- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
50

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

INDUSTRITID NINGEN NORDEN

Fig. 2. Fig. 3. Fig. 4.

Fig. 2—4. Svenska tapetmönster från 1840-talet reproducerade från Kulturhistoriska museets i Lund samlingar.

sin fattigdom som den kundskap de ägt uti
Tapet-makeriet erhållit framl. Herr Grefwens och
Överståthållarens Törnflychts tillstånd och med Strö-Tapeters
förfärdigande förtjäna sig födan. Och som rätten
funnit deras arbete vara försvarligt samt merendels på
papper gjort och följaktligen lindrigt i priset: Så har
rätten på åhr och dag låtit dem obehindrat få valsa
och stämpla 339 st. wåder.»

Nämnda strötapeter tillverkades så, att mönstret
först trycktes med en i lim eller fernissa doppad
tryckplatta eller, då randiga tapeter framställdes, valsades
med en i lim eller fernissa rullad randvals. På detta
mönster i lim eller fernissa ströddes finskuret ylle,
silke eller glimmerstoft, varvid erhöllos effektfulla
tapeter.

Som nämnts hallmärktes tapeter vid denna tid, och
gick man då så strängt tillväga, att ända till hälften
av den företedda produktionen kunde underkännas.
Denna kontroll varade ända till omkring 1825. Genom
studium av Kommerskollegii fabriksberättelser under
denna tid finna vi, att tapetmakarnas antal i Sverige
var ganska stort. År 1765 uppgick en dagsproduktion
hos en tapetmakare med 3 lärlingar till 172 tapetvåder
värda 114:21 dlr smt.

Det var först i slutet av 1700-talet som Philipp
Oberkampf fått färdig sin med valsar försedda
tyg-tryckningsmaskin. Denna uppfinning jämte den av
Louis Robert- år
1799 uppfunna
pappersmaskinen, i
vilken papper kunde
framställas i långa
banor, möjliggjorde
tapetfabrikationen i
större skala.

Det dröjde
emellertid ända till 1823
innan tygtrycket
med framgång
till-lämpades på
papper. År 1839 hade
man endast hunnit
så långt att 4
färger kunde tryckas

på en gång, varvid dagsproduktionen med handkraft
uppgick till 200 rullar. År 1854 kunde redan 54
färger tryckas på en gång och tryckmaskiner användes
då i de flesta länder på kontinenten.

I Sverige hade intill denna tid tapeter
huvudsakligast framställts genom tryckning för hand med
plattor. Även förekom bland målarna schablonering och
vanlig dekorering av väggarna. Det var först i slutet
af 1850-talet som i vårt land startades en tapetfabrik
med maskinell drift. Den banbrytande mannen på
detta område var Carl August Kåberg, som efter studier
i Frankrike år 1857 började en tapetfabrik på
Bondegatan 23 i Stockholm. Sedermera liava efter hand
tillkommit ett 10-tal tapetfabriker.

Fig. 6. Interiör från maskinsalen i Kåbergs tapetfabrik. Till höger
en tapetrullmaskin för vanliga tapetrullar.

De första maskinerna voro för handdrift, och
belysande för produktionskapaciteten äro följande siffror
för Kåbergs tapetfabrik, hämtade ur Kommerskollegii
fabriksberättelser:

År 1860 tillverkades hos Kåbergs med 16 arbetare
för 18 000 rdr: år 1866 med 26 arbetare 130 000 rul-

Fig. 5. Reliefinaskin för imiterade
lä-der- och lincrusta tapeter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free