- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
89

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 12 STOCKHOLM DEN. 23 MARS_1927

Innehåll. Ind. Norden: Tyska synpunkter på uppfinnarrätten. Av Gz. — Hylanders kylapparat. Ref. av K Nn. — En jättevävstol.
Av Str. — Norsk artillerisläde. Ref. av Rits. — Ett och annat om skötseln av ångpannor och elektriska anläggningar. — Ett tredje
svenskbyggt motortankfartyg. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden. — Notiser. — Öv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskriv-ningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.

Tyska synpunkter på uppfinnarrätten.

Frågan om en reform av patentväsendet och därmed
även av bestämmelserna beträffande uppfinnarnes
ställning har länge stått på dagordningen i Tyskland.

För närvarande är Tyskland i patenthänseende ett
s. k. »sökande»-land, dvs sökanden har utan vidare
rätten till att erhålla patent, oberoende av om han är
uppfinnare eller ej. Patentlagen erkänner icke omedelbart
uppfinnarens rätt till uppfinningen. Uppfinnarrätten
kan emellertid genom invändning eller
upphävandeprocess göras gällande gentemot sökande, som på brottslig

väg tillägnat sig uppfinningen (patentlagens §§ 3 och
10>-

Länge fanns ej heller någon möjlighet att å
patent-skrifterna antyda sökandens förhållande till
uppfinningens alstring. Numera kan dock uppfinnaren få sitt
namn angivet.

Uppfinnarna intaga sålunda i Tyskland en
ogynnsammare ställning än i många andra länder. (I Sverige
måste alltid sökandens rätt till uppfinningen vara
utredd, innan patent beviljas; i t. ex. Österrike finnas
ganska detaljerade bestämmelser i denna fråga.)

Som en följd av dessa för de tyska uppfinnarna
ofördelaktiga förhållanden har givetvis en livlig diskussion
uppstått om uppfinnarrätten, uppfinnareäran etc., och
olika förslag till frågans lösning hava sett dagen. En
framträdande plats har därvid kommit att givas åt
spörsmålet om uppfinnarens ställning gentemot sin
eventuelle arbetsgivare. Från storindustriellt håll har
särskilt betonats följande:

En uppfinning gjord av en i annans tjänst anställd
person är i regel en »etablissementsÄ-uppfinning.1 En
dylik uppfinnares prestationer överträffa i allmänhet
icke vad som kan A^äntas av en duglig fackkunnig
tekniker.

Patenträtten bottnar icke i någon uppfinnarens rätt,
utan är tillskapad för att befordra den industriella
utvecklingen och ger därför sökanden på bekostnad "av
allmänheten en uteslutningsrätt, på vilken han icke
har något naturligt anspråk. Till en på en
etablisse-mentsuppfinning grundad uteslutningsrätt måste
därför etablissementet (företaget) ensamt hava
förfoganderätten.

Vidare måste ett företags totala patentpolitik såsom

ett enhetligt helt vara samlad i företagets hand.2

*



Från den motsatta partens, de anställdas, sida hava
givetvis andra uppfattningar gjorts gällande, och då

1 Härmed menas en uppfinning, som utarbetats vid ett företag,
utan att den kan hänföras till några bestämda personer såsom
uppfinnare.

2 Fischer: Betriebserfindungen, Berlin 1921.

saken för närvarande är högaktuell, i det att en
nyreg-lering av uppfinnarrätten ställts i utsikt inom ramen
av en allmän lag om arbetsavtal, har »Bund der
tech-nischen Angestellten und Beamten» utarbetat ett
lagförslag i frågan. Detta förslag innehåller
grundläggande bestämmelser för en laglig reglering av
uppfinnarrätten, vilka äro av allmänt intresse för såväl
arbetsgivare som arbetstagare, och för vilka här nedan efter
Bergwerkszeitung lämnas en redogörelse.

I flera avseenden slår lagförslaget in på nya vägar och
avviker från motsvarande lagar i andra länder. I
motsats mot i de österrikiska bestämmelserna om skydd för
anställda uppfinnare göres ingen skillnad mellan
offentliga och privata företag, utan båda företagstyperna få
falla under det gemensamma begreppet »företagare».
Men även de rättigheter, som för båda härleda sig ur
anställdas uppfinningar, reglerar förslaget enligt nya,
beaktansvärda synpunkter, i det att uppfinningarna
uppdelas i fem olika typer, nämligen:

1) Rena etablissementsuppfinningar.

2) I tjänsten på uppdrag gjorda uppfinningar.

3) I tjänsten på den anställdes eget initiativ gjorda
uppfinningar.

4) Fristående, men närbesläktade uppfinningar.

5) Fristående uppfinningar utan samband med
företagets verksamhet.

Lagförslaget är byggt på den grundsatsen, att med
hänsyn till de rättsliga konsekvenserna endast en
sådan uppdelning är brukbar, som utgår från
faktiska förhållanden och i avgränsningen av de olika
uppfinningstyperna från varandra tydligt låter den andel
komma till uttryck, som tillkommer uppfinnarens
skapande verksamhet. Andra omständigheter, som kunna
hava bidragit vid uppfinningens frambringande, böra
icke få förringa denna andel.

Vad förstås nu med de olika uppfinningstyperna, och
vilka rättsverkningar kunna härledas ur dem?

Till att börja med kännetecknar lagförslaget såsom
etablissementsuppfinningar sådana, »vid vilka varken
upphovsmannen till den grandläggande idén eller de
enskilda personernas andelar i deras utgesta.ltning kunna
fastställas.» Denna definition, som icke väsentligt
avviker från den hittills gängse, är genomgående lojal,
ty den inskränker etablissementsupp tinningarna
faktiskt till sådana speciella prestationer av
uppfinnaranden, som uteslutande äro att betrakta såsom ett alster
av företaget och dess tekniska utveckling. Det syntes
därför nödvändigt att känneteckna
etablissementsupp-finningarna på sådant sätt, »att därigenom hänsyn
tages till de verkliga förhållandena, och att våld icke
göres på de medverkandes rättigheter».

Av det sagda följer, att även alla rättigheter, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free