Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Kilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 1_STOCKHOLM DEN 5 JANUARI 1927
Innehåll. Ind. Norden: Produktionens humanisering. (Fords nya bok.) Av Chr. Sylwan. — Wheatons polermaskin. Av K. Nn. —
En märkesman för svensk industrihistorisk forskning: Carl Sahlin. — Besluten å Haagkonferensen 19^5. (Osterrieths posthuma bok.) Av
E. B. — Den tekniskt-vetenskapliga verksamheten under år 1926. Ur kommerser. A. F. Enströms årsberättelse inför
Ingenjörsvetenskapsakademin. — Th. "Wawrinskys patentbyrå. — Amerikansk motorvagnsnöplog. Av Chr. S. — Prisuppgifter på järn. — Marknaden för
metaller, kemikalier m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. —
Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s
uttalanden.
Industritidningen Norden kommer att under 1927 liksom förut främst aktgiva
på tekniska nyheter, således patenterade uppfinningar och, bl. a. i krönikans lätta form,
sådant som inom teknikens värld framträder aktuellt på olika håll inom världspressen.
Genom tidskriftens nära förbindelse med Svenska uppfinnareföreningen är den i tillfälle
att redogöra för de nyheter, som visas och förklaras vid föreningens sammanträden.
För övrigt är tidskriften intresserad av alla de spörsmål inom samhällslivet, som till
• någon väsentlig grad stå i samband med nya uppfinningar och teknikens utveckling —
ett vidsträckt område.
Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd, tidningens bilaga, är den publikation,
som speciellt meddelar, i överskådlig form, samtliga nya. i Sverige patenterade
uppfinningar under löpande patentniimmer. Dessa patentbeskrivningars rika illustrering
förlänar publikationen ett icke ringa internationellt värde, emedan den till beskrivningen
fogade figuren talar ett språk som kan förstås av även den utländske facnmannen, han
må vara brasilian eller japan.
Prenumerations- och annonsavgifter 1927 förbliva desamma som under föregående år.
Redaktionen.
Produktionens humanisering.
Vår tid är synbarligen de litterära industriledarnas
tid — män, som sitta inne med det aktiva chefskapets
alla erfarenheter inom finansen och tekniken, men
ändock funnit tid att disponera sina lärdomar för det
allmänna i det tryckta ordets form. Kanske var Andrew
Carnegie, stålkungen, den förste i denna klass av
fabrikanter; kanske var Walther Rathenau den andre av
samma storleksordning; kanske är Henry Ford den
tredje. I vårt lilla sexmiljonersland är väl Nils
Fredriksson den som kommer typen närmast.
Mannen för dagen — och måhända även för
morgondagen — är utan gensägelse Henry Ford, amerikanen
av irländskt ursprung, han som bygger bilar. Det finns
antagligen inte en europeisk grabb, som ej känner till
namnet Ford, och det finns nog inte en ingenjör på
samma kontinent, som är okunnig om att Ford nyligen
sänt ut en märklig bok. Man har måhända icke läst
den ännu, men där så är fallet dröjer det icke länge
förrän denna lucka i vetandet blivit fylld.
Boken, »Today and tomorrow» — »I dag och i
morgon» —- utkom i somras1 och har redan blivit översatt
till en mängd språk.2 Den angives utgöra
fortsättningen på Fords bok 1922 »My life and my work». Att de
båda höra samman märkes redan på de första sidorna
i den nya boken.
Kapitelrubrikerna äro till större delen avfattade
enligt det moderna anglosachsiska maneret, dvs att i sak
rubricera just ingenting eller blott en aning av
innehållet. Författarenämnet räcker emellertid både som
kapitelrubriker och som boktitel — därom har redan
Fords liv och arbete dragit försorg. Man läser denna
1 Today and tomorrow, by Henry Ford in collaboration with
Samuel Crowther. Doulileday, Page & Co., Garden City, New York,
1926. Price. net. doll. 3: ftO.’ ’
2 I dag och i morgon, av Henrv Ford i samråd med Samuel
Crowther. Bcmynd. översätt.n. efter förf:s manuskr. 256 s. Bokfürl.
Natur och Kultur, Stockholm. Pris h. 6 kr, inb. 7: 75.
nya bok från början till slut utan att egentligen fästa
sig vid de olika avdelningarna, till den grad suggereras
man av själva innehållet.
Ford lägger fram sina rön och idéer utmed tvenne
huvudvägar: den socialt ekonomiska observationen och
konklusionen samt den strängt sakligt tekniska
redogörelsen. Den förstnämnda vägen följdes även av en
Carnegie och en Rathenau; den sistnämnda torde hittills
vara Fords egen — en frankt väld och utomordentligt
intressant kurs. Från och med den svenska bokens sida
47 (glastillverkning) till och mecl sidan 139 (val av
läge för fabriker), således mer än en tredjedel av
volymen, är innehållet huvudsakligen arbetstekniska
beskrivningar avseende de olika materialierna och
konstruktionsdetaljerna i en Fordbil — utgörande
visserligen ett avsnitt illustrationer till bokens tendens, men
ett i sakligt hänseende mycket starkt sådant.
Och vilken är bokens tendens?
Ford sticker inte under stol med svaret. Tvärtom
ger han besked på mångfaldiga ställen och i olika
formuleringar. Bringade man alla dessa samman till en,
komme svaret att i all sin innehållsrika korthet bliva:
produktionens humanisering. Icke endast
i den meningen, att människans förnödenheter skola
framställas alltigenom under människovärdiga former,
utan även mecl det syftet, att jordplanetens
förnödenheter skola av människorna förvaltas så, att de
generation efter generation, epok efter epok, räcka till för
allas behov. Vilket blir möjligt endast genom en
tekniskt och finansiellt fullt tillämpad rationalism i
näringslivet.
Den gamla, men mycket svagt åtlydda maningen i
avseende på materiella nyttigheter: Låt ingenting
förfaras! har på senare tid genom Fords landsman Taylors
pionjärarbeten fått ett ofantligt vidgat
verkningsområde, nämligen den individuella mänskliga arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
