Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
Mjölby gjuteri och mekaniska verkstad.
Manschettyrkena och arbetslösheten.
En för allmänheten klarläggande redogörelse för
uppfattningar och åtgöranden avseende den i Stockholm
igångsatta aktionen mot arbetslösheten inom
medelklassen har nyligen lämnats i Göteborgs Handelstidning
genom dess Stockholmsredaktion. Vi tillåta oss återgiva
det huvudsakligaste.
*
Att det gått politik i arbetslöshetsfrågan var väl
ofrånkomligt, att den utnyttjas som ett klassintresse är
absurt. Kroppsarbetarna bära icke ensamma tidens
tunga. Arbetslösheten trycker hårt även sådana kretsar,
som man brukar räkna till de borgerliga, och det är
möjligt, att denna arbetslöshet är mer elakartad än
den, varunder de egentliga kroppsarbetarna lida. Och
vad man icke kan komma ifrån är, att den synes ha en
mera permanent karaktär.
Orsakerna äro först och främst desamma, som
framkallat den övriga arbetslösheten. När hjulen stanna,
behövas ingenjörer och kototorister icke stort mer än
arbetare.
Därtill kommer, att medan arbetstillfällena minskats,
har antalet arbetskrafter ökats. Den kvinnliga
konkurrensen — särskilt de gifta kvinnorna — har kunnat
höja levnadsstandarden för en familj, men har hjälpt
till att sänka den för en annan. Staten sparar och
absorberar icke längre arbetskraft på samma sätt som
förr, och just de här åren strömmar ny och konkurrens-
Mot,slutet av föregående år
kunde Mjölby gjuteri och mekaniska
verkstad överblicka trenne
decenniers verksamhet och utveckling.
Den 2 november 1896 lades
nämligen grunden till en ny
industri i Mjölby samhälle. Dåvarande
gjutmästaren vid Hults bruk i
Åby, G. F. Bergvall, och fabrikör
Aug. Wiberg i Mjölby läto
uppföra ett mindre gjuteri för
tillverkning av huvudsakligast
byggnadsgods. Hr Bergvall, som ägde
mångårig erfarenhet i facket,
förvärvad dels som gjutmästare och
dels som gjuteriägare i Amerika,
lyckades snart inarbeta affären
och göra den känd, så att allt flera
arbetare måste anställas. År 1898 avled hr Wiberg,
varefter rörelsen drevs av hr Bergvall ensam. Framgången
var emellertid tryggad, och om några år måste
verkstaden betydligt utvidgas.
År 1904 uppbj-ggdes på annan plats i samhället ett
större gjuteri jämte modellverkstad, och nu började
även tillverkningen av maskingjutgods, vilken artikel
fått stor avsättning och utgör huvudparten. I och med
denna tillverkning uppstod även behovet att till en del
kunder kunna bearbeta detsamma, varför under år 1907
uppfördes ett verkstadshus i tvenne våningar,
inrymmande i bottenvåningen smedja och mekanisk verkstad
samt på övre våningen förrådslokaler och mekanisk
verkstad. Under de följande åren ökades tillverkningen
av gjutgods i hög grad, så att ytterligare utvidgning
av gjuteriet måste ske, och år 1912 utbyggdes detta till
sin dubbla längd. Sedan dess har tillverkningen varit i
stigande, så att omkring 600 000 kg gjutgods nu årligen
kan försäljas.
År 1910 avled fabrikör Bergvall, men rörelsen
fortsattes av sterbhuset, som år 1918 överlät den till ett
bolag, Mjölby gjuteri och mek. verkstads a-b.
(Primoverken) .
Från gjuteriavdelningen har firman levererat gods
till bl. a. statens järnvägars lokstallar i Gällivare, Jörn,
Boden, Örebro, Fågelsta och Mjölby samt till Östra
Exteriör av Mjölby gjuteri och mekaniska verkstads ab:s anläggningar.
Centralbanan mfl järnvägar. Oarbetat gjutgods är
levererat till Sveriges och Norges största maskinfabriker.
Från verkstadsavdelningen levereras kompletta
transmissioner och transmissionsdetaljer, såsom rem- och
linskivor från de minsta diametrarna upp till 3 000 mm,
stoppringar, kuggväxlar, lager, kopplingar m. m. samt
maskiner för kvarnindustrin. Slipning och reffling av
kvarnvalsar utföras även.
Firman ombestyr även köp och försäljning av nya
och begagnade maskiner för såväl järn- som
träindustrin.
Gjuteriet upptager en golvyta av 500 kvm och
består av ett enda »skepp», försett med takljus; för
övrigt är lokalen försedd med god tillgång på stora
väggfönster. För godsets transportering finnas tvenne
traverser uppmonterade, å tillsammans 10 tons lyftkraft.
I verkstadslokalerna, som upptaga en sammanlagd yta
av 1 000 kvm, äro arbetsmaskiner av bästa fabrikat och
modernaste konstruktion inmonterade.
Bolagets aktiekapital utgör 200 000 kr, fördelat å
aktier à 1 000 kr. Företagets nuvarande chef, ingenjör
Erik Bergvall, övertog år 1913 ledareskapet för
rörelsen, och då firman den 1 januari 1918 ombildades till
aktiebolag utsågs hr Bergvall till dess verkställande
direktör och styrelsens ordförande.
Dd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0048.html
