Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
lf* =100
är rotorernas varvtal = 1 800. Tiden T blir vid
insättande av dessa värden= 12,5 sek. Vid en vändning
uppstår till följd av centrifugalkraften en
sidoförflyttning av flygmaskinen. För att undvika denna
sidoförflyttning, vilken reducerar upptrycket, kan
flygmaskinen med tillhjälp av skevningsrodren läggas på sidan,
. eller också kan upptrycket hållas konstant genom-att
öka rotorernas varvtal.
Totala upptrycket och motståndet beräknas enligt
modellkurvorna. Vid Ulv = 2,59 blir enligt dessa
Ca =2,4 och Cw = 0,1396, vilket ger CJCW = 17,2.
Emellertid vore det en väl kraftig approximation att
vid så vitt skilda Reynoldska tal låta samma
koefficienter gälla. Rotorns sugverkan växer nämligen icke
proportionerligt med diametern, utan avtager något vid
större rotorer, vilket har till följd att luften på vingens
översida förtunnas mindre än vad förhållandet är vid
modellen. Enligt beräkningen skulle koefficienterna för
rotorvingen bli Ca = 2,092 och Cw =0,1201 och CJCW =
17,4. Upptrycket av de båda rotorvingarna bli, om
approximationen
v v’2 1
ff = * 2=8"
göres: A1 = 2 . (2,092 .100 . 45,254) = 2 . (9 467) =
ungefär = 18 900 kg. Ha planen, vilka fortsätta rotorvingen,
vardera en yta av 30 kvm och ett upptryck av 40 kg
pr kvm, blir deras upptryck, Ä2 = 2 . (40 . 30) = 2 400
kg. Följaktligen blir totala upptrycket A =A1+A? =
21300 kg.
Vingarnas motstånd blir \\\ - 2 . (0,1201 . 100 .
45,254) =2 . (543) = 1 086 kg. Fortsättningsvingarnas
motstånd blir om CJCW = 12 lika med = 200
kg. Härtill kommer även motståndet av de båda
slutväggarna och skiljeväggarna, vilket uppgår till 24 kg
och alltså blir totala motståndet av ringarna = W1 +
Wo + 24 = 1 310 kg.
Vid start, och landning ökas rotorernas
periferihastighet, så att upptryckskoefficienten Ca pressas upp
till 3, varefter vingarnas vinkel mot horisontalplanet
ökas med 6° à 7°, då Ca enligt modellkurvan 3 ökar
med cirka. 20 %. Ca antager följaktligen värdet 3,6,
vilket ger start och landningshastigheten vi enligt
formeln:
21 300 — 2 400 = 2 • |s,» • r- • j • F
där vi = 30,5. Start och landningshastigheten blir
alltså = 110 km/tim.
Fig. IX, X och XI visa en flygmaskin med
rotor-vingar, där R betecknar själva rotorn. Flygkroppen
är byggd i två våningar, så att vingarna, vilka äro
horisontella., kunna placeras ovanför flygmaskinens
tyngdpunkt. Motorerna äro anbragta så att de ej störa
luftströmmarna kring vingarna. Den övre har
dessutom till uppgift att hindra luften att ovanifrån
strömma ned mot vingarnas översida.
Totala motståndet av flygmaskinen uppgår, om
flj-gkroppen med hjul och stag gör ett motstånd = 325
kg och vingarnas motstånd = 1 310 kg, till 1 635 kg.
För att framdriva flygmaskinen med en hastighet av
40 m/sek. erfordras följaktligen en effekt, vilken, om
propellrarna ha en verkningsgrad av 70 %, uppgår till
^ —— = 1 246 hkr. Härtill kommer även den för
75 • 0,7
rotorerna erforderliga effekten av 230 hkr, så att den
totala motorstyrkan uppgår till ungefär 1 480 hkr.
Vikten av denna flygmaskin uppgår till drygt 7 300
kg. Antages bränsleförbrukningen vara 0,2 kg pr hkr
i timmen, blir totala bränsleförbrukningen för
flygmaskinens framdrivande cirka 300 kg i timmen. Förses
flygmaskinen med bränsle för 30 flygtimmar, vilket
motsvarar en vikt av 30 . 300 = 9 000 kg, blir
aktionsradien 30 .144 = 4 320 km, eller 1,25 gånger sträckan
mellan New Foundland och Irland. Vikten av
flygmaskinen med bränsle för en Atlanterflygning blir
alltså 7 300 + 9 000 = 16 300 kg. Enligt föregående var
totala, upptrycket. 21 300 kg och den nyttiga
lastförmågan för en sådan färd blir då = 5 000 kg, vilket
ungefär motsvarar 40 passagerare samt 10 mans
besättning, medräknat bagage och förnödenhetsartiklar.
Den här i korta drag beskrivna flygmaskinen kan
naturligtvis byggas på många sätt. Sålunda kan man
bygga en flygmaskin med större vingar än den här
beskrivna genom att låta rotorerna bestå av tre eller
flera cylindrar. Det är icke heller omöjligt att bygga
ett biplan eller att placera flera vingar efter
varandra.
Metoden att öka bärkraften hos flygmaskinsvingar
genom att kombinera, bärplanen med rotorer bjuder i
varje fall, även om vid utförande av stora vingar
upptrycket icke växer proportionerligt- i förhållande till
modellresultaten, utan gensägelse på betydande
fördelar för byggande av stora trafikflygmaskiner. Det är
emellertid icke sagt att denna typ av flygmaskinsvinge
är den fördelaktigaste; särskilt vad start och
landningsmöjligheterna beträffa hoppas jag kunna
förbättra vingen.
Gudmund Gustaf-Janson.
Teknikens varningar.
(Ur yrkesinspektörernas senast offentliggjorda
rapporter ang. svårare olycksfall i arbete.)
En kollastad ångare hade haft eld i lasten under
resan. Släckningen skedde genom inpumpning av vatten.
Innan lossningen kunde börja, måste länspumpning
verkställas. Denna utfördes medelst en på en lucka
uppställd pump. Lastrummet var härvid påluckat så när
som på en sektion, genom vilken slangen fördes ned i
rummet, där den mottogs av arbetsförmannen och två
stuveri arbetare. Då slangen fördes fram till en i lasten
för pumpningens underlättande anordnad ränna och då
den på däcket upplagda bukten på slangen drogs ut,
rjcktes pumpen ned i rummet, träffade därvid en av
arbetarna i ryggen och gav förmannen ett hårt slag
av slangen. Båda förlorade medvetandet och fördes
omedelbart i ambulans till sjukhus, där arbetaren avled
efter tre dagar av skadorna. Förmannen lämnade
sjukhuset samma dag.
Orsakerna till olycksfallet torde vara att söka däri,
att pumpen ej var fastsurrad och att den 7,5 m långa,
grova sugslangen saknade nödigt anhåll.
Vid en sulfatfabrik kapades s. k. massakubbar i en
kapsåg, uppställd i ett flishus. I cementgolvet fanns
ett avlångt urtag för sågspånens samlande i ett
underliggande rum, varifrån den borttransporterades i
säckar av en arbetare.
Orsaken till olycksfallet- har icke kunnat utrönas,
men antages hava förorsakats av att en ovan kapare
medtagit även krokiga massavedslängder vid
försåg-ningen och att en dylik svängt runt, förande med sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
