Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
pernå kunna anbringas på sådana avstånd över
varandra, att byggnadsarbetaren kan använda dem soin
uppklättringsstege.
Varje fackverksstolpe har i toppänden ett
uppåtboc-kat kryss 4 av platt järn (fig.3) och som i längdgenom
-skärning bildar en stympad kon. Basänden av varje
fackverksstolpe är likaledes försedd med ett inåt och
uppåt bockat plattjärnskryss 5 av sådan form, att dess
konkava underyta passar emot kryssets 4 konvexa
överyta, då en stolpe anbringas på en annan.
Anpassningen mellan kryssen 4, 5 bör vara så utförd, att
kryssens huvudsakliga bärytor 4’, 5’ äro de horisontala ytor,
som ligga rätt över hörnstolparna. Även kryssens
koniska ytor böra dock passa så tätt emot varandra, att
stolparnas vridning kring medellinjen gentemot
varandra förhindras, under det att de sammanstötande
kryssens horisontala mittpartier 4", 5" böra äga ett
visst spelrum 6 för att undvika, att dessa partier bliva
bärande. Kryssen äro fästa vid hörnstolparna medelst
skruvar 7 el. dyl. och försedda med centrala hål 8,
genom vilka en skruvbult kan dragas och fastskruvas
under ställningens resande för att underlätta montaget.
Oken 2\ karakteristiska för dessa stolpar, hava
sådant läge, att de plankor 9, som uppbära
byggnadsställningens plattformar, kunna läggas samtidigt på
tvenne ok i samma grupp, varigenom belastningen från
plattformen kommer att verka mellan de fyra
hörnstolparna. Fackverksstolpens belastning blir alltså jämnt
fördelad å de fyra hörnstolparna.
Plattformsbelastningen verkar således i huvudsak endast till tryck eller
avknäckning och ej till böjning. Härigenom bliver det
även möjligt, att plankorna 9 kunna lämnas utan
särskilda fästanordningar.
Chr. S.
V. Ställbar målarpensel enl. Granlund.
Närstående figurer visa schematiskt en av T. A. B.
Granlund, Eskilstuna, konstruerad målarpensel med
snabbt och bekvämt omställbar förlindni.ngshylsa.
Denna (4), framställd av kautschuk eller liknande
material och utvändigt räfflad, har på sin inre yta
åsar 5 med gängor eller räfflor. På borstfästets
omkrets resp. på en omslutande metallring äro anordnade
mot gängorna svarande utsprång 6, vilkas
utsträckning i periferieli led svarar mot åsarnas utsträckning
i samma led. Avståndet mellan åsarna är något större
än utsprångens utsträckning i periferieli led, så att
hylsan genom att vridas kring borstfästet kan bringas
ur ingrepp med utsprången och därefter förskjutas i sin
längdriktning för att antingen inställas i ett nytt läge
relativt borstfästet eller avlägsnas från borsten, ex. då
denna skall torkas.
I stället för den förut använda, inuti borstknippet
anbragta korken, användes en i sin längdriktning
hoptryckbar metallhylsa 7, som liksom korken fasthålles
medelst en i penselns skaft indriven spik 8.
Hylsväg-gen är, såsom framgår av fig. 2, korrugerad, så att
hylsan med ett lätt slag av en hammare kan tryckas
ihop efter behov. När borstknippet bortnötts till
närheten av hylsan 4, vrides denna ur ingrepp med
utsprången 6 och förskjutes därefter ett stycke i riktning
mot penselskaftet samt bringas på nytt i ingrepp med
utsprången. Därefter slås hylsan 7 ihop ett
motsvarande stycke, varefter den utanför borstfästets mot
penseln vända yta utstående delen av hylsan 4
bort-skäres för att icke vara till hinder, om man vid
målningen behöver hålla intill eller kring borstfästet.
Industrins ekonomiska läge under
fjärde kvartalet 1926.
Uti den ekonomiöversikt, som Skandinaviska
kredit-aktiebolaget brukar lämna i sin kvartalsskrift och som
senast publicerats i häftet för januari månad, säges om
industrins ekonomiska läge bl. a. följande.
Industrins produktion torde i sin helhet ha
långsamt stegrats, med välkända undantag för
sågverks-och järnindustrierna.
I främsta rummet kan antecknas arbetsfredens
tryggande för innevarande år och att en fastare stämning
omsider börjat råda å trävarumarknaden. Sågverkens
orderstock för den kommande säsongen var sålunda vid
årsskiftet väsentligt större än det under
efterkrigstiden vanliga vid denna tid av året.
Exporten av pappersmassa och papper nådde under
fjolåret rekordartad omfattning. Järnindustrin, som
under de senaste månaderna fått något ökad
sysselsättning, har dock alltjämt ett bekymmersamt läge.
Under den engelska kolstrejken fick nian visserligen
avsättning för en del äldre lager, men strejkens
inverkan på denna industri, liksom för andra grenar av
vårt näringsliv, synes ha varit övervägande till skada.
Exportsiffrorna för maskinindustrin ha varit av
samma storleksordning som under 1925 med förbättring
särskilt för den elektriska industrin. Och vårt mest
betydande skeppsvarv har gynnats av betydande
beställningar från utlandet. Att döma av statistiken
rörande det sysselsatta arbetarantalet samt importen av
råvaror synas även livsmedels-, textil- och
läderindustrierna samt den kemiska industrin ha haft en i
huvudsak tillfredsställande , sysselsättning.
Ännu har icke hunnit visa sig, om den engelska
kolstrejkens upphörande skall komma att medföra den
väntade ökningen för vissa grenar av vår export.
Svenskt tackjärn exporterades under strejken till
England som ersättning för engelskt haematittackjärn.
Order från de vanliga kunderna hade ännu vid
årsskiftet ej börjat komma in i större utsträckning. Och
något liknande torde fallet ha varit inom andra
grenar av järnindustrin. Ej heller i fråga om trämassa
och papper torde någon större livaktighet ha gjort sig
gällande under denna som vanligt tysta tid av året.
För England och Tyskland ha de senaste månaderna
medfört avvecklandet av en ekonomisk kris, och för
båda torde konjunkturkurvan befinna sig i stigande.
Att så är fallet i England efter kolstrejkens slut, är
tämligen tydligt. Men även i Tyskland liar ett visst
konjunkturuppsving efterträtt den långvariga produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
