Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
sernas uppgång glädja sig åt ökad avsättning, vilken
bl. a. medförde nyanställning av arbetskraft.
Torv-industri och tegelbruk undergingo sin av årstiden
betingade inskränkning, medan däremot glasbruken hade
livligare omsättning.
Inom huvudgruppen ma lm bryt ning och m
e-tallindustri kunde inan i jämförelse med tredje
kvartalet 1926 konstatera en viss förbättring inom alla
branscher utom vid de mekaniska verkstäderna. Läget
var vid clessa visserligen relativt tillfredsställande och
sysselsättningen medelgod, men konkurrensen från
utlandet uppgavs dock i många fall vara besvärande.
Avskedanden måste sålunda vidtagas vid ett par
verkstäder. Den mot slutet av tredje kvartalet rapporterade
ökningen av malmbrytningen fortsatte under årets tre
sista månader, utan att dock den sammanlagda
exportkvantiteten för året i sin helhet kom upp till föregående
års siffra, Tillgängliga uppgifter utvisa för gruppen
skeppsvarv såsom helhet ett uppsving under kvartalet.
I"
Per Petterson.
Per Olof Petterson
* 1863 † 1927
Helt oväntat för den stora kretsen av vänner och
bekanta bortgick disponenten Per Olof Petterson natten
till den 14 februari. En attack åt hjärtat vållade
slutet. Ett par dagar tidigare hade jag mottagit en biljett,
vari han beklagade att förkylningen ännu syntes bliva
hindrande för honom att komma upp till Stockholm
och deltaga uti Uppfinnareföreningens sammanträde
(den 25 febr.). Ordalagen återgåvo emellertid den
käcka verksamhetslust och fryntliga optimism, som
voro betecknande för Per Pettersons personlighet.
Han föddes år 1863 i Härnösand, där hans hem stod
»norr på stån» i den vackra amfiteater, som har utsikt
över hamnen och fastlandets bergsluttningar där
bortom. Från skolan trädde han in i det praktiska livet på
järnhandelns område, varest han fick anställning hos
en av stadens båda järnhandlare. Snart begav han sig
ned till Stockholm och förvärvade under några år,
anställd hos Wibergs grosshandelsfirma, en grundlig
inblick och rutin uti järnvarubranschen. I början av
1890-talet. flyttade Per Petterson ännu längre söderut,
Härtill bidrog i första rummet den goda
arbetstillgån-gen vid ett av landets större skeppsbyggerier. För hela
år 1926 ha sjösättningarna jämfört med år 1913 ökats
från 18 500 ton till 53 500 ton. Ett gynnsamt
konjunkturläge förelåg ävenledes inom den elektromekaniska
industrin, där till och med brist å yrkesarbetare
förspordes. Gruppen »annan metallindustri», omfattande
bl. a. armaturfabriker, silver- och nysilverfabriker,
rapporterade ökacl arbetstillgång, delvis dock av
säsongkaraktär.
Betydelsen av den ljusning i järnmarknadens
läge, som inträdde mot 1926 års slut, får icke
överdrivas, framhålles till sist i denna speciella översikt.
Priserna äro fortfarande genomgående
otillfredsställande och järnindustrins produktionsvillkor ha i
allmänhet icke undergått någon förändring till det bättre.
Under den gångna delen av 1927 har för övrigt en
tydlig tillbakagång kunnat spåras i produktion och
försäljning.
till den skånska slättens metropol Malmö och blev där
inom kort anförtrodd chefsskapet för Kockums
verkstads försäljningsorganisation för spislar, köks- och
annan hushållsattiralj, lantbruksredskap, m. m. Här
åstadkom hans duglighet och energi de bästa resultat
och affären blev alltmer omfattande; den erhöll formen
av ett särskilt bolag, Aktiebolaget Jernverksmagasin,
med Kockumsbolaget och Petterson — det nya bolagets
disponent — såsom delägare.
Pettersons vakna, praktiska blick förde honom in på
uppfinnarebanan. Järnvaruhandeln är ju till största
delen byggd på mekaniska uppfinningar, direkt eller
indirekt, och Petterson hade clen befruktande,
tekniskt kritiska blick som i förening med initiativt sinne
skapar uppfinnaren. Hans första intresse var
acetylen-gasverk, varå han år 1900 erhöll icke mindre än 4
patent. Sedan följde, nästan varje år, patent efter patent
avseende exempelvis golvskurningsmaskin, plåtskidor,
tamburlås, tryck- och avskärningsapparater för papper,
brännplåt för spislar, vattenvärmare vid kokspislar,
isskåp, uppvärmning av bostäder med användning av
kokspiseln såsom värmecentral, osv. Särskilt torde de
sist nämnda uppfinningarna vara för allmänheten
kända: de s. k. Geysir- och Ariel-systemen, i synnerhet
Geysirsystemet, Detta började Petterson utbilda omkr.
år 1910, och har det efterhand försetts med allt flera
förbättringar.
Sedan flera år tillbaka var Per Petterson medlem av
Svenska uppfinnareföreningen, därtill, fr. o. m. 1923,
ledamot av dess styrelse. Såsom sådan var han icke
blott som man brukar säga en »intresserad medlem»,
utan han var — ehuru ej utövande funktionärs
åliggande — aktiv , i fullaste mening; när det hölls
sammanträde här uppe i Stockholm, infann han sig gärna
från sitt högkvarter Malmö, fräsch och nyter och med
sina gocla råd. Han kunde ge sådana, ty han hade
rikliga erfarenheter. — Han var även bl. a. medlem av
Svenska teknologföreningen.
Svenska uppfinnareföreningen betygade sin
bortgångne styrelseledamot vid jordfästningen sin saknad
och vördnad med bland annat dessa ord anbringade vid
blomsterhyllningen: »Med tack för Ditt varmhjärtade
och upplysta nit i rådslag och handling.» Och
sannolikt blir det så: minnet av Per Pettersons personlighet
kommer att längst bestå hos alla dem, som närmare
kände honom, i den meningen, att han var en
varmhjärtad man och en god och nitisk broder i de svenska
uppfinnarnes krets. Chr. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
