Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Om man undersöker sålunda behandlade
arbetsstycken med mikroskop, visar det sig, att
aluminiumöverdraget alltid i det fall, då grundmetallen är stål eller
smidesjärn, med detta i hela sin utsträckning ingått
en legering, men att dess vidhäftning, då
grundmetallen är gjutjärn, på vissa ställen av arbetsstyckets yta
ej är alldeles fullständig. Härav kan man draga den
slutsatsen, att på av gjutjärn bestående arbetsstycken
finnas ställen, på vilka förekommer fritt kol i större
mängder, vilket förhindrar bildandet av en legering
och därigenom medför oregelbundenheter i
vidhäftningen av överdraget. Med hänsyn härtill befrias enligt
en modifikation av Hopfelts uppfinning
arbetsstycke-na, om de innehålla större mängder av kol, på sin j^ta
från detta ämne genom glödgning i en icke-oxiderande
atmosfär, som helt eller delvis består av ämnen, vilka
med kol omsätta sig till gasformiga föreningar. I
första hand lämpar sig härför väte, särskilt i form av
lysgas, som med kol förenar sig till kolväte, likaså
kväve, som bildar cyangas, eller ammoniak. Det är
tillräckligt, om arbetsstyckets yta avkolas, då ju blott
denna skall legera sig med överdraget. Glödgningen av
arbetsstyckena kan ske antingen i deras obesprutade
tillstånd eller eventuellt först då, när det första tunna
aluminiumskiktet är påsprutat. I det senare fallet
måste dock glödgningen regleras mycket noga och
dragas försorg därom, att temperaturen stegras endast
långsamt, på det att vid rätt tid en oskadlig bortgång
av de^gasformiga kolföreningarna genom överdragets
porer icke må förhindras genom för tidig förtätning av
det ursprungliga, ännu porösa överdraget och på det
att en blåsbildning i det första överdraget och ett
avfallande av det andra, slutliga överdraget ej må äga
rum. Glödgningen efter anbringandet av det första
överdraget har den fördelen, att den kan tjäna såsom
ett första stadium i den erforderliga upphettningen till
aluminiets smältpunkt.
Patentet är uttaget av XJebersee-Metall
Aktiengesell-schaft, Berlin-Neukölln.
Rits.
Fig. 1—ii. Wheadon-stolpe med I-balkar. Fig. 4 — 6. D:o med
U-balkar.
Fil; X
Wheadons järnbetongstolpe.
En stolpe, särskilt för uppbärande av elektriska
kablar, telegraf- eller telefontrådar, har konstruerats av
australiensaren F. W. H. Wheadon, Adelaide.
Konstruktionen, synnerligen enkel, visas i
närstående figurer.
Stolpen består i huvudsak av tvenne med flänsar
försedda balkar, valsade I- eller U-balkar av järn
eller stål, som äro placerade bredvid varandra med
flänsarna inåt, helst svagt lutande mot varandra, och
sammanhållna medelst bultar, varvid mellanrummet
mellan dem är fyllt med betong.
Balkarna 10 äro placerade på sådant sätt i
förhållande till varandra, att flänsarna mötas eller nästan
mötas vid den ena ändan (den övre), under det de vid
den andra ändan befinna sig exempelvis på 30 à 45 cm
avstånd från varandra allt efter stolpens höjd och
tvärsektion.
De bägge balkarna äro förbundna medelst bultar
11, som gå igenom deras mittdelar och äro förlagda på
1,2 till 1,8 meters avstånd från varandra längs
stolpens mitt, vilka avstånd gradvis minskas mot stolpens
bägge ändar. Avståndsstycken av rör eller annat lämp-
ligt material (icke visade i figurerna) äro placerade
mellan mittdelarna av balkarna för att hålla dessa isär
under det betongen ifylles.
Rummet mellan de bägge balkarna 10, fylles med
betong 12. Detta kan ske såväl före som efter
stolpens uppsättande. Det förra är enklare.
De bägge balkarna, förenade medelst bultar, och
försedda med avståndsstycken, läggas horisontalt på ett
golv, vilket sluter till mellanrummet mellan de undre
flänsarna på de bägge (liggande) balkarna, och
stolpens båda ändar tillslutas medelst bräden eller på
annat sätt. Betongen ingjutes sedan genom
mellanrummet mellan de övre flänsarna, tills den kommer i
jämnhöjd med dessa, och får därefter hårdna. För att
minska åtgången av betong och göra stolpen lättare kan en
lång form av i huvudsak triangulärt tvärsnitt med övre
kanten avskuren placeras på golvet mellan de undre
flänsarnas kanter, innan betongen ifylles, och sedan
en lämplig mängd betong ifyllts placeras en likadan
form mellan de övre flänsarnas kanter och tryckes ned
med tyngder eller spännskruvar, så att betongen
trj^c-kes ut mot flänsarna. Dessa formar bilda rännor längs
stolpens bägge sidor, såsom visas i fig. Om så skulle
föredragas kan betongen ifyllas sedan balkarna
uppsatts, varvid betongen ihälles uppifrån, men i sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
