Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 5. Ljusstrålens gång genom en odlad, pärla.
En ljusstråle, som inkommer mellan två
pärlemor-lager, reflekteras ständigt av de angränsande ytorna
och följer alltså dessa, oavsett om lagret är plant eller
böjt. Den cirkulerar alltså i en naturlig pärla
koncentriskt med denna. Är det en odlad pärla med
pärlemorkärna, så avböjes ljusstrålen mellan dess lager
utåt. (Fig. 1 och 2.)
Chilowski och Perrin införa i pärlans genomborning
ett litet instrument, som består av två speglar, vilka
båda luta 45° åt motsatta håll i förhållande till axeln.
Kastar man på den ena spegeln ett starkt ljusknippe
och observerar i motsatta änden av hålet med ett
förstoringsglas, så blir synfältet i början mörkt (fig. 3).
Men om spegelsystemet skjutes fram till mitten av
pärlan, så ser iakttagaren ljuset (fig. 4). Orsaken
härtill är, att ljuset av den första spegeln kastas in mellan
två koncentriska lager, följer dessa till den andra
spegeln och av denna kastas in i iakttagarens öga.
Undersöker man däremot en odlad pärla, så kommer icke i
någon ställning av spegelsystemet ljus att reflekteras
till förstoringsglaset, eftersom strålarna avböjas utåt
av pärlemorlagret (fig. 5). Ehuru detta sätt som
nämnts endast lämpar sig för undersökning av
genomborrade pärlor, är det så lätt att praktisera, att det
kommer att få användning i pärlhandlarkretsar. (Efter
»Die Umschau».)
II. W.
D’Obrys framställning- av papper.
Av ingenjör V. ci’Obry i Köln har uppfunnits en
metod för framställning av papper, papp och dyl. av torrt
gräs, vass eller liknande växter, speciellt halm av
sädesslagen, bestående däri, att dessa växter endast uppångas
och sedan mekaniskt uppslutas och eventuellt uttvättas.
Det torra råmaterialet, exemplvis halm av
sädesslagen, leguminosæ-arter, potatis, gräs, vass eller dylikt,
skäres till hackelse. Sedan denna eventuellt
anfuk-tats, införes den i en kokare och behandlas med
vattenånga under tryck. Trycket uppgår till omkring 5—6
atm. Uppångningen varar ungefär 2—4 timmar
alltefter det använda råmaterialet. Det på detta sätt
uppångade materialet införes i en holländare, kollergång
eller liknande anordning, i vilken det i närvaro
av vanligt vatten uppslutes, tills den önskade finheten
ernås. Härunder kan en uttvättning äga rum. Massan
kan sedan utan vidare föras till en pappersmaskin för
framställning av oblekt papper.
Om materialet före uppångningen anfuktas, medför
detta den fördelen, att det utrymme, det intager,
minskas, så att den mängd material, som får plats i
upp-ångningsapparaten, kan avsevärt ökas, under vissa
omständigheter ända till det dubbla. Vidare ernås
härigenom även en likformigt god beskaffenhet på
uppång-ningsprodukten.
Dessutom bildar den framställda massan ett
halvfabrikat för framställning av blekt papper och
cellulosa, varvid den genom uppångning och mekanisk
behandling erhållna produkten underkastas en kemisk
uppslutning. Denna kan försiggå på vanligt sätt,
exempelvis genom kokning med kaustika kemikalier och
efterföljande blekning med klorkalk.
För detta användningssätt ger uppfinningen ett
förfaringssätt — framhålles i sv. patentbeskrivningen nr
61 635 — som även kan utföras i okultiverade trakter
med riklig förekomst i naturen av de nämnda växterna
med tillhjälp av utav infödingar gjort arbete och som
sedan giver ett halvfabrikat för framställning av blekt
papper och cellulosa. För framställning av detta
halvfabrikat drives den mekaniska behandlingen endast så
långt, att produkten består av väl uttvättade råfibrer.
Denna cellulosa kan på ort och ställe pressas och är
därför lätt att frakta samt erfordrar en gynnsam,
utrymme och kemikalier besparande apparatur.
Pressningen kan utföras på sådant sätt att produkten utan
ytterligare stampning kan ifyllas i kokarna.
Det svenska patentet är uttaget av Gesellschaft für
mechanische Zellulose m. b. H., Köln.
K. Nn.
Peuchs metallkombinationsmetod.
Man brukar framställa göt, plåt, stänger, rör och
andra dylika artiklar med en kärna av stål eller järn
och ett hölje av koppar eller vice versa, varvid kärnan
och höljet förbindas med varandra under värme öch
tryck under förmedling av en mellanliggande
hopväl-lande metall.
En metod för detta ändamål har uppfunnits av
fransmannen E. Peucli från Bourges. Han går tillväga på så
sätt, att kärnan, belagd med ett lager av zink,
instickes i en hylsa av den för höljet avsedda metallen,
varefter den sammansatta kroppen underkastas dragning
eller kallvalsning, varigenom en intim kontakt
åstadkommes mellan hylsan och den belagda kärnan, innan
någon legering bildas mellan zinken och kopparn.
Härpå upphettas först kroppen till en sådan temperatur,
att endast zinken smälter och bildar legering med
kopparn, och därefter, medan denna legering är i smält
tillstånd, underkastas kroppen en dragnings- eller
vals-ningsoperation, som åstadkommer förefintliga
håligheter utfyllande med legeringen och låter överskott på
legering bortgå.
Såsom exempel redogöres i den svenska
patentbeskrivningen (nr 61563) för ett sätt att framställa tråd
av koppar och stål.
Man utgår från ett kopparrör och en stålstång, som
är något längre än röret och har sådan diameter, att
den lätt kan införas i röret. Kopparröret rengöres med
varm kalilut och neddoppas därefter först i en syra
och sedan i ett boraxbad, varpå det torkas. Stålstången
behandlas med lut och neddoppas därefter i en syra,
varpå den införes i ett bad av smält zink på sådant
sätt, att den fullkomligt täckes av zinken. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
