Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I N D U ST R I T I D N I N G E N NORDEN
75
Fig. 3. Bild sänd på 10 sekunder, bestående av 168
linjer.
enkelt ljusknippe, och därav sluter han att endast 1
sekund skulle vara erforderlig vid användandet av sju
ljusknippen. Det återstår alltså ytterligare en del att
uträtta, men detta anser han relativt lätt, emedan han
vid det nyss omnämnda provet använde sig av en
mo-dulationsfrekvens på endast 3 000, under det att den
frekvens som erfordras enligt hans uppskattning håller
sig omkring 70 000 och skulle erfordra en bärvåg med
ca 700 000 perioders frekvens. Denna kan lätt erhållas
på en våglängd mellan 20 och 21 meter, och han anser
att det vore en väl motiverad användning av detta
vågband, att reservera det för fjärrseendet. Men när
detta kan bliva färdigt, därom vill han icke uttala
sig, även om han tror att det kommer att ske rätt så
snart och med de hjälpmedel som vi redan nu hava
till hands.
Fig. 3 visar en bild med 168 linjers raster, för att ge
en föreställning om kvaliteten hos de bilder, som kunna
väntas enligt den av Alexauderson skisserade metoden.
Bilden ifråga är sänd på 10 sekunder och med en
modu-lationsfrekvens av 3 000.
Urval av deri nyare litteraturen rörande elektrisk
bildöverföring.
1. Böcker.
Boyer, Jacques. La Transmission télégraphique des
Images et des PhotograpMes. 88 sid. 25 fig. M. Devaivre,
Bruxelles. Frcs (bel.) 15: —.
F r i e d e 1, W. Elektrisches Fernsehen, Fernkinematograpliie
und Bildfernübertragung. 176 sid. 153 fig. Meusser. Berlin
1925. M. 8: —.
Fuchs, Gerhard. Die Bildtelegraphie. 134 sid. 35 fig,
G. Siemens, Berlin 1926. Litteraturförteckning. M. 7:50.
Eichhorn, G. Wetterfunk-Bildfunk-Television
(Draht-loses Fernsenen). 82 sid. ill. 1926. M. 3: 20.
Korn, A. & Nesper, E. Bildrundfunk. 102 sid. 65 fig.
1926. M. 5: 40.
Ler tes, P. Fernbildtechnik und elektrisches Fernsehen.
159 sid. + 88 sid. 1926. M. 4:80.
Lorenz, J. Rundfunk von Schrift nnd Bild.
Fernsehen-Fernphotographie-Fernkino. 48 sid. 111. 1926. M. 1: 20.
2. Tidskriftsuppsatser.
Alexanderson, E. F. W. Radiophotography and
Television. General Electric Review. 30 (1927) n:o 2 (febr.) pp.
78—84. 111.
Dieckmann, Max. Funkbildübertragung im Anschluss
an Rundfunkgerät. Elektrische Nachrichtentechnik 3 (1926)
n:o 6 pp. 201—208. 13 ill.
Gordon-Fischel, P. J. High-Speed Phototelegraphy.
Wireless World 18 (1926) n:o 21 (9 juni) pp. 772—779. 111.
Ives, H. E. m. fi. The Transmission of Pictures over
Tele-phone Lines. The Bell System Technical Journal 4 (1925) n:o
2 (april) pp. 187—214. 111.
Ives, Herbert E. Some photographic problems
encounte-red in the transmission of pictures by electricity. Journal of
the Optical Society of America 12 (1926) n:o 3 (mars) pp.
173—194. 111.
K o 11 a t z, C. W. Die neuesten Fortschritte der elektrischen
Bildübertragung. V. D. I.-Zeitschrift 71 (1927) n:o 7 (12 febr.)
pp. 227—232. 111. Litteraturanvisningar.
Ranger, Richard, H. Transmission and Reception of
Photoradiograms. Proceedings of the Institute o£ Radio
Engi-neers 14 (1926) n:o 2 (april) pp. 161—180. 111.
Schröter, Fritz. Drahtlose Bildtelegraphie. Elektrische
Nachrichtentechnik 3 (1926) n:o 2 pp. 41—55. 111.
Schröter, Fritz. Drahtlose Bildübertragung System
Te-lefunken-Karolus. Die Photographische Industrie 24 (1926) 11:0
6 (8 febr.) pp. 127—131. 111.
Schröter, Fritz. Die Anwendungen der Karolus-Zelle in
der Kopier- und Phototelegraphie. V. D. I.-Zeitschrift 70 (1926)
n:o 22 pp. 725—732. 111.
Schröter, Fritz. Bildübertragung und
Schnelltele-graphie. Zeitschrift für technische Physik 7 (1926) n:o 9
(sept.) pp. 417—428. 111.
V o s s, August. Phototelegraphie, Fernkino und
Fernsehen. Photographische Korrespondenz. 62 (1926) n:o 3 pp.
129—138. 111.
Arbetsfredsfrågan i Förenta staterna.
Det amerikanska advokatsamfundet (American Bar
Association) behandlade vid sitt för någon tid sedan
avhållna årsmöte bl. a. också frågan om förebyggandet
av strejker och lockouter. Ett förslag förelåg om att
arbetsgivar- och arbetarorganisationerna skulle
sinsemellan överenskomma om att underställa alla tvister
skiljedom (skiljedomstolens sammansättning och
verksamhetsformer skulle jämväl bestämmas genom
överenskommelse) och att skiljedomstolens utslag skulle
äga lagligt bindande kraft.
Förslaget åsyftade alltså endast frivillig skiljedom
åstadkommen genom parternas ömsesidiga
överenskommelse. Advokatsamfundet föredrog också av flera skäl
en sådan metod framför obligatorisk skiljedom. De
förnämsta av dessa skäl voro, att både arbetsgivare och
arbetare mestadels motsätta sig tvång, så att varje
anordning av sådan natur skulle bliva ytterst svår att
bringa i tillämpning; att det vore praktiskt omöjligt att
bringa i verkställighet ett utslag gentemot tredskande
part, när denna part stundom utgjordes av flera tusen
personer; samt att vid förhandling i arbetstvister ett
bättre resultat vanligen erhålles genom rent praktiska
metoder än genom lagliga tvångsmedel.
(Meddel. fr. Internat, arbetsbyråns informationsavd.
i »Soc. meddel.»)
Vid Sveaska teknologföreningens avd:s för
teknisk undervisning sammanträde, som äger rum å
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, lördagen den
12 mars kl. 8 e. m., kommer undervisningsrådet Nils
Fredriksson att hålla ett föredrag om »D en lägre
tekniska undervisningen i Sverig e».
Vid sammanträdet kunna intresserade personer
närvara, även om de icke äro medlemmar av Svenska
teknologföreningen.
Ansökningarna om understöd ur Lagermanska
fonden för svenska uppfinnare inom mekanikens
område äro i år 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
