Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Suenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 3
STOCKHOLM DEN 19 JANUARI
1927
Innehåll. Ind. Norden: En lantbrukets Ford. Av H. AV. — Gustaf H. Petersson †. Minnesteckning av A. E. Åstrand. —
Fotografering genom dimma. Av Hgt. — Ljusnedals bruk. (Av bergsrådet A. von Swab.) Meddelat av Pehr Johnsson. — Lages färgfotografipapper.
Ref. av K. Nn. — Underrättelser om Svenska uppflnnareföreningen. — Föredrag rör. forskning och teknik i lantbrukets tjänst. —
Litteratur. — Nya industriella företag. — Notiser. —• Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden fr. K. patent- och
registreringsverket. — Tabell utvisande arbetsfördelningen inom patentavd. i K. patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsikts-överensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
En lantbrukets Ford.
I den nordamerikanska staten Montana, inom
kråk-indianernas reservation, ligger den modernaste av alla
amerikanska farmer, upptagande ett område av
omkring 40 000 hektar. Det äges av Campell Farm
Corporation, vars ägare, Tom Campell, vetekungen, gör
skäl för hedersnamnet »lantbrukets Ford».
»Min farm är i själva verket en fabrik», säger
Campell, »ty den arbetar som en sådan och iakttager alla
lagar och villkor för masstillverkning. Den söker med
minsta kostnad nå den största möjliga effekt och
grundar sig på maskinarbete, vilket överallt ersätter
människokraften, där sådant är möjligt. Även lantbruket
har blivit en teknisk sak. Egendomligt nog har trots
alla framsteg och all fullkomning just lantbruket
förblivit ett område, framför vilket tekniken stannat och
ännu sysslolöst åser, huru de århundraden gamla
metoderna fortsätta. Statistiken från Washingtons
arbetsdepartement har obestridbart visat, vilket slöseri med
kraft som bedrives i lantbruket, ty i hela Amerika
förslösas genom industrin, inberäknat järnvägar och
fartyg, icke så mycket kraft som genom det hittills
brukliga sättet för markkultur.
Jag medgiver, att jag vida mer är vetefabrikant än
lantbrukare. Men blott genom skickligt
sammansmältande av industriella grundtankar med vetenskaplig
åkerbrukspraxis är det möjligt att nedbringa
framställningskostnaden, som så ofta hotar att strypa
lantbrukaren, till ett minimum. Med klok kännedom om dessa
båda vetenskapsområden skall man en gång komma
därhän att bliva herre över alla tillfälligheter. Vi ha
redan i dag icke mera att lida under torka och regn,
rander gräshoppsplåga och andra naturkrafter. Vi odla
vårt vete många gånger billigare än någon annan
lant-bruksegendoni. För oss betyder lantbruket icke mera
ett hasardspel med tillfällets makter.»
Campells erfarenheter, vilka nu räcka nio år tillbaka,
bekräfta riktigheten av hans påståenden. I staten
Montana, där det Campellska lantbruket ligger, är jorden
ingalunda någon idealjord, utan ett vanligt genomsnitt.
Det är den s. k. halvtorra regionen, som årligen har
knappt mer än 450 mm nederbörd (Sverige har 700 à
800 mm på västkusten och 400 à 500 på ostkusten).
»Om vi pr acre skörda 10 bushels (pr hektar cirka
9 hektoliter) vete», säger Campell, »så göra vi god
förtjänst. Sedan 1920 taga vi emellertid till och med 15
bushels ur varje acre och hava det förflutna året
skördat 40 000 acres (16 000 hektar). Därvid belöpa sig
våra odlingskostnader endast till hälften av vad som
på andra gårdar gäller som lågt, och vi äro alltjämt
i färd med att reducera dem. Det lyckas oss genom
fortsatt ökning av vår maskinpark och förbättring av
arbetsmetoderna. \7i minska dessutom kostnaderna genom
att höja lönerna, ty därigenom sporra vi våra arbetare
till större ansträngningar och draga till oss nya,
förstklassiga krafter. Vi hava hittills varje år höjt lönerna,
men också med varje år sänkt produktionskostnaderna,
ävensom driftkostnaden för de olika maskinerna. De
hava på tre år sjunkit med hälften, ty en ständig
statistisk kontroll över omkostnaderna, sådan som man i
de sällsyntaste fall träffar i lantbruket, bildar en
väsentlig länk i kedjan till framgång.»
Campellfarmen omfattar en ständig tjänstepersonal
av 50 arbetare och endast under skördetiden höjes
antalet till 250. Dessa siffror säga, att på 1 500 acres
(600 hektar) odlat land kommer en arbetskraft och att
under skördetiden räknas med en man på 120 hektar.
År 1924 plöjde, harvade, sådde och vältacle 15 traktorer
i en arbetsgång under en 16 timmars arbetsdag 640
acres mark (258 hektar). Därvid gingo maskinerna
utan paus från morgon till kväll och intogo till och
med nytt bränsle under gången. Med den nuvarande
maskinparken kunna dagligen 1 000 acres (400 hektar)
odlas och 2 000 acres skördas och tröskas.
På Campellgodset har man inga lador. Det har
väldiga järntankar för tillsammans 1 100 000 bushels
(400 000 hektoliter) säd och i den närbelägna staden
Hardin ytterligare en elevator, som rymmer en småsak
om 90 000 hektoliter. Det är vetekungens strävan att
utvidga sitt rike och grunda på liknande sätt arbetande
företag på andra håll. Han står i begrepp att övertaga
en i västra Canada belägen, ännu efter gamla
grundsatser arbetande och därför numera oräntabel »bonanza».
Man må emellertid icke anse Tom Campell för en
blott köpman eller driftsvetenskapsman, som ser all
framgång’ i Taylorsystem och dylikt och som icke har
någon aning om lantbrukets liv. Han är visserligen
maskiningenjör, men dessutom lantbrukare från
barndomen. Han skötte redan som sjuttonåring sin faders
gods om 1 600 hektar och studerade maskinväsen
uteslutande för att skaffa sig de nödiga kunskaperna för
markkulturens mekanisering. Han känner tillräckligt
lantbrukets behov och har blivit apostel för det
industrialiserade — »fordiserade» — åkerbruket, därför att
det traditionella arbetssättet lönar sig för dåligt.
Den omständigheten, att Montana är en halvtorr
region, som ofta lider under torka, var ledmotiv för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
