Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
ten utgöres av en 3 hkr motor. Produktionskapaciteten
uppgår till i genomsnitt 1 200 à 1 500 inmurade
tegelstenar i timmen.
Utanför byggnadens ytterväggar uppsättas
stålmaster, på vilka vågräta bommar, bildande en
sammanhängande ram, äro flyttbart fästade. Längs bommen
löpa materialbehållarna jämte läggningsmaskinen,
drivna av den elektriska motorn. Ett roterande organ
inpassar stenarna på sina platser, och en efterföljande
spridare breder ut bruk över skiftet. Lodgång vid
muröppningar utbildas, sedan maskinen inställts därtill,
genom på bommen uppsatta anslagsstycken. Vid
murhörnet ändrar maskinen riktning och fortsätter utefter
nästa vägg. När byggnaden passerats ett varv, höjas
bommarna ett skifts höjd, och nästa rundtur börjar.
*
Maskinmästaren Öyvind Moss i Bergen har uttagit
patent i alla länder på en sotningsanordning,
som väntas få stor betydelse inom sjöfarten.
Uppfinningen avser en sådan anordning av
regle-ringsspjäll i sotskåpet på fartygsångpannorna, att en
effektivare blandning av gaser och luft skulle
åstadkommas. Gaserna förbrännas bättre än vad som eljest
sker och detta medför minskad kolförbrukning.
Anordningen lär ha inmonterats på 14 ångare, från vilka
meddelanden ingått om märkliga resultat. På ett
av-fartygen har man sålunda kunnat göra en kolbesparing
a,v 3—4 ton pr dygn, motsvarande 17 procent av den
normala förbrukningen.
*
Ett nytt, elektriskt lokomotiv,
»paragon 1 o k e t», har konstruerats av en engelsk
järnvägsingenjör, kapten William Durtnall. Det lär ha
visat goda resultat vid provning i Newcastle, där det
byggts vid en lokomotivverkstad.
Loket transformerar självt medelst speciella
motortransformatorer den från ledningen upptagna
växelströmmen till likström och säges vara i stånd att
tillgodogöra sig den 50-periodiga växelström, som enligt
regeringens stora elektrifieringsplan skall bli enhetlig
för bela landets elektricitetsnät, men vars frekvens
hittills ansetts olämplig för järnvägsdrift. Vidare har
loket en stålackumulator, vilken tillhandahåller extra
kraft för start och stigningar. Den mest framträdande
nya idén synes vara att vid bromsning motorn bringas
att fungera som dynamo och loket således genom sin
egen tyngd får omladda ackumulatorn, vilken
härigenom säges återvinna 40 proc. av den kraft, som åtgick
för starten.
Enligt vad NDA på förfrågan inhämtat av
byråchefen Öfverholm i järnvägsstyrelsen, har man där
icke sett någon detaljerad redogörelse för den nya
konstruktionen, varför det ännu är svårt att göra något
bestämt uttalande om värdet av det nya elektroloket.
Problemet att för sådant ändamål som det
ifrågavarande utnyttja den 50-periodiga växelströmmen har
redan tidigare lösts av ett par uppfinnare. I våra
svenska elektrolok förekommer ingen startackumulator,
utan loket startar på den vanliga motorn, varigenom
konstruktionen vinner i enkelhet. På våra elektrolok
finnes endast en mindre ackumulator, avsedd att. lämna
reservlyse vid eventuell strömlöshet på linjen.
*
Nyligen har K. m: t mottagit en framställning av
märklig teknisk innebörd. Löjtnant Thor Törnblad,
Stockholm, anmäler sig nämligen ha gjort en
uppfinning, varå patent är sökt, vilken är avsedd att
möjliggöra för flygmaskiner att i och för
landning med reducerad fart nedstiga i en mot
marken huvudsakligen lodrät riktning under
bibehållen kontroll av fi y g
maskins-för ar en. Han hemställer, att K. m:t måtte utse
en svensk sakkunnig, för vilken han är beredd att
konfidentiellt angiva uppfinningens beskaffenhet med
skyldighet för den sakkunnige att till K. m: t inkomma
med 3’ttrande rörande ett eventuellt statsanslag för en
planmässig undersökning av uppfinningen. Om
yttrandet blir tillstyrkande, anhåller hr Thörnblad, att K.
m:t anvisar 15 000 kr för en kritisk,
laboratoriemäs-sig undersökning av uppfinningen, och om denna
undersökning ger till resultat, att ett försöksaeroplan med
anordning enligt uppfinningen bör byggas och
prövas, anhålles om ett anslag härför på 100 000 kr.
I skrivelsen påpekas bl. a., att den gjorda
uppfinningen härleder sig ur en upptäckt angående en
lagbunden aerodynamisk effekt hos kroppar av viss form.
Det rör sig i detta fall, såvitt man kunnat fastställa,
om en för den aerodynamiska vetenskapen förut okänd
eller obeaktad lag. Innan vederbörliga
patentansökningar hunnit inlämnas i olika länder, vill han icke giva
offentlighet åt vare sig naturen hos nämnda
aerodynamiska lagbundenhet eller arten av den därpå baserade
uppfinningen. Arten av den uppfunna anordningens
konstruktion är emellertid sådan, att den icke kommer
att bjuda annat än ett fullt betydelselöst luftmotstånd.
Uppfinningen lär vara under systematisk prövning
hos den aeronautiska fakulteten vid ett större utländskt
universitet. Hr Thörnblad är medlem av Svenska
uppfinnareföreningen och broder till den kände
fall-skärmskonstruktören Raoul Thörnblad.
Vad Sveriges industri främst
behöver.
Ett märkligt uttalande, värdefullt bland annat
genom dess innehållsskärpta koncentration, har nyligen
gjorts i Nya Dagligt. Allehanda av chefen för
Boforsverken, disponenten TI. Th. Holm. Med red: s benägna
tillstånd återgiva vi hr Holms uttalande såsom följer.
*
Jag har under min mångåriga verksamhet som ledare
av ett par svenska storindustrier, vilka för avsättning
av sina produkter i viss grad äro beroende av exporten
på. utlandet, sett mångfaldiga bevis på att den svenska
maskinindustrins alster i avseende å såväl
konstruktioner som kvalitet utomordentligt väl kunna hävda sin
plats i konkurrensen med de större industriländernas.
Detta till trots, försvåras emellertid vår export genom
de här rådande, höga tillverkningskostnaderna, vilka
medföra, att den svenska varan i regel betingar ett
betydligt högre pris än den motsvarande utländska —
även om den senare oftast icke i kvalitativt avseende
kan mäta sig med den förra. Visserligen lyckas man
ju i många fall att för en överlägsen produkt utfå ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0064.html
