Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
Enligt ett meddelande från New York, som stått
att läsa i dagspressen, håller ståltrusten på a-tt
uppföra en anläggning vid Lorain, Ohio, i och för
ut-experimentering av en ny metod att
framställa järn utan anlitande av masugnsförfarandet.
Experter uttala, heter det, att detta kommer att bli den
mest revolutionerande tilldragelsen inom
järnindustrin sedan Bessemerprocessens tillkomst.
Bara nu inte den där metoden varit i svensk påse,
innan den kom i den rymliga amerikanska säcken.
Chr. S.
Tjuguårs-jubileum för SKF.
Svenska kullagerfabriken firar i dessa dagar minnet
av sin 20-åriga tillvaro. Från en ringa början •— en
liten verkstad med 12 arbetare — har detta företag
växt ut till en jätteaffär, vars organisation
omspänner hela världen. Dagligen tillverkas vid bolagets
fabriker i Sverige och utlandet 40 000 kullager — en
femtedel av hela världens produktion. Som bevis på
SKF:s framsteg i tekniskt avseende kan nämnas, att
f. n. framställas i Göteborg med ca 2 500 arbetare
flera kullager än med 4 000 arbetare under krigets
högkonjunktur.
SKF:s sammanlagda personal i hela världen
uppgår f. n. till något mer än 10 000.
Med anledning av jubileet har i alla. bolagets
försäljningsställen i in- och utlandet anordnats en
originell och intressant skyltning. Bl. a. utställas
hälsningar och brevkort från SKF:s alla kontor i olika
länder, tillsammans 160 st. Trådar löpa från korten till
en stor jordglob, en var till ett på globen markerat
SKF-kontor.
Ett intressant utställningsföremål ådrager sig
särskild uppmärksamhet. Det är en horisontalt liggande
stor kullagerring med en stor blank stålkula som
oavbrutet rullar runt. Perpetuuin-mobile-problemet löst!?1
1 Mysteriet förevisades första gången för några år sedan vid
ett sammanträde av Chalmersska ingenjörsföreningens
Stock-holmsavd. Red. av I. N.
Avgift på patentanspråk i USA.
Förenta staternas patentverk har länge valrit
belastat med avsevärt arbete på grund av den praxis, som
utbildat sig, att uppsätta ett mycket stort antal
patentanspråk, vilka ofta skilja sig från varandra endast
beträffande oväsentliga detaljer. Ansökningar med mer
än ett hundra patentanspråk äro ej ovanliga. Försök,
som gjorts att förmå sökandena till en begränsning
av antalet, hava hittills ej visat sig nämnvärt
verksamma.
I dagarna träder emellertid en ny bestämmelse i
kraft, som innebär ett upptagande av avgift för alla
patentanspråk över tjugu, och som alltså utgör en
motsvarighet till de i Europa vanliga graderingarna
av inlämnings- resp. utfärdningsavgifterna efter
omfånget av beskrivning och ritningar. Bestämmelsen
kungöres i »Official Gazette» i huvudsakligen
följande ordalag:
Enligt en lag av den 14 febr. 1927 ändras sect. 4934
i »Revised Statutes» i det hänseendet, att (med
undantag för mönster) för varje patentansökning en
inlämningsavgift bestämmes av $ 20 och dessutom $ 1 för
varje patentanspråk utöver tjugo samt en
utfärdnings-avgift av $ 20 och dessutom $ 1 för varje patentanspråk
utöver tjugo.
De nya avgifterna gälla för alla ansökningar
inlämnade fr. o. m. den 14 april 1927 och för alla
ut-färdningsavgifter, som betalas fr. o. m. nämnda datum.
I varje akt, som innehåller mer än tjugo
patentanspråk, kommer ett inbetalande efter den 13 april 1927
av en utfärdningsavgift av $ 20 eller mindre än $ 20
pius $ 1 för varje patentanspråk utöver tjugo icke att
skydda akten från att bliva förverkad (forfeiture)1.
1 Forfeiture är något för U. S. A. egendomligt och innebär,
att en ansökning, som på grund av försummad inbetalning av
ut-färdningsavgiften icke lett till patent, under vissa villkor kan
återupplivas eller förnyas (renew) inom två år från datum för
ansökningens godkännande (allowance).
Teknikens varningar.
(JJr yrkesinspektörernas senaste rapporter.)
En i en filfabrik sysselsatt arbetare blev under
slipning av filämnen träffad av ett stycke av den
sönder-springande slipstenen, så att döden omedelbart följde.
Slipstenen, enligt uppgift av naturlig sandsten och
av utländskt fabrikat, hade varit i bruk fyra veckor
sa.mt därunder nedslitits från ursprungligen 1,75 till
1 m diameter; bredden är 300 mm och
omloppshastigheten maximalt 200 varv/min., motsvarande en
periferi-hastighet av högst 10,5 m/sek. Rotationsriktningen är
uppifrån mot arbetaren. Våtslipning användes, och
vattnet tillföres genom rör upptill över stenen. Stenen är
fästad på axeln mellan tvenne brickor av 500 mm
diameter med mellanlägg av asfaltpapp. Annat skydd
förefanns ej än en träställning och säckar till förhindrande
av vattenstänk.
Vid olyckstillfället lössprängdes från stenen tre
ungefär lika stora delar med radiella sprängytor, och
återstod ett centrumstycke av något större diameter
än brickorna. Av brottytornas utseende tycktes framgå,
att sprickor förefunnits, där sprängningen nu
inträffade. Vid undersökning av en annan sten, monterad och
använd på samma sätt, syntes också tydliga, ungefär
cirkelformiga sprickor strax utanför fästbrickorna.
Innan en ny sten tages i bruk, hålles denna alltid
i gång minst fyra timmar med full hastighet, och ingen
får vistas i dess närhet under denna tid. Enligt
uppgift skulle endast en gång förut — på 1880-talet •—■ en
slipsten spruckit sönder vid ifrågavarande fabrik.
Den sprungna stenen företedde en så lös konsistens,
att den utan svårighet kunde söndersmulas till sand
med blotta fingrarna, Sönderfrysning av stenen synes
vara uteslutet, enär lokalen under arbetstiden hålles
uppvärmd medelst värmeledning och så stark frost
ännu vid tiden för olycksfallet ej förekommit, att
stenen kunnat frysa under natten.
Vid en ångsåg var en sågare jämte en yngre
arbetare sysselsatt vid en lathsklinga med sågning av props
till lathsämnen. Hjälpsågaren, som vid dylik sågning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
