- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
81

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 11 STOCKHOLM DEN 16 MAKS 1927

Innehåll. Ind. Norden: Den svenska industrins läge. — Per Petterson †. Minnesteckning av Chr. S. — Macombers fackverksbalk.
Ref. av K.. Nn. — Vädjan till allmänheten fr. Tjänstemannaorganisationernas arbetslöshetskommitté. — Tillit, ett nytt bestryknings- och
skyddsmedel. Av civiling. G. Ängel. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XII. Romsons brandlivräddningslina. Av Chr. S. —
Litteratur. — Föreningsmeddelanden. — Notiser. — öv. t i ds kr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Tidsfristen f.
registrering av äldre varumärken i Kina. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan "angivande av källan förbjudes. — Red. påtager
sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Den svenska industrins läge.

I de senare årens långsamt fortgående utveckling
hän mot det svenska näringslivets fullständiga
återställande efter krisårens härjningar innebär år 1926
intet avbrott — heter det inledningsvis i
Kommers-kollegii senaste kvartalsöversikt på det ekonomiska läget
i Sverige (febr. 1927). Visserligen medförde den
engelska kolstrejken för vissa grenar av näringslivet en del
störningar i form av prisstegring å kol,
befraktnings-svårigheter etc, men andra grenar synas ha dragit fördel
av densamma, varför konflikten i stort sett icke torde
ha inverkat hindrande på utvecklingen till det bättre.

Kapitaltillgången var i förhållande till efterfrågan
riklig och en större del av sparkapitalet än 1925 sökte
sig utomlands. Kapitalinvesteringarna på det
industriella området voro visserligen fortfarande av ringa
omfattning, men räntabiliteten för det i redan existerande
företag nedlagda kapitalet förbättrades under året. Som
följd härav höjdes den genomsnittliga kursnivån för
aktier, och omsättningen å fondbörsen steg. En stor del
av sparkapitalet togs i anspråk för
byggnadsverksamheten, vilken under året var ovanligt livlig.

I stort sett torde industriidkarne kunna se tillbaka
på ett relativt gott årsresultat. Järnhanteringen och
sjöfarten, vilka under flera år hårt pressats, kunde
under 1926 års senare hälft draga nytta av de
förhållanden, som uppstått till följd av kolstrejken. Särskilt
gäller detta sjöfarten, som på grund av en under
hösten framträdande fraktstegring åtnjöt en kortvarig
högkonjunktur.

Arets sista månader, särskilt december, fingo sin
karaktär av den engelska kolstrejkens avveckling.
Kolpriserna sjönko, tonnagetillgången blev åter tillräcklig
och den utländska handelsomsättningen steg.
Fördelaktig synes verkan härav också ha varit å försäljningen
av trävaror för leverans innevarande år, vilken under
december var synnerligen livlig.

En mörk punkt i bilden är arbetslösheten, vilken
fortfarande är mycket hög och visar tendens att
långsamt tilltaga.

Sista kvartalet 1926 medförde ett från
handelsbalanssynpunkt så tillfredsställande resultat, att
försämringen under tredje kvartalet åter utjämnades. Årets
slutresultat blev t. o. m. något fördelaktigare än 1925 års.

En ytterligare stegring av den utländska
handels-omsättningen har under 1926 inträtt, beroende vad
importen beträffar dels på genomsnittligt högre
prisläge för stenkol och koks än året förut, dels på ökade
kvantiteter för vissa varugrupper, främst kolonialvaror
(socker, kaffe), textilvaror samt mineraloljor.
Exportens stegring är huvudsakligen en följd av en
förskjutning från de billigare (järnmalm, bilade och sågade

trävaror) till de dyrare varorna (näringsmedel,
helfabrikat) .

Arbetstillgången var under fjärde kvartalet 1926
medelgod. I jämförelse med såväl motsvarande kvartal
1925 som tredje kvartalet 1926 kan läget betecknas som
i stort sett oförändrat. Om från företagarsynpunkt
industrin under 1926 kan anses hava bevarat eller något
förbättrat sin position, ställer sig utvecklingen
ofördelaktigare sedd ur arbetskraftens synpunkt. Såväl
antalet ansökningar i förhållande till antalet lediga,
platser som procentsiffran för de arbetslösa tillhörande
fackföreningar ha visat en långsamt stigande tendens.

För livsmedelsindustrin äro inga större
förändringar att anteckna, heter det vidare i översikten.

Textil- och beklädnadsindustrin
rapporterade för kvartalet ökad arbetstillgång. Medan
begränsning av arbetstiden tidigare måst äga rum,
arbetades mot slutet av året nästan inom alla branscher med
full 48-timmarsvecka. Bäst syntes läget vara inom
trikåbranschen, medan däremot jute- och linneindustrin
hade relativt låga arbetstillgångssiffror.

Inom läder-, hår- och
gummivaruindust-r i n kunde för såväl garverier och läderfabriker som
skofabriker konstateras ökad tillgång å arbete. För de
sistnämnda var arbetstillgången visserligen ej fullt
medelgod, men en tydlig förbättring förelåg dock i
jämförelse med föregående kvartal. Gummifabrikernas
gynnsamma ställning på marknaden var oförändrad.

Arbetstillgången inom den kemis k-tekniska
industrin undergår sällan några större
förändringar. För kvartalet var närmast att anteckna den under
vintermånaderna, speciellt till julen, ökade efterfrågan
av produkter från ljus-, tvål- och oljefabriker.

Inom trävaruindustrin kunde sågverken
uppvisa en i jämförelse med fjärde kvartalet 1925
förbättrad arbetstillgång.

Gruppen pappers- och grafisk industri
var alltjämt den näringsgrupp, som kunde uppvisa det
bästa läget. Trämassefabrikerna rapporterade
visserligen en mindre nedgång i arbetstillgången i förhållande
till föregående kvartal, men årets tillverknings- och
försäljningssiffror ha dock varit mycket
tillfredsställande. Läget vid pappersbruken var likaledes gott.
Bokbinderier och boktryckerier angåvo som vanligt årets
sista kvartal såsom det bästa, och ställvis rapporterades
brist å arbetskraft.

Beträffande jord- och stenindustrin må
framhållas, att efter arbetsfredens återinträde
stenindustrin endast kunde bereda sysselsättning åt halva
sin ordinarie arbetarstam. De skånska kolgruvorna
kunde till följd av den engelska kolstrejken och kolpri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:45:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/indunord/1927/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free