Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Vikf av Stång material L P1" m.
TV
Fig. 2. För användandet av ovanstående diagram över
vikt pr meter av diverse stångmaterial erfordras en liten
linjal, helst genomskinlig. Kanten av en räknesticka el.
dyl. kan också användas. Linjalen lägges tvärs över
skalorna så att en tänkt linje utefter densamma skär linjen
längst till höger i en punkt motsvarande ifrågavarande
material, t. ex. sexkant-järn, och d-linjen i en punkt,
motsvarande materialets dimension, t. ex. å fig. 40 mm.
Linjalens skärningspunkt med den tredje skalan markerar
materialets vikt i kg pr meter. Såsom å fig. för
ifrågavarande fall medelst en prickad linje framställes, är vikten
av 40 mm:s sexkant-järn pr meter ca 11 kg.
samt specifika vikten. Värdet på k kan lätt beräknas
för ett visst fall.
Om den sista ekvationen logaritmiseras, erhålles:
log P = 2 log d + log k
eller för ett annat värde di på d:
log Fi = 2 log ch + log k
Om den andra av dessa båda ekvationer subtraheras
från den första, erhålles:
log P — log Px=2 (log d — log di)
Antag att de sammanhörande värdena på kr, di och
Pi uträknats. Uppgör sedan två parallella logaritmiska
skalor över P och d på ett avstånd a från varandra.
Drag på andra sidan om d-skalan en annan därmed
parallell linje ävenledes på avståndet a från denna
(fig. 1). En linje tvärs över skalorna genom de mot
varandra svarande punkterna di och l\ skär den tredje
linjen i en punkt, som motsvarar lc.
Eftersom den tredje linjen ligger på avståndet 2a
från P-skalan, kommer varje linje, som går genom
nämnda mot k svarande punkt, att utskära
sammanhörande P- och d-punkter på de båda andra skalorna.
Lätt inses nämligen att dessa punkter satisfiera den
ovan givna ekvationen:
log P — log Fr = 2 (log d —log di)
På samma sätt erhållas andra punkter på den tredje
linjen, motsvarande andra värden på k, se fig. 2.
Av det föregående inses också huru diagrammet
användes. I stället för att nämnda linjer för
sammanhängande värden utdragas, kan man lämpligen använda
en genomskinlig linjal.
Såsom lätt kan visas är k-linjens gradering också
logaritmisk i samma skala som de båda andra
logaritmiska skalorna. På grund härav behöver ej mer än ett
enda A"-värde, motsvarande ett bestämt material och ett
visst värdepar /’, och di utmärkas med ledning av de
två andra skalorna. Punkter motsvarande alla andra
k-värden ligga, på avstånd från det första, som äro
proportionella mot skillnaden i deras logaritmer.
Härvid bör dock bemärkas, att fc-skalan är riktad åt
motsatt håll mot de båda andra skalorna, så att en punkt
med större värde på k kommer längre nedåt på
k-ska-lan än en med mindre k-värde.
Revisionen av varumärkeslagen.
(Forts. fr. sid. 370.)
Den intresserade kan, om o v arist, system tillämpades,
med lätthet hålla sig underkunnig om alla gjorda
varumärkesansökningar och kan i tid göra eventuella
invändningar, som då behandlades av Patentverket under
formen av en fortsatt nyhetsgranskning. Eventuellt
kunde liksom viel patentansökningar sökanden lämnas
tillfälle att försvara sig mot invändningen. Detta skulle
dock kunna gå för sig under betydligt friare former än
dem, .som en domstol måste följa i en regelrätt
rättegång. Naturligtvis utesluter icke heller det av mig här
föreslagna systemet, att som följd av utebliven
invändning även sådana varumärken kunna råka bliva
registrerade, vilkas likhet med tidigare registrerade märken
borde förhindrat sådant, men då har den äldre
märkes-innehavaren endast sig själv att skylla, om han
försummat att skaffa sig förhandskännedom om det
kolliderande märket. Rätten att vid domstol söka
registreringens upphävande enligt nuvarande § 10 bör givetvis
ej borttagas.
Om emellertid invändningsinstitutet skulle vara av
verkligt värde, så bör det även medföra rätt till att hos
högre instans besvära sig över Patentverkets eventuella
avvisande av invändningen. Som bekant medgiva alla de
länder, varest uppbudsförfarandet tillämpas i
varumärkesärenden, sådan besvärsrätt. Det synes som om
be-svärsinstansen helst borde organiseras på annat sätt, än
vad som nu är fallet — dvs att annan myndighet än
K. m: t borde handlägga dylika ärenden, samt att
be-svärs-myndigheten skulle vara skyldig att skriftligen
motivera sin ståndpunkt, i händelse denna skulle bliva
negativ. Som nu är fallet, har det åtminstone i min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
