Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
Vereins für die Rübenzueherindustrie des D. R. i
Berlin, varifrån han utexaminerades 1889. Under dessa år
hade han jämväl haft anställningar vid mekanisk
verkstad och som kemist (i Querfurt). År 1890 återkom
Lundström till hemlandet och erhöll anställning vid
örtofta sockerfabriks ab., där han stannade till 1896,
då han blev verkst. direktör för Gustaf de Lavals
avdelning för karbid och acetylen och alltså flyttade upp
till Stockholm. F ran denna verksamhet övergick han
efter ett år till Nordiska aeetylenaktiebolaget. År 1905
övertog han August Setterwalls tekniska fabrik, även
denna i Stockholm, vilken han sedan ägnade sig åt
under många år. Dessutom innehade han en tid A. G.
W iréns parfymeri och tvål fabrik.
Under åren 1912—1919 tillhörde ingenjör Lundström
Stockholms stadsfullmäktige. Han blev där särskilt
bemärkt för sitt initiativ till anläggande av en frihamn
vid Stockholm och nedlade förtjänstfullt arbete som
ledamot av kommittéer och styrelser (bl. a. gas- och
elektricitetsverkets). I det allmänna tekniska livet
deltog Lundström med livligt intresse; sålunda hade han
varit funktionär (styrelseledamot el. a.) i Sv.
teknologföreningen, Sveriges kemiska industrikontor och Sv.
uppfinnareföreningen. Det var synnerligast under de
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
I (Serie 1927). Rylanders manöverroder.
En uppfinning, som
på senaste tiden
tilldragit sig
marinfack-mäns uppmärksamhet
och vilken såväl i den
svenska som utländska
pressen fått starka
lovord för sin
fyndighet, är det i de flesta
marina länder
patentskyddade »manöverrodret», uppfunnet av den svenske ingenjören A. J. E.
Rylander.
Detta för ett propellerdrivet fartygs manövrering
avsedda organ torde höra till vår tids geniala
uppfinningar på hithörande område; ja, det kan utan överdrift
sägas utgöra en förnämlig bedrift ur konstruktiv
synpunkt genom sin förmåga att elastiskt anpassa sig efter
de uppträdande krafterna vid sin funktion under
manövrering. De praktiska försök, som blivit gjorda såväl
i Sverige som i England med detta roder, utvisa, att
här gjorts ett betydande framsteg på det sjötekniska
området, som tillförsäkrar befälhavaren att hela tiden
»ha båten i sin hand». Från kommandobryggan kan
denne med lätthet manövrera till full fart, sakta fart,
stopp eller back efter behag, utan att behöva vädja till
maskinisten om dennes medverkan vid manövern.
Befälhavaren kan även svänga båten i endera riktningen
på centrum liksom en karussell; och vad detta senare
ur manöversynpunkt betyder i trånga farvatten ligger
i öppen dag.
Rodrets värdefullaste egenskap är utan tvivel dock
dess förmåga att hastigt nedbringa farten hos en båt
— de resultat, som uppnåtts vid försöken, hava
praktiskt ådagalagt .detta. Genom konstruktionens rörelse-
senare åren av sin levnad, som Lundström ägnade tid
och krafter åt de svenska uppfinnarnas organisation.
Lundström uttog sitt första patent 1893, gällande
anordningar vid centrifuger; vidare uppfann han en
apparat för utveckling av acetylengas, en
inmatnings-inrättning för acetylengasapparater, en anordning för
rengöring av stilkaster o. dyl. Vid sitt frånfälle
hade han börjat föra i marknaden en av honom
uppfunnen metod för isolering av rörledningar (med
användning av tunna plåtlindor), vilken han
demonstrerade vid Uppfinnareföreningens 40-års
högtidssammanträde förlidet år.
I tidskrifter och dagspressen ävensom i den muntliga
diskussionen bidrog Lundström verksamt till
allmänhetens upplysning i tekniska frågor. Där det gällde att
ernå ett väl avvägt resultat eller beslut, var Lundström
icke sällan en av de avgörande rösterna, trots en stark
impulsivitet. Denna var karakteristisk för hans
personlighet; den gav åt hans uppträdande det omedelbaras
cliarme — ett äktsvenskt, studentikost sorglöst drag,
som kanske har en av sina kraftigaste källor just i de
värmländska bygderna.
Chr. Sylwan.
princip kan rodret
nämligen öppnas till
hälften (det s. k.
natt-eller dimläget), utan
att båten därvid
saktar farten och från
detta läge sker
omställning till stopp och
back mycket hastigt.
Med tanke på de
relativt många
kollisions-olyckor till sjöss, som årligen inträffa, måste man anse
det vara en angelägen sak att söka uppnå större
trygghet för de sjöfarande mot dylika olyckor. Tag ett
exempel, ja ett stort sådant! Huru hade icke Titanics
öde blivit räddning i stället för undergång, om dess
befälhavare haft medel i sin hand till att stoppa denna
framrusande ståljätte innan kollisionen med isberget!
Det hade, förmoda vi, legat inom möjlighetens gräns,
att katastrofen undgåtts eller reducerats till en ofarlig
episod, om Titanic hade haft ett Rylanders
manöver-roder.
Om vi betrakta närstående fig. 1—6, finna vi rodret
visat dels i normalläge, dels i läge för »rapid action»,
det s. k. natt- eller dimläget samt de båda stopp- och
backlägena.
I normalläget liknar manöverrodret, såsom synes, ett
helt vanligt roder och fungerar även på samma sätt:
den oinvigde kan inte se någon skillnad; men om vi
betrakta figuren av rodret i natt- eller dimläget (fig.
2), så finna vi, att det inte är något vanligt roder,
såsom vi hitintills äro vana att uppfatta ett sådant. Det
är nämligen bildat av två stycken något kupiga plattor
eller deflektorer, vilka äro vertikalt upphängda på var
sin regleringsram på sådant sätt, att vardera upphäng-
Fig. 1. Motorbåt med Rylanders manöverroder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
