Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 4. Fabrikör Josef Kihlbergs fjäderfabrik i Hjo.
goda vänner. Levnadskostnaderna ställa sig också
vanligen förmånliga där på landsbygden, allra helst om
småbruk i en eller annan form går att förenas med
industriarbetet.
Tillverkningarna vid dessa småindustrier bestå av
diverse verkstadsartiklar, såsom axlar, fjädrar,
byggnadsbeslag, gjutgods samt en hel del smärre produkter.
Större delen går åt inom landet, men en ej obetydlig
del exporteras; ja ända till Egypten ha härifrån
årligen utgått vagnslastvis med varor. Alla med
försäljningen sammanhängande förhållanden ombestyras av
fabrikör Kihlberg och de många småfabrikörerna få
belt ägna sig åt verkstadsdriften.
Betydelsen av en sådan »självägande»
industriman-naklass, som exemplet här visar, kan i våra dagar med
dess arbetstvister ej överskattas — skriver den här
refererade publikationen — och en god jordmån bildas
för den rätta företagarandan med naturligt intresse
för arbete och sparsamhet.
Det industriella rättsskyddets unificering.
Sveriges delegerade uti den nyligen hållna
internationella kongressen i Bern för industriellt rättsskydd,
generaldirektör E. O. J. Björklund och direktör A.
Hasselrot, hava återkommit från förrättat uppdrag.
Bland annat genomdrevs det svenska förslaget, att
prioritetshandlingar i patentärenden i allmänhet blott
behöva vara avfattade på något av de tre språken tyska,
engelska eller franska. Den fördel för patentsökande,
som sålunda genom Sveriges ombud vunnits, är
påtagligen att anse som synnerligt värdefull. Industritidn.
Norden torde bliva i tillfälle att lämna en redogörelse
för kongressens arbete och dettas resultat.
Frågan om ett närmare skandinaviskt
sammanförande på det industriella rättsskyddets område skall
inom kort återupptagas, som man hoppas till ernående
av positiva resultat. I medio av denna månad skall
nämligen en konferens hållas i Stockholm av
delegerade från Sverige, Norge, Danmark och Finland,
därvid man till en början griper verket an med att söka
utarbeta förslag till enhetliga bestämmelser avseende
varumärkes- och mönsterskydd; uteslutet är dock icke
att även i fråga om patentlagstiftningen förhandlingar
komma att upptagas i riktning mot
gemensamhetsbe-stämmelser i lämplig utsträckning. De svenska
representanterna i konferensen bliva generaldirektör
Björklund och hovrättsrådet H. Hjertén, den senare jämväl
sekreterare, med notarien E. O. E. Sandegren som bitr.
sekreterare.
Chr. S.
Konstsilkets framtid, — ett aktuellt problem.
I den holländska tidskriften »Zakenwereld» har dr
J. C. Hartogs, chef för »N. V. Eerste Nederlandsche
Kunstzijde-Inclustrie» i Arnheim (»Enka»), vilket är
icke blott Hollands utan ett av hela världens största
konstsilkeföretag, lämnat en del uttalanden om vissa
aktuella problem inom konstsilkeindustrin. Han säger
bl. a.:
Det enda onda, som enligt min uppfattning vidlåder
den företagna prisreduktionen på konstsilke är, att den
kommit för sent.
De på konstsilke intjänta vinsterna hava länge varit
alldeles för stora, och detta är för en industris
utveckling till lika stor skada som en för liten vinstkvot. För
oss har den stora vinstkvoten haft tvenne menliga
följder i släptåg: Först och främst har därigenom
avsättningsområdena begränsats, då det högre priset stått
hindrande i vägen för ett allmännare bruk av detta
material. Den andra olägenheten med de höga vinsterna
är att dessa lockade en hel del fabrikanter, vilka aldrig
skulle hava befattat sig med konstsilketillverkning, att
slå sig på denna produktion. Dels voro dessa ej i stånd
att inrätta sina fabriker tillräckligt tidsenligt och efter
tillräckligt stora mått, dels saknade de den årslånga
erfarenhet, varförutom en ekonomisk produktion är
otänkbar.
Visserligen är ej den samlade produktionen från
dessa småfabriker så betydande, då den endast utgör
ca 10 procent av världsprocluktionen, men den har i
alla fall ett menligt inflytande på världsmarknaden
genom de låga utbuden därifrån.
Följden av de nämnda svårigheterna för
småföretagen, vartill ytterligare kommer att de väntade stora
vinster, varmed man räknat, betydligt krympt samman,
har blivit att dessa företagare överallt bjuda ut sina
anläggningar eller söka tillfälle bliva upptagna i ett större
företag. Denna tendens gör sig märkbar i både
Tyskland, England och Italien i dessa dagar.
Efter all sannolikhet kommer slutligen endast att
kvarstå ett fåtal stora konstsilkekoncerner, vilka väl då
torde kunna enas om en priskonvention. Nationella
pris-överenskommelser finnas redan i Tyskland, Italien och
Amerika — i England är en sådan överflödig, eftersom
antalet storproducenter där är så begränsat. Att från
dessa nationella priskonventioner övergå till en
internationell sådan, synes vara nästa steg i
konstsilkeproduk-tionens utveckling. Utan tvivel skulle en dylik
priskonvention redan funnits och tillkomsten av de många
små-fabrikerna förebyggts, hade ej kriget kommit och
omöjliggjort allt internationellt samarbete.
En återgång till de gamla priserna torde vara
utesluten, men möjligen kunna de nu gällande priserna
komma att något stegras.
Ett annat problem, uppfinnandet av nya
tillverkningsmetoder, kan behandlas helt kort, då, frånsett s. k.
luftsilke, under senare tid intet nytt tillkommit på detta
gebit. Den enda olägenhet fabrikanterna erfarit vid
användande av nya tillverkningssätt, är att dessa bliva
föremål för så många olika omdömen, vilka göra
köparna obeslutsamma och föranleda dem att uppskjuta
sina beställningar tills det blivit känt, vad som varit
sanning i dessa ofta motsägande omdömen.
Vad slutligen den engelska konstsilketullen angår
och dess menliga inverkan, speciellt på den holländska
konstsilkeindustrin, så har denna delvis haft till följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
