Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
Peter, M. Das möderne Automobil. 8: de uppl.
Richard Carl Schmidt & Co. Berlin 1927. 111. 691 s. 8:o.
Pfanhauser, W. Das Verchromungsverf åhrén. Eigen.
Verlag der Langbein-Pfanhauser Werke A. G.
Leipzig 1926. 111. 35 s. 8:o.
Pfistei•. Der Bau des Flugzeuges H. 3. (Forts., se
Ind. Norden nr 42, 1926.)
Prandtl, L. Ergebnisse der Aerodynamischen
Ver-suchsanstalt zu Göttingen. Lfg. I. II. R. Oldenburg.
Munchen 1925. 111. 140 s. 80 s. St. 8:o.
Saacke. Radiotechnik III. Die Empfänger unter
be-sonderer Berücksichtigung der
Rundfunkempfangs-schaltungen. (Sammlung Göschen 951.) Walter de
Gruyter & Co. Berlin 1926. 111. 114 s. Liten 8:o.
Gustaf Schultz. Die Chemie des Steinkohlenteers mit
besonderer Berücksichtigung der künstlichen
orga-nischen Farbstoffe. 4: de fullst. omarb. upplagan. Bd. I.
Die Rohmaterialien. (E. Ferber.) 111. 567 s. Friedr.
Vieweg & Sohn. Akt. Ges., Braunschweig 1926. h.
39: 50 M„ b. 42: 50 M. 8:o.
Stock, E. und Y. Anthony, W. Waren- und
Materia-’lienkunde des Lack- und Farbenfaches. Lfg. 1—5.
Union Deutsche Verlagsgesellschaft. Berlin 1926. 111.
400 s. 8:o.
Sundberg, C. Medicinsk Ordbok jämte
kompletterande Index Anatomicus och sammanställning av de
viktigare mikroorganismerna. Nordiska bokhandelns
förlag. Stockholm 1926. 318 s. 8:o.
Thebis, R. Automobile, Perzonen- und
Lastautomo-bile sowie Elektrokarren. (Sammlung. Göschen 948.)
Walter de Gruyter & Co., Berlin 1926. 111. 107 s.
Liten 8:o.
Offermann E. m. fi. Riesenflugzeuge (Handbuch der
Flugzeugkunde. Bd. IV). Richard Carl Schmidt & Co.
Berlin 1927. 111. 518 s. 8:o. D. S.
Notiskrönika.
H. Flygt †. Nyligen gick ur tiden en av vårt lands
märkligare industrimän, fd. verkst. direktören för Strömsnäs ab.
Helmer Flygt. Han avled i Merano, Italien.
Helmer Flygt var född 1857, erhöll efter skolstudier i
Hudiksvall samt vidare utbildning vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anställning vid Munksunds sågverk invid Piteå
samt därefter hos Skönviks ab. Under några år arbetade han
i detta bolags tjänst och inhämtade därvid den grundliga
kännedom i skogsaffärer, skogsskötsel, flottningar, sågverksdrift och
trävaruskeppning, som gjorde honom till en av våra erkända
fackmän inom trävaruindustrin. I Skönviks bolags tjänst
kvarstod han tills han år 1885 antogs till disponent för
trävaru-ab. Karlsvik vid Sundsvall. Är 1901 kallades ban att såsom
disponent övertaga skötseln av de stora Graningeverken i
Ångermanland, i vilken egenskap han kvarstod till år 1911, då
han erhöll pension från detta bolag och överflyttade till
Stockholm.
Under Flygts verksamhet som chef för Graningeverken
genom-gingo dessa en fullständig omdaning. Efter flyttningen till
Stockholm togs hans erfarenhet och organisationsförmåga i
anspråk för omorganisation av ett flertal bruksaffärer såsom
Skellefteå trämassefabrik, Emsfors pappersbruk och Eottneros
bruk, vilkas verksamhet och ekonomi han fick i uppdrag att
övervaka och ordna. Han var styrelseledamot i
Trävaruexportföreningen och Sågverksförbundet, samt ordförande i styrelsen
för Ångermanälvens flottningsförening. Han var vidare v.
ordförande i styrelsen för Pappersmasseförbundet och
styrelseledamot i Strömsnäs ab., Nässjö cellulosa ab. och Sandö sågverks ab.
År 1912 kallades han av regeringen såsom sakkunnig
representant för trävaruintresset i kommittén för revision av
fiottnings-lagstiftningen.
G. H. Petersson †. Den 7 ds avled förste byråingenjören i
patentverket G. H. Petersson — helt oväntat, ehuru efter några
veckors sjukdom. Han var en intresserad och avhållen medlem
av bl. a. Uppfinnareföreningen. Ind. Norden kommer att meddela
en minnesteckning.
