Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 INDUSTRITID NINGEN NORDEN
gande kunde erbjuda vissa tolkningssvårigheter,
nämligen beträffande den frågan, vad som vore att anse
såsom missbruk av en uteslutanderätt. Såsom förut
anförts, hade detta begrepp icke någon
anknytningspunkt i andra länders rätt än Englands. I Tyskland,
liksom i några andra länder, tillåtes tvångslicens, om
ett offentligt intresse förelåge. Givetvis kunde detta
intresse vara grundat i förhållanden, som på intet sätt
innebure förebråelsen för ett missbrukande av
uteslu-tanderätten, t. ex. i en av förhållandena uppkommen
brist på alster eller materiel, som vore nödvändiga för
den allmänna välfärden. Å andra sidan kunde man
tänka sig ett dylikt missbruk utan att därigenom det
offentliga intresset påverkades, åtminstone då, om
missbruket blott bleve kännbart för några nä,rmare
konkurrenter.
Det vore, säger Osterrieth, beklagligt, om den i
Haag under förhållandenas tryck träffade
kompromissen skulle leda några unionsstaters rättsskipning in
på en oriktig bana och åstadkomma förvirring rörande
förutsättningarna för meddelande av en tvångslicens.
Man borde i möjligaste mån anpassa det synnerligen
obestämda och mångtydiga begreppet missbruk av en
uteslutanderätt efter principerna för den gällande
rätten i de särskilda länderna och därvid mindre fästa
sig vid förhållandets subjektiva moment eller någon
pa-tenthavarens skuld än vid det faktum, att patentets
bestånd medförde missförhållanden, vilkas avhjälpande
låge i ett offentligt intresse. Utnyttjade patenthavaren
sin rätt på sådant sätt, att detta vore förhållandet, då
kunde man tala om missbruk av uteslutanderätten.
Varje över denna synpunkt gående tolkning av
begreppet i fråga skulle i varje fall strida mot
patenträttens syfte och mot den anda, ur vilken besluten på
Haagkonferensen framgått.
Då Osterrieths kommentarer utgöra ett mycket
värdefullt bidrag till den viktiga Haagkonferensens
historia böra de kunna påräkna en synnerligen livlig
uppmärksamhet hos dem, som äro intresserade av det
industriella rättsskyddet.
E. B.
Den tekniskt-vetenskapliga verksamheten under år 1926.
A^id Ingenjörvetenskapsakademins
högtidssaniman-komst den 24 sistlidna oktober gav akademins verkst.
direktör, kommerserådet Axel F. Enström, en översikt
på akademins verksamhet under arbetsåret 1925—26
ävensom på det tekniskt vetenskapliga, internationella
arbetets märkligare företeelser. Genom benäget
tillmötesgående äro vi i tillfälle att här återgiva den
senare delen av redogörelsen.
*
Det viktigaste av vad som f. n. händer och sker i
världen på det tekniska gebitet är utan tvivel att hänföra till
kraftalstringens och bränsleanvändningens områden.
Här befinna vi oss tydligen i en betydelsefull
brytningsperiod med utsikt till ganska, väsentliga
omgestaltningar i framtiden.
Ångalstring med högt tryck och hög temperatur har
vunnit ökad användning i kraftverkstekniken, och nya
centraler av denna typ hava kommit i drift. I Amerika
går man nu ogenerat på med byggande av centraler
för 35 och 40 atm. tryck; i ett fall (Boston) har ett
tryck av 84 atm. kommit till användning.
Erfarenheterna från driften hava varit odelat gynnsamma, och de
praktiska svårigheterna av mindre betydelse än man
vågat vänta. En värmeuppoffring av 3 700 à 3 600 kal.
pr kWh har uppnåtts i praktisk drift. I Sverige har en
40 atm. anläggning tillkommit i Slite på Gotland,
byggd av Stalfabriken, Finspong.
Kolpulvereldning har vunnit ökad terräng, ävensom
förvärmning av förbränningsluften. Den starkt ökade
temperaturen i eldrummet har å ena sidan medfört
krav på särskild kylning av väggarna, t. ex. med
vattenförande, flänsade kylrör, och har vidare länkat
uppmärksamheten på strålningens betydelse för
värmeöverföringen och därmed givit upphov till nya idéer
med avseende på den gängse ångpannekonstruktionens
principiella omdaning till en ånggenerator av väsentligt
reducerade dimensioner.
Den våldsamt stigande förbrukningen av oljebränsle
såväl för stationära som traktionära ändamål har givit
ökad aktualitet åt det sedan länge bearbetade
spörsmålet om utdragande av oljor ur kolbränslet före dess
uppeldning i eldstaden. Anläggningar av detta slag,
med en kolningsanläggning förkopplad framför
pannanläggningen, hava byggts i Amerika, England och
Tyskland med varierande framgång. Om ock den
slutgiltiga lösningen ännu icke kan sägas vara funnen trots
att antalet patenterade processer räknas i hundratal,
är det emellertid ett märkligt faktum, att olje
framställningsförfarandena, såväl de på destillation av
kolbränslen som de på gassyntes baserade, ha flyttats ut från
experimentlaboratoriet och inträtt på det industriella
planet.
Ångturbinerna fortsätta att växa i storlek och
förbättras i verkningsgrad. En enhet på 90 000 kw har
installerats i Chicago. En enhet på 160 000 kw
uppgives vara beställd och under byggnad för en New York
station.
I fråga om vattenturbiner är att anteckna att i och
med färdigställandet av Lilla Edets kraftverk de nya
svenskbyggda, moderna, ytterligt förenklade
löphjuls-systemen ■— Kaplan och Lavaszec •— fått sin
avprovning med uppnående av mycket vackra
verkningsgradssiffror.
Den kompressorlösa dieselmotorn har tagit ett stort
steg framåt mot sin fulländning. Små och lätta
dieselmotortyper uppträda nu på marknaden •— t. ex. M. A.
N. i Tyskland och Beardmore i England. Om
Fordfabriken i Amerika, vilken nedlagt mycket arbete
på detta problem, kommit fram till praktiska resultat,
har ingenting avhörts.
Dieselmotorns användning på lokomotiv sysselsätter
alltjämt konstruktörerna. Kraftöverföringen mellan
motor och drivaxlar bereder clock alltjämt svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0007.html
