Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I N D ü ST R I T I D N I N G E N NORDEN
45
77<r.Z
genom en smal cirkulär springa 7. I denna fläns är en
kanal 8 rätt framför gnistgapet mellan elektroderna 5
och 6, vilka äro böjda mot varandra, så att gnistgapet
kommer att befinna sig rakt framför öppningen 8.
Under kompressionsslaget kommer gasblandning att
inpressas i kammaren 9 genom öppningen 8 och
springan 7, därvid spolande och rengörande elektroderna.
Vid antändningen stiger även trycket i kammaren till
samma höjd som trycket i cylindern. När trycket i
cylindern under expansionsslaget avtager, kommer den
komprimerade blandningen i kammaren att successivt
utströmma genom springan 7 och öppningen 8, därvid
återigen spolande och rengörande elektroderna. Kort
före slutet av expansionsslaget, vanligen efter 85—
90 % av slaget, börjar avgasventilen att öppnas.
Trycket i cylindern minskas då hastigt under en
försvinnande liten tidsperiod. Gasströmmen från kammaren 9
kommer därvid att ökas till ansenlig styrka och
underkasta elektroderna en tredje, mycket grundlig
spolning.
Under strömningen av gaser in i eller ut ur
kammaren strömma en del av gaserna genom den trånga
springan 7. Största delen av gaserna komma dock att
söka sig vägen för det minsta motståndet, det vill säga
genom den relativt större öppningen 8. Den trånga
springan 7 är emellertid av stor betydelse, emedan
densamma lämnar väg för allehanda avsättningar och
föroreningar i kammaren 9 att strömma ut under
expansionsslaget, vilka då utblåsas, men annars skulle
samlas i kammaren.
Öppningen 8 kan även göras i den isolerande
kroppen såsom visas i fig. 3. Kroppen kan också förses med
en mot hylsan 1 riktad fläns, som då i sin tur ej
behöver vara försedd med fläns. Öppningen göres då i
kroppens 2 fläns.
Vid ett tändstift försett ^ned flera gnistgap, såsom
visas i fig. 4, anordnas en öppning 8 ledande till
kammaren 9 rakt framför varje gnistgap.
I stället för en öppning mitt framför gnistgapet kan
man anordna ett rör, som leder från kammaren till
cylindern. Gnistgapet anordnas då mitt framför rörets
mynning eller eventuellt inuti detsamma.
Tändstiftet är fört i marknaden under benämningen
»Viking-ITE». K. Nn.
Massa för dekorationsfigurer och
sätt för dess framställning.
Uppfinnare: H. J. P. Jarmer, Köbenhavn.
En i sv. patentet nr 62298 beskriven massa för
tillverkning av dekorationsfigurer består av en blandning
av slammad krita, lim, dextrin, harts och terpentin.
Massan framställes genom att försätta den slammade
kritan med så mycket vatten, att kritan mättas och
antager form av en fast, plastig deg. Limmet blötes i
kallt vatten under ca 12 timmar, varpå vattnet
avhäl-les och limmet kokas utan ytterligare vattentillsats,
således blott med det vatten, som redan förefinnes i
detsamma. Dextrinet löses i kallt vatten till en
tjockflytande lösning, och kokas därefter, tills det blir
tunn-flytande. Hartset löses i en så stor kvantitet terpentin,
att lösningen blir tjockflytande, i vilket skick den kokas.
Sedan ämnena behandlats på detta sätt framställes
själva massan sålunda:
Kritan inlägges i en dubbelväggad behållare, vars
väggmellanrum innehåller varmt vatten; när kritan
uppvärmts något, påfylles det kokade limmet och
fort-sättes uppvärmningen, då kritmassan blir flytande
genom blandningen med det flytande limmet. Därefter
infylles det kokande, tunnflytande dextrinet och
fort-sättes kokningen, tills en hinna bildats på
blandningens yta, då man tillsätter den lösta och kokade
hartsmassan samt låter kokningen fortgå under lätt
omröring, tills hela blandningen råkar i så stark kokning,
att stora bubblor bildas i densamma, då massan är
färdig att användas.
Vid tillverkning av dekorations figurer m. m.
betjänar man sig av gipsformar, vilka först invändigt
bestrykas med ett lager av vax, löst i petroleum, så att
det i kallt tillstånd får ungefär samma konsistens som
svinister. Formarna beklädas därpå invändigt med
pappersremsor, på båda sidorna bestrukna med klister och
av omkring 3 cm bredd. Dessa remsor anbringas så i
formen, att den ena remsans kant ligger över den strax
förut inlagdas. Härigenom bildas ett isoleringslager,
som slutar alldeles tätt intill formen.
På denna isolering påstrykes därefter med pensel ett
tunt lager av den varma kompositionsmassan, varefter
formen får torka i luften under ca 2 timmar. När
lagret hårdnat anbringas över detsamma ett lager av
jute-vävnad, som först doppats i den varma massan och
befriats från överskott av densamma genom
avstryk-ning för hand. Jutelagret utslätas väl i formen,
särskilt i hörnen och fogarna, varpå erforderlig mängd
kompositionsmassa infylles i formen. Denna inställes
därefter i ett torkrum, där den hålles vid en
temperatur av omkring 40° C under ca 12 timmar, varpå den
formade figuren uttages och är färdig för vidare
behandling, såsom förgyllning, bronsering eller annan
överdragning.
De framställda föremålen uppgivas vara
utomordentligt fasta och motståndskraftiga såväl mot yttre
hantering som mot fuktighet, samt hava en fullkomligt
slät och jämn yta.
Ett lämpligt blandningsförhållande är: 25,0 kg
slammad krita, 1,5 kg lim, 1,5 kg dextrin, 1,5 kg harts
och 0,1 kg terpentin.
Rits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
