten
U och vindhastigheten v, U/v.
Kurvan fig. 3 anger hur C„ och Cw förhålla sig till
varandra.
Kurvan fig. 2 åskådliggör hur Cn och Cw variera, när
planet ställdes i olika vinklar mot horisontalplanet
under det att U/v var konstant = 2,51. De angivna
vinklarna mättes mellan vindriktningen och den linje, som
bildas genom att sammanbinda den högsta punkten
på planet och den högsta punkten på rotorn. Det
normala läget, för vilket de föregående kurvorna gälla,
är alltså vid 0°.
A id byggandet av en flygmaskin med vingar enligt
denna princip, utgör konstruerandet av rotorerna det
förnämsta problemet. Fig. VIII framställer schematiskt
den utföringsform av en rotor, vilken jag anser bäst
lämpa sig för praktisk realisering. Konstruktionens
huvudprincip består i, att rotorn är sammansatt av från
varandra skilda cylindrar, vilka vrida sig kring sina
respektive fackverk. Varje fackverk är vid ändarna
fritt upplagt, så att de icke påverkas av något moment
vid en eventuell förflyttning av dessa. På figuren är
rotorn sammansatt av två cylindrar G. vilka äro
uppskurna, och som vrida sig kring fackverk /. Det
innersta fackverket är med ena ändan vridbart fästat i
flygkroppen, medan den andra är fritt upplagd i en
de båda cylindrarna skiljande vägg. Det yttre
fackverket är med ena ändan fritt upplagt i skiljoväggen
mellan cylindrarna, medan den andra ändan är vridbart
fästad vid den rotorvingen avslutande väggen. Vid flykt
böjes bärplanet uppåt och fackverkens ändar förflytta
sig. Denna förflyttning inverkar till följd av den fria
upplagringen icke på cylindrarnas rotation, utan
åstadkommer endast en förskjutning av cylindrarnas
vricl-ningsaxlar. För att så mycket som möjligt reducera
bärplanets upphöjning äro stag fästade i skiljeväggen
och i slutväggen.
Qu
Fig. 3.
Rotorn är dels ur konstruktiv synpunkt, dels ur
hållfasthetssynpunkt fördelaktigast att bygga av skenor,
vilka hyvlas eller fräsas ur ett helt stycke, och sedan
fastskruvas på ringar. För ökande av hållfastheten är
det dessutom synnerligen lämpligt att påkrympa ringar
utanpå rotorn. Genom att förse ytterringarna med en
hög kam verkade dessa som ledskenor för
luftströmmarna, en konstruktion, som vid experimenten visade
sig förbättra rotorns verkningsgrad.
På grund av den stora värme, som alstras i glidlager,
bör varje cylinder lagras på kullager, vilka placeras viel
ändarna två och två.
Rotorernas drivanordning utgöres av en motor,
vilken genom en enkel kuggtransmission, placerad på det
innersta kullagret, överför effekten. Mellan de särskilda
cylindrarna är en liknande kuggtransmission anbragt,
en anordning, som tydligt framgår av fig. VIII, där
den ena motorn lämpligen kan vara i reserv vid
eventuella motorfel. Någon fara att störningar skola uppstå
i transmissionerna eller att cylindrarnas rotation skall
försvåras vid fackverkens förflyttningar föreligger
knappast, när den totala, upphöjningen till följd av sta-
w
VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
