Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
ticitet är av nöden. En speciell användning har
Tillit-WI tör impregnering av vävnader och bestrykning av
remmar.
Av preparatets sammansättning kan man vidare sluta
sig till en god vidhäftnings- och tätningsförmåga, högt
elektriskt isolationsmotstånd, seghet och elasticitet,
vilka egenskaper alla bekräftats i praktiken.
Vid jämförelse mellan Tillit-R och blymönjefärg som
skydd för järnplåt har erhållits följande resultat:
Motståndsförmåga mot fuktighetsmättad, S02-haltig
luft. Efter 30 dygns behandling:
Tillit: Blymönja:
God. Skiktet kunde efter torkning täm-
ligen lätt avskrapas som flagor.
Motståndsförmåga mot syror. Förvaring i 10 %-ig
saltsyra under 10 dygn:
Tillit: Bly mön ja:
Ingen genomfrätning. Genomfrätning på enstaka
ställen.
Färgåtgång vid 2 strykningar på svartplåt:
Tillit: Bly mön ja:
1 kg till ca 11 kvm. 1 kg till ca 4 kvm.
Torkningsförmåga i tunt skikt å glasplatta vid
— 18°:
Tillit: Blymönja:
Hård konsistens inom Hård konsistens efter
1 timme. 6 timmar.
De dielektriska egenskaperna hava undersökts av
ingenjör Bernhard Eli vid Sieverts Kabelverks
laboratorium med följande resultat:
Specifikt isolationsmotstånd: l,o2X7—4,ixl07
mgm/kbcm.
D ielektrieitetskonstant: 4,15.
Genomslagssp. vid 50 per.: 9 000—12 000.
Provmaterialet utgjordes av metallbitar strukna med
Tillit-R till en tjocklek av ca 0,4 mm.
De rostskyddande egenskaperna ha vidare undersökts
vid Metallografiska institutet genom nedsättning av
plåtbitar, bestrukna 2 ggr med Tillit-R och 1 gång
med Tillit-WI i en 5 %-ig salmiaklösning, försatt med
1 %-ig saltsyra, som bekant en starkt rostframkallande
vätska, Ännu efter 46 dygn visade provet intet spår till
rostangrepp. Till jämförelse provades en plåt målad
med blyvitt. Redan efter 7 dygn förekom sprickor med
tydlig rostbildning och efter 15 dygn kunde
bestryk-ningen lätt avskrapas med nageln.
Materialets seghet och elasticitet utnyttjar man viel
användning för sådana ändamål som bestrykning av
läder- och textilremmar, som äro utsatta för fukt eller
stänk, wirelinor, fjädrar och liknande. En bestruken
plåt kan böjas och utsättas tör temperaturväxlingar
utan att sprickor uppstå. Till och med vid repning
erhålles en viss »självläkning».
Tillit-bestrykningen tål avsevärda temperaturer. Vid
stark upphettning visar sig först ett avgivande av
något flyktig substans och vid glödningstemperatur ett
långsamt förkolnande. Föremål, som äro utsatta för
rökgaser, kunna för den skull med fördel bestrykas med
Tillit, så mycket mer som den kemiska
motståndsförmågan mot gaserna är god.
Att finna ett gott bestrykningsmedel tör gasklockor
är mycket svårt. Färgen är här omväxlande utsatt för
vatten och gas. I det förra är i regel salt upplöst för
att hindra frysning och upptagas dessutom vissa äm-
nen av gasen. Det kan ju aldrig undvikas, att små
mängder ammoniak och svavelföreningar medfölja
gasen och dessa verka starkt rostbildande, resp.
förstörande på oljefärger, i synnerhet om man har att göra med
blyföreningar.
I svavelsyrefabriken bestryker man
järnkonstruktionerna med Tillit-R och betongen med Tillit-B som
skydd mot svavelsyra och S02-gas. Ett stort
användningsområde är för strykning av papp och plåttak.
Vid användning för isolering mot fukt har clet visat
sig, att man kan påstryka Tillit även på fuktiga ytor
och trots detta få den att fästa och täta. Det är härvid
lämpligast att göra den första bestrykningen med en
med benzol starkt utspädd lösning. Detta gäller även
vid behandling av rostiga järnföremål.
Att här uppräkna cle olika användningsområdena
skulle föra för långt. Här må endast nämnas, att man
av Tilliten kan bereda ett motståndskraftigt och väl
fästande kitt genom knådning med diverse indifferenta
pulverformiga ämnen. En särskild massa
tillhandahål-les för detta ändamål, T i 11 i t-K, i huvudsak
bestående av asbest och cement.
Slutligen må påpekas, att Tillit-bestrykningen kan
övermålas och givas vilken färgton som helst. Härför
lämpar sig dock ej oljefärg utan för betong- och
murverk o. d. en speciell kallvattenfärg och för
metallföremål en kautschukhaltig benzinfernissa.
Bredare stàltransportband. Vid Sandvikens
järnverks transportöravd. ha nyligen utförts en del
experiment, varigenom det visat sig praktiskt utförbart att
framställa betydligt bredare ståltransportband än
hittills, Måttet 600 mm har tidigare markerat
ståltransport-bandets gränsbredd, och ehuru avsevärda kapaciteter
kunna uppnås med denna, bredd ha i vissa fall ännu
bredare band visat sig önskvärda, varför man sökt finna
en metocl för bandens hopskarvning i sidled. Den nu
slutexperimenterade metoden, som patenterats i alla
viktigare industriländer, karakteriseras som en inflätning
av bandkanterna i varandra. Möjlighet finnes därför
att genom hopskarvning av två eller tre band
åstadkomma stora bandbredder. Omfattande försök ha
ådagalagt skarvens goda egenskaper.
Maskinfönstergtasbruk i Oxelösund. En större
nyanläggning, avsedd för tillverkning av s. k.
maskin-fönsterglas, planeras av Oxelösunds
Järnverksaktiebolag. Syftet är att ekonomiskt utnyttja den vid
bolagets koksverk alstrade, ur värmesynpunkt
synnerligen värdefulla koksgasen, vilken f. n. ej fullt
tillvaratages, och på samma gång genom inhemsk
tillverkning söka ersättning för importen från utlandet av
maskinfönsterglas, som alltmera tilltager. Någon sådan
tillverkning finnes för närvarande ej i Sverige, medan
däremot i utlandet, såsom t. ex. i Belgien, Böhmen,
Frankrike mfl länder, denna industri drives i
betydande utsträckning på en mängd platser. Det svenska
glasbruket i fråga avser en årlig tillverkning av 150 000
lådor fönsterglas. Sprängningar tör grundläggning och
järnvägsspår hava redan påbörjats.
Körhastighet med bilar. I början av februari
satte engelsmannen kapten Campbell nytt
hastighetsrekord för bilar och uppnådde 290 km i timmen med
sin racer utrustad med 450 hkr: s motor. Förutvarande
rekord var 284 km. — Detta är annat clet än cle futtiga
60—70 km på Stockholms mera obevakade gator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
