Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
I N D üSTR I T I DN I NGEN NORDEN
maskinernas användning. När näst sista sommaren
Campellfarmen började arbeta på bredaste basis, gick
man till arbetet med 50 traktorer. Vid full drift, dvs
i odlings- och skördetiden, förtära dessa icke mindre än
20 000 liter bensin om dagen. De flesta av dem äro
av grövsta kaliber. Sålunda äro 6 om 75 hkr, 23 om
40 hkr, 10 om 22—40 hkr och de övriga mindre.
Härtill kommer 25 tioskäriga djupplogar, 72 bindare, som
arbeta i enheter om 4 stycken, åtta kompletta
trösk-satser och 200 tankvagnar för 72 hektoliter säd vardera.
Hästar användas icke och det väldiga godset äger inga
dragdjur med undantag för några hyrda hästar, som
under trösktiden hållas i beredskap för att framsläpa
kärvar. Det rörliga maskininventariet kostar emellertid
13 dollars pr acre.
Campell betalar daglöner av 4 à 6 dollars för en
arbetstid av 12 timmar. Härtill komma milpengar, vilka
för varje körd mil uppgå till 3 à 10 cents.
Det är av intresse att se, huru vetekungen odlar
sina fält. Han arbetar med två-skördsystemet. Fältet
blir härvid för den första skörden djupt plöjt och
harvat, för den andra endast djupharvat. Halmen rives
vid den andra skörden ned under jorden för att verka
som humusframbringande gödsel, som gör den andra
skörden likvärdig med den första. På detta sätt ställer
sig plöjningen till 2 dollars pr acre, under det att
djup,-harvningen endast kostar 30 cents för samma areal.
Campell sparar på detta sätt vartannat år 1,70 dollars
därigenom att han undgår den andra plöjningen.
Nälden andra skörden är inne, låter han genast uppriva
jorden genom djupharvning, för att låta nederbörden
bättre tränga ned. Åkern ligger i träde, vilar över
vintern och genomrives på våren ånyo. När avfallsvetet
börjar skjuta upp och ogräset frodas, nedplöjes i juni
denna vilda växtlighet och detta upprepas allt efter
markens fuktighet en eller två gånger. En lätt
harfning rensar planen från ogräs ocli slutligen börjas den
15 september med sådd av ryskt Charkow-vete. Campell
sår 20 skålpund pr acre (22,5 kg pr hektar) och når
med denna, för oss ringa, utsädesmängd en bättre skörd
än med rikligt utsäde. »Med måttlig såddtäthet»,
säger han, »har varje planta möjlighet att draga till sig
tillräcklig fuktighet. År 1919 sådde jag 48 skålpund
pr acre (54 kg pr har) och fick" efter den torra
sommaren en misslyckad skörd. Utbytet skulle med
sparsammare sådd blivit bättre, ty markfuktigheten hade
fullkomligt räckt för de mera spritt stående plantorna.»
Dessa 20 skålpund äro blott för den första skörden.
För den andra anses ett utsäde av 10 skålpund vara
tillräckligt. Sedan denna odlingsregel införts, har
Campell åldrigt, haft att beklaga sig över niisslyckat utbyte.
För skörden använder han fyra efter varandra
kopplade bindare, vilkas bindeanordningar avmonterats och
som äro förenade genom ett transportband, på vilket fyra
vinghjul kasta säden. Obunden glider den i" strängar
om 15 meters avstånd på marken, mognar och torkar,
upptages från marken genom "specialanordningar på
trösksatsen, tröskas och kastas, resp. pressas, åter ned
på marken. Tröskmaskinen är således i ständig rörelse
framåt.
Campells industrialiserade metoder kunna
naturligtvis icke liux flux överflyttas till vilket annat lantbruk
som helst, men de äro intressanta och lärorika och det
kan vara till gagn att taga kännedom om och lära av
dem.
(Efter en uppsats av K. S’Kakis i »Die Umschau».)
H. TF.
†
Gustaf H. Petersson.
Gustaf Hcnrilt Petersson
Ett dödsfall, som väckt djup förstämning, inträffade
den 7 innevarande januari, då förste byråingenjören i
Kungl, patent- och registreringsverket Gustaf Henrik
Petersson gick ut ur livet.
Petersson var född den 9 maj 1875 i Malmö och son
till sjökaptenen Gustaf Axel Petersson och hans maka.
Efter år 1898 avslutad praktisk och teoretisk
ingenjörsutbildning hade han anställning hos Jos. L. Meyers
Maschinenfabrik und Schiffswerft, Papenburg b. Ems
och Stettiner Maschinenbau A.-G. Vulcan i Stettin,
Tyskland, samt därefter 1899—1903 hos Kockums
mek. verkstads ab. i Malmö.
Sistnämnda år inträdde Petersson i Kungl,
marinförvaltningens ingenjöravdelning och antogs parallellt
härmed såsom e. o. tjänsteman i Patentverket, där han
blev biträdande ingenjör 1907, t. f. byråingenjör 1913
och, vid ämbetsverkets omorganisation, från och med
år 1915 förste byråingenjör.
Praktisk blick, kunnighet och mindre vanlig
samvets-grannhet voro utmärkande för Petersson i allt vad han
företog sig och präglade framför allt hans arbete i
Patentverket, där sådana egenskaper äro av oskattbart
värde.
Petersson var meduppfinnare till den s. k.
Sal-loggen, för vars utarbetande han även var verksam.
Sedan åtskilliga år var han medlem av Svenska
uppfinnareföreningen, på sista tiden fungerande som dess vice
klubbmästare. Även i Patent- och registreringsverkets
tjänstemannaförenings verksamhet tog Petersson
livlig-del. Från år 1924 var han styrelsemedlem och
skattmästare i denna sammanslutning, som utgör en sektion
av Statsförvaltningens tjänstemannaförening, vars
ombud i Patent- och registreringsverket Petersson
ävenledes var.
Gustaf Petersson var en gocl kamrat, vänlig och
försynt i umgänget, glad bland de glada. I månget
kollegialt samkväm lyssnade vi till hans luta och hans av
ett hjärtligt, okonstlat väsen uppburna, sång. När den
nu tystnat, lever dock minnet av den redbare, plikttrogne
mannen, den pålitlige kamraten och gode vännen.
A. E. Åstrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
