- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
393

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives oeh redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1878

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 50

STOCKHOLM DEN 15 DECEMBER

1926

Innehållsförteckningen: se sista textsidan.

En svensk internationell tidskrift för teknisk vetenskap.

All vetenskap är internationell. Den är och måste
vara allas egendom. Men den bör vara internationell
icke blott till namnet, utan även till gagnet. Dess
resultat böra för den skull offentliggöras i den vetenskap {+-+}
liga fackpressen. Äro resultaten avfattade på ett
mindre känt språk, får dock sådan offentlighet en mycket
ringa utsträckning. För att bliva internationellt bekant
måste en avhandling skrivas på internationellt språk.
Uppsatser på andra språk än tyska, engelska och
franska förbliva mer eller mindre okända för den allmänna
forskningen. Till och med ryskan och spanskan, som
behärskas av en sådan mängd av människor och
nationer, dela här de smärre språkens öde. Länder, som hava
särskilt alfabet, äro härutinnan ännu sämre ställda;
det är mycket märkligt, att sovjetregimen i Ryssland,
som så energiskt brutit med hävdvunna seder, icke
vågat sig på en reform i denna punkt, där dess arbete
skulle hälsats med så allmänt bifall av den
internationella världen.

Vetenskapens resultat måste alltså bekantgöras för
allt folket, i första hand för att komma forskningen
till godo, men även för att åt den enskilde forskaren
bevara en vedertagen både andlig och lekamlig prioritet
till gjorda rön. Riktigheten av denna regel är så
allmänt erkänd, att den tillämpas i alla kulturländer och

inom alla forskningsområden–i viss mån dock med

undantag för de tekniska, Över allt finna vi
specialtidskrifter, som på något av de tre världsspråken
offentliggöra vetenskapliga avhandlingar. Detta system
har bl. a, medfört en vetenskapens självkontroll, som
både med hänsyn till vetenskapen själv och till dess
utövare är mycket värdefull, för att icke säga
oumbärlig. De tre världsspråksnationerna äro i nu omhandlade
avseende ställda i en särklass, eftersom deras
respektive språk redan i sig själva uppfylla den eftersträvade
internationaliteten. I många fall hava
vetenskapsmän-nen inom dessa nationer haft en klar insikt om de
förpliktelser, som denna gynnade ställning medför, och
antingen öppnat sina tidskriftsspalter även för
utländske lärde, eller utgivit mer eller mindre
beundransvärda, periodiska översikter över det universella
forskningsarbetet på, respektive områden.

Betraktar man de tekniska vetenskaperna, finner man
att dessa, icke minst i vårt land, ha en bekymmersam
ställning i nu berörda avseenden. Någon allmän
internationell, teknisk tidskrift, som på olika världsspråk
offentliggör forskningsarbeten av svenska tekniska
vetenskapsmän, finnes icke. Behovet är emellertid så
påtagligt och kännbart, att det icke kunnat undgå att i
viss mån redan tränga sig fram till åtminstone en
provisorisk lösning. Särskilt utgör den berömvärda
skriftserie, som Ingenjörsvetenskapsakademin i sina
Handlingar upplagt, en om ock något oberäknelig och
även svårtillgänglig väg till sådant internationellt
bekantgörande. Visserligen torde även andra än akademins
egna ledamöter där emellanåt få sina alster tryckta,

men till avsevärd del synes denna skriftserie bestämd
för akademins egna behov. För tekniska forskare
utanför akademins led blir dock tillträdet till en sådan serie
alltid en smula osäkert. Dessa handlingar synas dessutom
i nu berörda syfte ännu icke äga tillräcklig kontinuitet.
Dels utkomma de blott sporadiskt och göra därigenom
icke samma nytta som en periodisk tidskrift, för
vilken en mera allmän utländsk prenumeration och en
mera regelrätt biblioteksbehandling kan påräknas, dels
betinga de olika avhandlingarna mycket olika och
stundom högst avsevärda priser. Det finns sådana, som
kosta endast 1 kr, och andra, som kosta ända upp till
12 kr. I den senast tillgängliga förteckningen över
akademins handlingar upptagas 54 hittills utkomna
skrifter, av vilka 18 st. äro avfattade på utländska
språk, övervägande engelska (12 st.).

Se vi på de tekniska tidskrifterna, äro dessa helt
redigerade på svenska. Endast i sällsynta undantagsfall
förekomma artiklar på främmande språk, vanligen i
samband med utgivandet av special- och
kongressnum-mer eller dylikt. A’isserligen kan man nog säga, att den
tidskrift, som varje vecka åtföljer Industritidningen
Norden, nämligen Svensk tidskrift för industriellt
rättsskydd, så till vida gör tjänst som en internationell
teknisk tidskrift som samtliga däri offentliggjorda
patentansökningar förtydligas av konstruktionsritningar,
vilka tala sitt universella, oftast enkla och klara språk
med tillhjälp av den tekniska ritkonstens över allt
vedertagna symboler. Då uppfinningar äro tillämpad
vetenskap, fylles på sådant sätt en lucka i det
vetenskapliga, internationella tankeutbytet. Men det är klart,
att detta ej är tillräckligt, Många av den tekniska
vetenskapens resultat hava annan form än uppfinningar,
hunna i och för sig möjliggöra en mängd uppfinningar.
Andra resultera i rena metoder, utan spår till
konstruktioner, åter andra kunna bottna i viktiga lagar och
formler, många äro slutligen med hänsyn till
utvecklingen av endast förberedande natur.

Ett svenskt internationellt organ för teknisk
vetenskap är därför i hög grad av behovet påkallat.

Hur detta organ skall skapas, är en annan fråga.
Svårigheter finns det gott om. En av de största ligger
i det stora antal fack- eller specialområden, i vilka
tekniken är uppdelad. Denna svårighet behöver dock icke
göra sig omedelbart gällande. Det ligger nämligen i
sakens natur, att uppsatser, som respektive författare
anse av den internationella betydelse, att de vilja
underkasta sig besvär ocli kostnader för en översättning,
måste bliva så jämförelsevis tunnsådda, att en enda
någorlunda ofta utkommande periodisk tidskrift borde
kunna räcka under en avsevärd tid för samtliga fack.
I den mån på utländska språk avfattade uppsatser
icke stå till buds för tidskriftens fyllande, böra svenska
uppsatser av kvalificerat innehåll där införas.

Ett närliggande parallellfall erbjuder sig här till
jämförelse. Sedan 1881 utger Svenska sällskapet föi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free