Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
slags smältare kommit till hyttorna, antingen de hava
varit dugliga eller icke, ty de smältare, som bergsmännen
icke hava velat haft i sina hyttor, hava. blivit
annam-made till högstbe:te Kungl. Maj:ts hyttor, och
bergsmännen hava behållit de bäste, utav vilket smältningen
också intet ringa fel har haft.
Till det tredje var ock bevisligt, att inga. lärjungar
blivit antagna eller tillärda vid bergsmanshyttorna på
3 eller 4 år, för att deras smältningar icke skulle bliva
försummade därigenom, utan allenast hyttefogdarna
hade tillstått det vid högstbe: te Kungl. Maj: ts, vår allra
nådigaste herres hyttor, såsom för: ne hyttefogdar ock
icke allenast i så måtto hava försett sig, utan jämväl
tagit sig drinkeri och slöseri före, så att smältarna icke
hade i tid fått avränsat eftersom smältningen krävde,
utan hava fått vänta intill 7 eller 8 dagar, högstbe: te
Kungl. Maj: t till en drevlig skada, såsom ock
ögon-skenligt är att de blivit högstbe: te Kungl. Maj: t
skyldiga efter ordning och det prov, som de själva gjort, över
ettusen lödiga marker silver, förutom den onyttiga och
otillbörliga omkostnad mecl bly, ved och kol, som de
hava haft uppå uppfyllningen, vilken sig belöper till
femtusen mark örtugar.
För sådana bögviktiga besvärs skull begärde
högstbe: te Kungl. Maj:ts, vår äller nådigste herres och
konungs prokurator1 å högstbe: te Kungl. Maj:ts vägnar
en rätt sentens och dom över samma hyttefogdar.
Eftersom dessa för: na artiklar voro nogsamt bevisliga och
uppenbara, så att för: na. hyttefogda.r i ingen mån
kunde försvara sig; ty blevo cle sagda från deras liv
och leverne att straffas såsom otrogna och orättrådiga
tjänare äro pliktiga och skyldiga att lida.
Johan Turier, saltsjudare.
Den 14 juli ställdes en nederländare benämnd Johan
Turier inför rätta, och vart utav Kungl. Maj: ts
förtrogna män och sekreterare, ärlige, välbördige Göran
(»Jörenn») Persson till Julita samt. M. Mårten
tillkännagivet, huruledes han hade andragit sin sak hos
högstbe: te Kungl. Maj: t och tillbjudit sig att vilja upprätta
en saltkonst här i riket -— vars like här tillförne icke
under någon tid har varit —, och har begärt för sådan
konst 200 000 daler. Annan gång har han förevänt, att
han icke kände till någon så god lägenhet i Sverige som i
Livland, eftersom han förnummit att man därstädes
skulle hava funnit en saltbrunn. Till det tredje hade
ban. efter förhandlingar med några av högstbe: te
. Kungl. Maj: ts förtrogna tjänare u]tpå högstbe: te
Kungl. Maj: ts vägnar, ingått, ett kontrakt, så att han
1 Jöran Persson.
till det första lovat, högstbe: te Kungl. Maj: t tunnan för
20 öre på H. K. Maj:ts omkostnad; någon tid därefter
ställde han upp tunnan i 3 örtugar, och nu på det sista
har han åter kastat om och föreslagit ett annat
kontrakt, på så sätt att han ville företaga samma konst på
sin bekostnad och till högstbe: te Kungl. Maj: t upplåta
tunnan för 9 örtugar i ofredstider, och för 6 örtugar i
fredstid (»feigclelige tijdher» — det första, ordet
tydligen skrivfel), vilket kontrakt även med honom blev
beslutat. Dock. eftersom H. Kungl. Maj: t allestädes
förnam, att han jämt var svekaktig både i tal så ock i
kontrakter, som med honom föreslogos och avgjordes, och
att han icke förblev vid en mening, utan falskeligen och
med bedrägeri inför H. Kungl. Maj: t sådant angivit
och förebragta så begärde därför högstbe: te Kungl.
Maj:ts sekreterare av oss (nämnden), vilket straff han
(Turier) vore pliktig att lida för det han således hade
kränkt högstbe: te Kungl. Maj: t.
Utöver detta kom ock Hans Leuhusen (»Lehhussen»)
inför rätten och med en svuren ed vittnade, att samme
Johan Turier hade förvänt sitt. namn inför kanslern
herr Nils Gyllenstierna och kallat sig Maximilian, det
ock en pommersk adelsman benämnd Påvel Damitz
inför rätten bestod sig i Lånt to (?) Pommern icke en gång
utan oftare hava förstått och förnummit, vilket skall
hava skett först i Stralsund, sedan i Greifswald,
Stettin, Colberg, så ock Treptow, och när de kommit till
Kalmar hava de förvänt sitt namn på annat sätt än
de låtit sig benämna i Pommern, vilket för: de Johan
Turier själv tillstod och bekände. Vittnade ock för: ne
Damitz. att uti för: de Johan Turiers sällskap, bland
annat mångahanda samtal, som de haft sig emellan både
i Pommern så ock här i riket om denna konst med
salt-sjudningen, Påvel Damitz sport en i sällskapet,
benämnd Henrik Rutenkrantz, vilken materia man skulle
bruka till att destillera saltet med. Därpå hade man
hört honom svara, att därtill brukades salpeter, svavel,
vitriol och mera sådant. Varpå Damitz hade sagt, att
han icke kunde tänka sig sådana materier lämpliga för
människorna. Härtill hade Rutenkrantz svarat, att
antingen det bekommer dem illa eller väl så må det vara
deras omsorg, som skola nyttja och bruka det. Han
överbevisades med goda skäl om sådana och flera andra
besvär, så att han icke i någon måtto kunde därifrån
sig fria och undskylla, och vart fördenskull dömd att
anses som en sådan person, vilken icke hade betraktat
och övervägt sin ära och redlighet, utan tvärt däremot
sig ställt och förhållit, i det han med sådan falskhet
och bedrägeri hade kränkt högstbe: te Kungl. Maj: t så
ock förvänt sitt namn och annat mera såsom förberört
är, och avsades fördenskull till att straffas såsom en
skälm och böswicht. Chr. S.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
(Forts. fr. nr 36).
XXVII. Tätning under fotrännan å plåttak.
Det rika vattentillflödet från taket, i förening med
damm och annat, som avlagrar sig i fotrännan, medför
mer eller mindre hastig sönderrostning jämte därav
uppkommande läckor. Sådana uppstå även lätt då
taken skottas och då rännan måste befrias från fast snö
och is. Det genom läckorna utsipprande vattnet
tränger förbi uppåt över den närmast ovanför, relativt nära
rännan befintliga hakfalsen vid plåttaket eller genom
den rännan underliggande plåten, som också snart
genomrostas. Vattnet kommer därvid ned på och genom
takpanelen samt så småningom ned i clen under
takfoten befintliga taklisten eller gesimsen, vilken på detta
sätt genomdränkes av fukt och slutligen blir så lös
att den förlorar fäste och faller.
En tätningsanordning häremot har nu uppfunnits av
A. V. A. Hansson, Stockholm, och beskrives i det
följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
