- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
350

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Som bekant ha de engelska oeh skotska
byggnadsarbetarna skådat någonting fasansfullt uti de s. k.
stålhusen. I synnerhet den Weirska typen, vid
vilken så gott som intet egentligt byggnadsfaekligt arbete
erfordras. Byggnadsarbetarna ha häftigt agiterat emot
dessa stål- eller järnhus, men brittiska regeringen beslöt
omsider att på statens bekostnad låta uppföra 2 000
stålhus i olika skotska städer. Genomförandet av detta
program fortskrider raskt. Husen levereras såsom färdig

fabriksvara från vissa mekaniska verkstäder; 1 000 äro
av Weirtyp, 500 av Atholltyp oeh 500 av Cowiesontyp.
Inemot hälften av hela antalet uppföres i Glasgow, de
övriga i några andra av Skottlands större städer. De
flesta äro av bungalowtyp, med en 4-rumslägenhet jämte
kök och badrum. I byggnadskontrakten är bl. a.
bestämt, att 10 % av arbetet skall verkställas av
bygg-nadsutbildade arbetare.

*



En egenartad mekanisk hemindustri i Västergötland.

Fig. 1. Den Kihlbergska detalj affären vid Hjo torg.

Sedan gammalt har landskapet Västergötland gjort
sig känt för en betydande hemindustri, huvudsakligen
inom textilvarubranschen. Det torde däremot vara
mindre bekant, att där jämväl finnes en storartad och
säkerligen ganska enastående organisation inom
smides-och mekaniska verkstadsbranschen, uppbyggd efter
hemindustriella principer, skriver »Sunt Förnuft» i sitt
senaste nummer.

Mannen, som har »gjorfet» heter fabrikör Josef
Kihlberg, och det är i trakterna kring Hjo, som man kan
finna hans företags många utposter. Själv har han
varit en gradpasserare av rang; under anställning som
biträde i en sin morbroders järnaffär fick han någon gång
på nittiotalet idén att utom sin rena affärsverksamhet
slå sig på industriell drift, och kombinerad med den av
honom sedermera övertagna affären utvecklade han den
ursprungligen föga omfattande »beställningsindustrin»

till en betydande organisation av livskraftiga
småindustrier staden runt, Och själv upprättade han en egen
fjäderfabrik år 1908.

Det är nu 10 à 12 år sedan herr Kihlberg började
knyta affärsförbindelser med smeder och mekanici i
de närliggande orterna. Den första anledningen härtill
var, att fabrikör Th. Henriksson i Hjo vände sig till
honom med förfrågan, om han ville åtaga sig
försäljningen av någon viss artikel. Överenskommelse kom till
stånd, saken blev känd och litet var bland traktens
skickliga mekanici ville vara med på ett hörn. Och när
det var fråga om någon artikel, som fabrikör Kihlberg
visste sig kunna föra ut i marknaden, dröjde det ej
länge förrän den enkle smeden blev »fabrikör».
Penningmedel försträcktes honom då, stora nog att klara
verkstadsbyggnads- och maskinkostnaderna, och i det
muntliga avtalets form överenskoms sedan från fall
till fall om leveranser. Trots den i hr Kihlbergs
rörelse alltid vanliga muntliga avtalsformen hava
jämkningar i priser eller andra villkor städse gått utan
friktioner och lika säkert och punktligt gå
avbetalningarna å erhållna lån.

En rundtur bland de många industrier, med vilka
fabrikör Kihlberg har relationer, erbjuder åtskilligt
av intresse. Våra bilder återge ett par exteriörer:
fabrikörerna Martin Johanssons, Smedjebacken pr
Björketorp, och Th. Henrikssons i Hjo respektive
verkstadsanläggningar. I små vackra trädgårdsdungar ligga de
utplanterade här och där i utkanterna eller på något
avstånd från staden. Arbetet går med liv och lust —
men så är man ju också sin egen företagare. Det är
även en tacksam grund att bygga på, när råmaterialet
förskotteras och arbetsuppgörelserna inskränka sig till
överenskommelser med kompanjoner eller några andra

Fig. 2. Fabrikör Martin Johanssons verkstadsbyggnad i
Smedjebacken, Björkestorp.

Fig. 3. Den Henrikssonska fabriken i Hjo, sedd från gatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free