Sveriges export till U. S. A. Generalkonsulatet i New
York meddelar till utrikesdepartementet att Förenta staternas
import av järnmalm från Sverige har sedan början av 1926
till och med september uppgått till 30 250 tons gentemot mer
än 100 000 tons under samma period 1925. I jämförelse med
september förra året uppvisar importen av sulfit- och
sulfatmassa en mindre ökning. Den totala importen av sulfitmassa
från Sverige under de tre första kvartalen 1926 har uppgått
till 203 316 tons mot 201 928 tons under samma period 1925.
Importen av sulfatmassa har ökats från 109 651 till 113 422
tons.
Funderingar på en sulfatfabrik i södra Halland.
Landshövding A. Mörner har i ett uttalande för en Stockholmstidning
ifrågasatt lämpligheten av en sulfatfabrik i Halmstad för
tillvaratagande av furen i de halländska och småsländska
skogarna. Fackmännen ställa sig dock avvaktande till projektet. Dir.
O. Bildt i Hulte bruk erinrar om den stora produktion som
under senaste åren drivits upp ifråga om sulfatmassa. Man
bör avvakta och se om konsumtionen förmår svälja den oerhörda
tillverkningen. Disp. G. Arnell vid Marbäcks bruk anser att
furutillgångarna ännu äro för små i dessa trakter för en
sulfatfabrik. När de nu företagna nyplanteringarna hunnit växa
upp kommer frågan måhända i ett annat läge men för
närvarande är det ringa utsikter till en lönande industri.
Motorförordningens revision. Som känt föreligga sedan rätt
länge åtskilliga förslag från olika håll till ändringar i nu
gällande förordning om motorfordon av 15 juni 1923. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ansåg sig också i ett nyligen avgivet
utlåtande ang. ändring av bestämmelserna för motorfordons
hastighet i huvudstaden kunna antaga att en utredning i syfte
av en revision av motorfordonsförordningen vore att vänta.
Kommunikationsministern Meurling har på förfrågan meddelat,
att man, så snart lämpligen kan ske, i ett sammanhang kommer
att ta itu med motorfordonsförordningens revision.
Chefsskapet vid Skinnskattebergs bruk. Styrelsen för
Skinnskattebergs bruks ab. har som efterträdare till disp. G.
Thorstensson, vilken den 1 febr. inträder som ledare för Gimo—
Österby bruks ab., engagerat disponenten vid Forssjö
trävaru-ab., J. Qvarnström.
Till direktörsassistent vid Domnarvets järnverk har
antagits överingenjören vid Iggesunds järnverk B. Åström.
Burmeister & Wain har nyligen utsänt en förteckning över
det antal fartyg, som f. n. framdrivas med firmans
diesel-m’ o t o r e r, dvs med denna typ av dieselmotorer, vare sig dessa
tillverkats av patentinnehavaren själv eller av licenserade
utländska verkstäder. Den 1 dec. 1926 var antalet av dessa fartyg
278 st. om tillsammans 2 233 486 d. w. ton och den
sammanlagda maskinstyrkan hos samtliga fartyg uppgick till 913 865
ihk.
Under december har influtit order på 93 nybyggnader om
tillhopa 589 380 ton d. w. och 389 125 ihk.
Den engelska järn- och stålindustrin har f. n. inneliggande
större order än den någonsin haft sedan 1920 — meddelas i
Sv. D. — och vid järnverken i Teedistriktet, där förut endast
4 masugnar voro påblåsta under kolstrejken, ha nu 26 igångsatts.
Stålverken i Middlesborough, som ha varit stängda under 3 år,
ha återupptagit arbetet och på andra håll har också en
uppryckning inom industrin ägt rum. I Barrow-distriktet ha 2
masugnar åter påblåsts och i Cleveland 5 masugnar samt 2 stålverk
igångsatts. Man väntar, att Cleveland-distriktet skall kunna
producera över 1 milj. ton per år, och att denna produktion
också skall uppnås under det kommande året.
Telefonförbindelsen mellan London och New York
öppnades för allmänheten den 7 jan. kl. 3,46 e. m., Greenwich-tid.
Samtalstiden är t. v. mellan 3,30—6 e. m. Emellertid lära de
engelska affärsmännen inte vara helt belåtna med
arrangemanget. De anse nämligen, att taxan är för hög.
Minimiavgiften för ett samtal lär också ha fixerats till 5 pund. De talade
ordens valör inåste således noga avvägas, resp. förberedas.
Fusionssträvanden inom amerikanska bilindustrin. Nya
omfattande fusionssträvanden synas göra sig gällande inom den
amerikanska bilindustrin — meddelas från U. S. A. —r för vilka
bankfirman Dillon, Head & Co. går i spetsen. Genom
sammanslutning av en hel rad av de kända amerikanska bilfabrikerna,
bl. a. Dodge Brothers, Studebaker, Flint mfl, vill man söka
skapa en kartell, som i storlek överträffar General Motors.
Denna nya koncern skulle framställa standardvagnar och
därigenom väsentligt nedbringa produktionskostnaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
