- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
20

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

INDUSTRITID NINGEN NORDEN

Ljusnedals bruk.

Huru bergsrådet A. von Swab fann Ljusnedal med omnejd 1796.

(Meddelat av Pehr Johnsson.)

I Kungl, bibliotekets handskriftsamlingar förvaras
en volym, stor folio, utgörande dagboksanteckningar
av bergsrådet A. von Swab under en resa i Norrland
179G. Vi skola här meddela något angående Ljusnedal
och omnejd, sådan denna bygd viel sagda tillfälle
tedde sig. _

Den 2 september.

Examinerades noga själva nejden kring den
lappkoja, vari vi tagit in. Österut sågs Gröndörren, vid
pass y2 mil. Där har fordom varit koppargruva.
Fjället är genomskuret av en sänkning med gräsväxt och
har därav erhållit namn. Norrut sågs Husvålarna och
längre bort-, mera åt väster, sågs Herrängsskalet.
Sydost syntes Hundshögsfjällen, vilka 3 senare alla ligga
i Jämtland. ■— Klockan 9 förmiddagen avreste jag
från det goda folket, och om mitt vistande hos dem
genom traditionen hinner till en eftervärld, så beklagar
jag blott att min resjournal ej samma ära kan göra
dem. De önskade mig och i synnerhet sin prästfar, som
var med, en lycklig resa, som de näst brännvin och
små blanka riksdalrar älskade mest av all ting här i
världen, eller ock hava de lärt sig skrymteri till den
höjd, att mitt vana öga blev bedraget. Vägen togs nu
öster om Helagssjön över Skärvagen, som är tämligen
stor och fiskrik. Pastor i Hede har denna i lön sig
tillslagen. Ungefär % mil från Helagssjön, väster om
denna, sutto nu två lapphushåll, där en var sjuk, en
tokig och en konstig på annat sätt. Skäryagsån överreds
här. Den var skäligen liten, kommande från
Holmsjön. Hela bottnen bestod av en sträv glimmerskiffer.
Skärvagsvålen är en liten fjällhöjd, som hade en
blottad klyft av grönaktig glimmerskiffer.
Holmsjön, som ligger där nedanför, lämnades nu till
vänster. Den är icke mycket stor, men uppfylld av holmar.
I Holmsjövålen fann jag icke fast klyft. Härifrån hölls
kala och flata fjället ända utföre åt Oxhögen och
passerades emellan större och mindre sänkningar ända
utföre åt Mettådalen, varest gräs och fjällbjörk ånyo
började visa sig och längre ned alldeles överflöda.

Vid foten av Oxhögen släpptes våra hästar att beta
och vi själva åto vår middag, sådan den var. Den på
Mettåkläppen uppsatta 6 alnar långa stången, som i
detta vädret till Helagsfjällen ej kunde ses, mättes med
tuben, och syntes vara efter uträkning till det ställe,
där stången stod, omkring 5 300 alnar. En
teckning-av fjället togs härifrån. Gesveben av kvarts och
glimmer funnos. Vi fortsatte resan och funno längre ned
i dalen reslig fjällbjörk, i vilken här och där ugglor
sutto. Det dråpligaste gräs yäxte här, som stod
hästarna under buken. Det blev för i år obärgat, emedan
dalarne vartannat år trädas för att göda dem.
Övergivna lappkojor syntes varifrån lapparna av bruksägare i
trots av äldre hävd blivit förjagade. Vid älven funnos
fäbodar, som tillhörde bruksfolket, men som i år, då
Mettådalen var i träde, voro öde. Mettåälven överreds.
Hela bottnen bestod av en svavelröd glimmerskiffer,
Den började bliva mindre skogbeväxt vid Mettåkläp-

pen. Vi framredo under dess nästan lodräta vägg.
Ovanför påträffades bebodda fäbodar. Aftonvarden började
lida och resan fortsattes i fullt trav vid pass 2 ®/g mil
till bruket från Mettåkläppen. Sedan vi under vägen
vid Vallarna rekryterat med hästar och fått en förnöjd,
men egenkär vägvisare framkommo vi i mörkningen
till bruket och undsluppo därigenom lj-ckligen regnet,
som genast började vid vår ankomst och nu fortfor
under tredje dagen. Och så var även jag i öknen att
finna skatter, men fann som Menoza- litet eller intet
av vad jag sökte.

Vid bruket fann jag, utom bergmästaren, även patron
Falk från Trondhjem i Norge, en kornett Bredal och
bergsskrivaren Stöp från Röraas. Aftonvard åts hos
magister Orstadius, som var ganska trött av denna,
resa. Mera än jag, som nu började att bli så
genom-härdad och luttrad för dylika olägligheter.

Ljusnedals bruk äges numera till hälvten av en
handlande i Trondhjem vid namn Falk och hälvten av
brukspatronen Viklund, som också bor vid bruket. Brukets
läge är på en vacker slätt mellan Ljusnan, Tävån och
Tävåsen. Utsikten inneslutes mot öster av Ånfjället,
mot norr av Renfjället och Hukelberget. Omkring
bruket är mycken odlad äng, som dels bärgas av
ägaren, dels av smeder och kolare, vars stugor på denna
slätt äro alla samlade, att man kan tro sig se en spridd
småstad. Ej heller kyrka felas, som är byggd av träd,
i kors; liksom alla andra hus svart av kölden och
kopparröken. Smeder och kolare utgöra till antalet 20
hushåll. Dessutom tillhöra Vallagårdarne detta bruk.
Dessa utgöras av 21 hushåll, som äro malmbrytare,
förare och kolare. Bruket har sin egen präst, magister
Orstadius, som gift sig med 75 rdr i inkomst. Har 100
plåtar av bruket, men räknar det övriga av sina
sportler och de 6 tunnor råg han har för lapparna av kronan.

Av de vid detta bruk varande verk, är en
stångjärnshammare med 2 härdar, en masugn och en
enbla-dig såg anlagde vid Ljusneälven, och för en damm vid
Sävån tätt vid masugnen ligger först en gammalsmedja
med tvänne spikhamrar och en räckhammare vid sin
särskilda damm och där ovanför en nyligen byggd
smedja med en ämneshammare lika byggd som en
stångjärnshammare, med tvänne härdar och 2 spikhamrar.
Kolhus ha ej förr varit brukade, men äro av
nuvarande disponent uppförde. Till kolfång har så till
sägandes bruket hela Herjeådalen, men egentligen en
viss sträcka varinom de ock äga odlingsrätt, som är
längs med Ljusnan från sjön Låssen ända uppföre hela
Ljusnedalen till Riksgränsen. Dess rätta gränser kunde
av nu varande ägare ej uppgivas. Kartor funnos ej,
som Tilas upprättat, vilken bott här i fjorton långa år.
De hade brunnit upp med hans andra saker.
Bergmästare Funk har ock här tillbragt sju år. För kol
be-taldes här 12 sk. stigen och 4 sk. milan i forlön till
brukets egna kolare. Men bönder från Tönnäs och
Fun-näsdalen, som kunna förmås till kolning, få ända till
20 och 32 sk. stigen. Brukets egna kolare skola pr
medium lämna 2 000 stigar årligen. Av främmande kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:00:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/indunord/1927/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free