Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
kapaciteten eller m. a. o. arbetstiden. Fords stående
tes är, att tungt fysiskt arbete skall uträttas av
maskiner, icke av människor. Även i övrigt litar han
mera på maskinen än på människan, exempelvis viel
all precisionstillverkning av massartiklar. Fordbilen,
en miljonartikel, är blott till ytterst ringa del
handarbete; de automatiska maskinerna förrätta sina
respektive åligganden med sådan precision, att bilarna
efter föreskriven noggrann inspektion kunna föras i
marknaden utan att ha blivit provkörda. På tal härom
kan nämnas, att Ford kraftigt berömmer C. E.
Johanssons toleransmåttsystem och tillerkänner den svenske
uppfinnaren en avgörande andel i Fordfabrikatens
maskinella precision.
Åter och åter talar Ford för det produktiva arbetets
— ja, för hela näringslivets humanisering. Därför
måste förnödenheterna, industrins produkter likaväl
som lantbrukets, kunna köpas billigt. Därför måste
trots detta, arbetstiden vara människovärdigt avvägd
och arbetslönen hög. Därför måste, alltså, arbetstiden
rationellt och radikalt utnyttjas och följaktligen
arbetets organisation aldrig inrymma oväsentligheter. Där-
för måste det tunga arbetet uträttas av maskinen, likaså
det automatiska. Människan skall vara maskinens
uppfinnare, organisatör och skötare. Därför måste
kommunikationerna betjäna industrin och lantbruket enligt
samma rationella principer som dessa betjäna sig själva.
Fords uppfattning om det moderna näringslivets
möjligheter är i stort sett en optimistisk, idealiserad
realism, fotad på teknikerns och industrimännens rika
erfarenhet, på en skarp intelligens och på ett
varmhjärtat sinnelag. Hans höga ställning som ekonomiskt
lyckosam och, efter vad det vill synas, oberoende
fabrikant av en populär världsartikel har givit honom
utrymme att säga rent ut en hel del sanningar åt olika
håll —- må vara att mycket därav redan tänkts och
sagts i de lägre, akustiskt mer eller mindre tilltäppta
regionerna.
Hans största bedrift såsom modern profet är
kanske därför den, att han förstått och haft energi nfg
att arbeta sig så högt upp bland sina likar, att han nu
röner gehör icke blott över dessas mängd utan också
därbortom, bland kulturens övriga arbetare.
Chr. Syhvan.
Wheatons polermaskin.
Fig. 1: Wheatons polermaskin sedd framifrån; fig. 2 sedd fr. ena ändan: fig. 3 sektion 3—3 i fig. 2 i förstorad skala; fig. 4 sektion 4—4
i fig. 3; fig. 5 sektion 5—5 i fig. 3.
Närstående fig. 1—5 visa schematiskt en
polermaskin med anordningar enligt svenska patentet nr 62165,
uttaget av amerikanen L. W. Wheaton, Buffalo, N. Y.
Det föremål, som skall poleras, uppsättes på en
dorn och bearbetas medelst ett roterande polerverktyg.
Det speciella ändamålet med Wheatons anordningar är
att förläna maskinen, jämförd med andra dylika, en
mera mångsidig användbarhet med ökad
produktionsförmåga och bättre arbetskvalitet. Supporten {4ö) för
arbetsstycket kan i förhållande till polerverktyget (71)
inställas genom parallellförskjutning i tre olika
riktningar samt genom vridning eller lutning i tvenne
riktningar. Supporten är därjämte anordnad att kunna
svängas ur och åter inställas i arbetsläge utan
rubbning av en gång gjord justering. Vid massarbete kan
man härigenom med några enkla och hastiga handgrepp
borttaga ett bearbetat arbetsstycke och insätta ett
obearbetat i precis samma läge i förhållande till
poler-verktyget.
roiei maskinens huvuddelar framgå av figurerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
