- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
380

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

överst i en öppnad färgpyts. Likaså kan en begagnad
målarpensel hindras att hårdna, då den icke begagnas,
om den doppas i olja innehållande antioxidant.
Blandningar av animaliska, mineraliska och vegetabiliska
oljor för oljehärdning kunna skyddas för att fördärvas
vid hög temperatur. Det är också möjligt att fördröja
fördärvandet av smörjoljan i gasolin- och
automobilmotorer. Råolja lagras ofta i tankar lång tid, innan den
raffineras, och blir därvid utsatt för fortsatt oxidation,

vilken kan till stor del fördröjas genom tillsats av små
mängder antioxidanter.

Fernissindustrin är utsatt för förluster genom
mörknandet av harts, beroende bland annat på oxidation.
Denna oxidation kan även motverkas genom
antioxidanter.

En rätt lustig användning av antioxidanter är att
förhindra stålpennor att rosta genom tillsats till bläcket
av 1 % antioxidant i vattendispersion. tt/j.

Några tankar angående förslaget till ett »Uppfinnarekontor>

Av överste Ivar Hult, Helsingfors.

Förslaget (se Ind. Norden nr 30, 1926) antyder en
framtida utveckling av Uppfinnarekontoret. Däremot
åsyftas närmast tillägget av ett experimentinstitut
i någon form.

Det invändes kanske, att experimentinstitutet vore
angelägnare och i alla fall borde komma först.

Men — ett allmänt experimentinstitut skulle bli
belägrat av ett otal ansökningar om experimenters
utförande. En del värdelösa, andra mer eller mindre
förtjänta. Blott en del kan villfaras; ansökningarna måste
prövas, grundligt och sakkunnigt, och rättvisas
skipande blir svår. Bedömningsuppgiften kan icke
medhinnas av institutets arbetsledare, den kräver särskild
personal, organiserad till ett bedömningsinstitut.
Tilldelas detta även exploateringsuppgift, vilket saklöst
kunde ske, blir detta institut identiskt med
Uppfinnarekontoret.

Det synes nu, att ett experimentinstitut ej kan
funktionera utan att vara underställt ett Uppfinnarekontor
(eller bedömningsinstitut); men att
Uppfinnarekontoret kan, även utan experimentinstitut, både
funktionera och i hög grad gagna uppfinnareväsendet, i
synnerhet på dettas svagaste punkter. Och vidare: själva
tillskapandet av experimentinstitutet bleve ett
vanskligt tilltag, om man ej förut har ett Uppfinnarekontor
att utgå ifrån. Ett experimentinstitutet bleve en
kostsam sak, och ingenstädes lär kostnaden så lätt vilja
löpa ut i det absurda utan garanti för rimliga
resultat,- såvida saken ej är moget planlagd. En aldrig så
genialisk spekulation hjälper ej här, det fordras också
erfarenheter, vilka nu ingenstädes äro tillfinnandes.
Hos Uppfinnarekontoret kommer däremot, sedan det
vunnit stadga, just den behövliga insikten och
erfarenheten att förefinnas, och kontoret skall då kunna
tillskapa experimentinstitutet mecl säker hand. Vi anse
oss därför hava dubbelt skäl att ställa
Uppfinnarekontoret främst på programmet.

Den effektivaste form för framdrivande av teknisk
utveckling finner man uti vissa stora koncerners s. k.
»Forschungsanstalten», d. ä. institut för spekulativ och
teoretisk genomarbetning av speciella problem, med
hjälp av praktiskt experimentarbete i underlydande
laboratorier. Samma företeelse i liten skala återfinnes
vid de flesta framåtsträvande fabriker. — Vårt förslag
åsyftar icke någon formulerad organisation för svenska
uppfinnare, men väl att, genom att i mitten av deras
fria och spridda krets insätta organet
Uppfinnarekontoret, giva det svenska up finnareväsendet liv och
verkningar såsom av en organiserad forskningsanstalt, av
oerhörda mått och med tekniskt universellt mål. Ser

man rätt efter, skall man i denna sammanställning
finna alla behövliga, sammanhållande, drivande och
kontrollerande krafter verksamt företrädda, ehuru på
ett säreget sätt fördelade. Kostnaden för så omfattande
verkningar blir ringa, då endast Uppfinnarekontoret,
självt ett inkomstbringande verk, kräver ett inskränkt
anslag av allmänna medel.

Uppfinnarekontoret har, på besläktat område, en
förnäm föregångare i Järnkontoret.
Uppfinnarekontorets föremål är väl icke lika bokstavligt viktigt som
järnet, dock kanske för närvarande lika betydelsefullt;
det är levande och i besittning av stor expansionskraft,
och lovar därigenom att bliva lönande för odling.

Organisationsförslaget vill icke vara bindande, allra
minst i detaljer. Förf: n anser dock att dess
huvudsakliga efterföljd skulle vara till fördel för ändamålets
uppnående.

Mången tänker sig kanske, att Uppfinnarekontorets
uppgift lika väl och enklare kan fyllas av en
uppfinningsmäklare, enskild person eller firma, som handlar
med uppfinningar. Möjligheten därav gensäges av ett
stort antal omständigheter och fakta.

En dylik mäklare måste hava en punkt på sitt
program, dominerande alla andra, nämligen den att han
framför allt själv måste leva och förtjäna pengar på
affären. För att kunna detta, erfordras en jämn rörelse,
innefattande en avsevärd procent stora och inbringande
uppfinningar. Men sådana äro som bekant rätt
sällsynta, uppträda ofta med långa intervaller; även om
en större klientel vore förvärvad, skulle inkomsterna
dock utfalla ytterst oregelbundet, så att rörelsen
stundom kunde bli svår att upprätthålla. Dessutom har en
privat mäklare ej så lätt att strax göra sig allmänt
känd, så att det kan dröja länge innan rörelsen blir
lönande. I varje fall erfordras därför ett mycket stort
rörelsekapital, utan vilket firman lätt blir ett ytterst
instabilt och efemärt företag.

Mäklaren skulle nödgas vara sparsam med sin
personal, varav nödvändigt måste följa en viss brist på
sakkunskap och arbetsro i uppfinningars bedömande.
Han skulle vara tvungen att avskumma och ägna det
mesta av sin uppmärksamhet och arbete åt de mest
sensationella, mest lättfattliga, mest lättsålda sakerna
— det övriga bleve mer eller mindre försummat. Ju
bättre inkomster mäklarna hade, desto mer anledning
funnes att därav sluta sig till ett dylikt arbetssätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:08:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/indunord/1926/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free