Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 INDUSTRITID NINGEN NORDEN
tionskrisen. Även om denna utveckling befordrats av
att den engelska kolstrejken förlamat Englands
konkurrens i kol- och järnbranscherna, har dock
uppsvinget spritt sig till långt vidare kretsar, än som
direkt beröras av denna strejk. Ytterst torde denna
förbättring i Tysklands industriella läge ha sin grund i
att kreditnöden numera mättats med utländskt kapital
samt i det ivriga arbetet på industrins koncentration
och rationalisering. Den växande produktionen i dessa
båda länder, som äro Sveriges viktigaste kunder och
leverantörer i handeln med utlandet, bör verka
livgivande även på vår industri, om också i vissa fall en
skärpt konkurrens kan vara att vänta såväl på
hemmamarknaden som utomlands.
Det land, som kommer som nummer tre i betydelse
för vår utrikeshandel, Förenta staterna, har under
senare tiden haft att uppvisa en viss minskning i
produktion och handelsomsättning. Mera vittgående
slutsatser kunna dock icke dragas av denna företeelse, som
i viss mån har säsongartad karaktär. På sin höjd torde
kunna sägas, att en fortsatt expansion i Amerikas
näringsliv icke just nu synes sannolik och att skärpt
konkurrens förestår även för vår export till denna
marknad.
Erfarenheterna från det gångna årets sista kvartal
torde sålunda knappast ge anledning till att vänta,
att vår produktion och handel skall under den allra
närmaste tiden starkt stegras över sin under de två
senaste åren tämligen oförändrade nivå. I längden måste
dock förhållandena även här i landet röna gynnsam
påverkan av den ökade stabilisering i både politiskt
och ekonomiskt avseende, som det gångna året medfört
för Europa.
Trävarumarlcnaden. Försäljningen för det gångna
året beräknas ha uppgått till inemot 900 000 stds,
vilken siffra med mer än 100 000 understiger
försäljningsresultatet för år 1925. Till följd av den vidtagna
produktionsinskränkningen anses emellertid lagren vid
årsskiftet ha varit förhållandevis små.
Under höstmånaderna inträdde på denna marknad
en viss förbättring av läget, vilken dock ej kunde fullt
utnyttjas till följd av trävarufrakternas stegring.
Försäljningarna blevo dock något livligare.
För första gången på flera år har orderstocken för
nästa skeppningssäsong nu redan vid årsskiftet varit
betydande, i det att ca 30 % av den beräknade
tillverkningen försålts. För de finska avlastarna, som
iakttagit mindre återhållsamhet i fråga om priserna,
var motsvarande siffra 55 à 60 %. Man torde
emellertid kunna räkna med ökad efterfrågan under de
första månaderna i år. Konsumtionens nuvarande
omfång på våra viktigaste avsättningsmarknader samt
en väntad minskning av konkurrensen från Ryssland
äro ägnade att även för den närmaste framtiden
underhålla en fast stämning på trävarumarknaden.
Pappersmasse- och pappersmarknaden. Exporten var
under det gångna årets 11 första månader nära 50 %
större än under samma månader 1913. Även i
jämförelse med de närmast föregående åren utvisar
exporten under 1926 en stark stegring. Tillverkningen av
cellulosa var likaledes högre än något föregående år
och väntas i år bli än ytterligare stegrad, eller till
2,0 milj. ton mot ca 1,4 milj. ton i fjol.
I mitten av december beräknades, att av
innevarande års tillverkning försålts ca 60 % i fråga om
cellulosa och ca 2/3 i fråga om våt mekanisk massa. På
senare tid har läget kännetecknats av en viss
återhållsamhet inför nya inköp. För den starkt bränslekon-
sumerande cellulosaindustrin har den engelska
kolstrejkens verkningar varit betydande, och man har
tydligen velat ställa sig något avvaktande, till dess
kolpriserna stabiliserats och en klarare översikt vunnits
rörande det allmänna affärslägets utveckling.
Även inom pappersbranschen har den ökning i
affärsomsättning, som kolstrejkens slut väntats
medföra, ännu ej mera tydligt kommit till synes.
Ordertillgången hos de svenska exportörerna uppgives dock
vara god, och i fabrikantkretsar uttalas förväntan om
betydligt stegrad efterfrågan efter årsskiftet.
Järn- och stålmarknaden. För malmexporten har
läget som bekant ljusnat i och med
konjunkturuppsvinget inom den tyska järnindustrin. På grund av
gynnsamt väder ha skeppningarna under senhösten
kunnat hållas på relativt hög nivå.
Även järnexporten har under de senaste månaderna
ökats. Av den omständigheten, att exporten under
tiden januari—november 1926 likväl varit mindre än
föregående år, medan däremot produktionen, särskilt
ifråga om tackjärn, ökats under samma period,
framgår, att avsättningen på hemmamarknaden blivit
något gynnsammare.
Ljusnedals bruk.
(Forts. fr. nr 3.)
Ben 5 september
avtågade vi från Ljusnedals bruk, fem hästar högt,
emedan vi nödgades ha en klövjehäst för bara stuffen,
som vägde 9x/2 lisp. och var inpackad i tvänne lådor,
och bars av alla hästarna skiftesvis, ehuru det i
anseende till tyngden icke kunnat behövas.
Brukspredikanten Orstadius gjorde sällskap och ärnade han sig
fara ända till Sveg. Vägen togs över Lillfjället.
Dessemellan och bruket överreds Tävåsen, vilken blott
genom en mindre sänkning skiljes från Vibboåsen. Den
är skogbeväxt, och var vid pass en fjärdedels mil från
vägen ett stort marmorbrott.
Mellan Lillfjället och Tävåsen voro flera goda
fäbodar. Till fjället räknades vara från bruket en mil.
Första stöten eller höjden på berget kallades Gallvålen,
varifrån var en särdeles utsikt, detta ehuru höjden ej
var särdeles hög. I söder såg man Lof fjället, ö.
Sonfjället och åt norr mot Storsjöfjällen. Utsikten hade nog
varit mycket vidlyftigare om det ej duggregnat. På
G-allvålen var ingen fast klyft blottad.
Mellan flera andra runda och kullriga jordtäckta
stötar, som tillhöra Lillfjällets ägor, går en dal, vilken
vägen genomlöper. Röa-ån överreds, som kommer ur 2
sjöar, vilka ligga i fjället och kallas Röasjöarna. De
äro ej stora, men fiskrika. Röa-ån faller i Ljusnan vid
sjön Trommen, varest den även tillstyrkes av många
tjärnar, 10 à 12 stycken, som ligga här och där i denna
sanka mark.
Rönån överreds sedan. Denna delar sig i tvänne
grenar, vilka nedom fjället förena sig, och löper den
sedan genom Röndalen i Mettåälven. Denna sänkning i
fjället var över allt jordtäckt, men ägde en ofantlig
mängd av smärre gescheiben utav vitare och brunare
hälleflinta. Tvänne av Lillfjällets stötar hade blottade
klyftor, vilka voro oredigt sönderspruckna och bestodo
av hornberg med insprängd fältspat. Fjället räknas
vara 1 mil långt och funnno vi oss befogade att på
ett gräsrikt ställe vid Rönån beta våra hästar och äta
vår middag. Mot sydöstra foten av Lillfjället började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>