Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
står bakom klingan har till uppgift att taga emot det
utsågade lathsämnet och arbetsstycket samt att skjuta
det sistnämnda tillbaka till den framför klingan
stående sågaren. Arbetstakten är vid lathsågning i regel
hastig.
Under arbetets gång hade hjälpsågaren troligen
kommit »ur takten» och ej borttagit arbetsstycket i rätt
tid, med påföljd att detsamma fångades av klingan och
kastades tillbaka mot sågaren. Denne träffades i
levertrakten och skadades mycket svårt.
Vid sågarna funnos såväl överskydd som klyvkniv.
Eftersom stycket kunde komma tillbaka inunder
överskyddet, har detta uppenbarligen ej varit tillräckligt
nedsänkt. Orsaken härtill torde vara, att skyddet
verkade hindrande på arbetet på grund av olämplig
konstruktion i nedsänkt läge, dvs i skyddsläge.
Inspektören har framlämnat ett förslag till ett
ändamålsenligare skydd vid lathsågar -— skyddet
konstruerat efter ungefärligen samma principer som vid
stock-sågar.
I ett fodermagasin hade drivremmen å
elevatorrem-skivan till en foderkross slirat av på grund av
överbelastning, orsakad genom ojämn matning av elevatorn.
Ifrågavarande elevator remdrives från en axelledning
på ca II4 m centrumavstånd från elevatorremskivan.
Diametermåtten av elevatorns remskiva och
axelledningens remskiva äro respektive 790 mm och 140 mm,
axelledningens varvantal 310 varv/min. och
centrum-höjden densamma för båda remskivorna. Drivremmen
har sydda remskarvar och löper i kors över skivorna.
Under dessa är uppförd en plattform för
maskinskötaren.
En arbetare S gick upp på plattformen för att åter
lägga på remmen, utan att först stanna drivmotorn för
axelledningen. Emedan elevatorremskivan gick trögt
på grund av överbelastningen, blev en kamrat till S
beordrad att vara honom behjälplig vid
rempålägg-ningen. Under det att kamraten skulle lägga remmen
på elevatorremskivan, kvarhölls densamma å lilla
remskivan av S med ena benet på det sätt, att hålfoten
stöddes mot den roterande axelledningen. Dessförinnan
hade remmen av S bestrukits med remvax. Innan
kamraten fått remmen på stora remskivan, hade S råkat
fastna med byxbenet, där remmen löpte in på den lilla
skivan. På grund av vaxbestrykningen klibbade
remmen samtidigt fast vid skivan och lindade upp sig på
axeln, därvid fastsurrande S. Innan maskineriet hunnit
stannas, hade S följt med axeln runt och därvid
skadats så svårt, att han dagen därpå avled. Ena benet
blev helt avslitet från kroppen.
Till förebyggande av dylika olyckshändelser
kommer nu såväl elevator som övriga arbetsmaskiner i
magasinet att förses med O-skivor och remledare på så
sätt, att remmen slirar över från den drivande skivan
till 0-skivan och sedan med remledaren återföres till
sin plats. Huvudaxeln kommer därjämte att intrummas.
Vid ett vägbygge skulle ett mindre bergparti i
vägbanan sprängas boit. Ett arbetslag om fyra arbetare
voro sysselsatta vid arbetet. Ett ca 0,8 m djupt hål var
urborrat, och man hade skjutit »gryta» däri med tre
urbränningar. Explosionen inträffade under pågående
laddningsarbete för huvudskottet, och 7 à 8 patroner
torde nedförts i grytan, då självantändningen inträffade.
Av de tvenne med laddningen sysselsatta arbetarna
dödades den ene omedelbart, och den andre skadades så
svårt, att han samma dag avled. De två andra arbetarna,
som stodo intill och åsågo laddningen, undkommo utan
nämnvärda skador.
Av arbetsledningen hade utlämnats »acit» för
sprängningen. Arbetarna medförde själva några patroner
dynamit, varav en lär ha använts vid varje grytskjutning
jämte acit. Vid huvudskjutningen hade antagligen 7
patroner acit samt en patron dynamit nedförts i hålet,
då explosionen inträffade. Någon avsvalning av
»grytan» mellan urbränningarna hade ej ägt rum, utan
företogs ny laddning omedelbart efter det skottet för
föregående grytskjutning lossats, varför den för tidiga
explosionen torde berott på hög temperatur i borrhålet
eller i detsamma kvarvarande glödande rester från
föregående urbränning. Laddstaken, som användes, var av
trä och utan metallskoning. Bergarten var tät och hård
granit.
En av de vid olyckshändelsen omkomna arbetarna
betraktades som förman för sprängningsarbetena, enär
han en vinter förut varit sysselsatt med dylikt arbete
och sålunda hade största erfarenheten av kamraterna.
Någon instruktion för sprängningsarbeten hade ej
utlämnats.
Efter olycksfallet har arbetsledningen för
ifrågavarande vägbygge till samtliga arbetslag utdelat
»Anvisningar för arbetare till förekommande av olycksfall viel
sprängningsarbeten».
Föreningsmeddelanden.
Stockholms allmänna teknikerförbund hade den 21 mars
sammanträde å Rådhusrestaurangen i Stockholm under
presidium av förbundsordföranden, ing. Gust. R. Ågren.
Styrelsens berättelse, och kassarapport för arbetsåret 1926
upplästes, ävensom revisionsberättelse över styrelsens
förvaltning under nämnda år. Revisorerna hade tillstyrkt full och
tacksam ansvarsfrihet åt styrelsen, och sådan beviljades även
med acklamation.
Ing. E. Johnsson lämnade en redogörelse för
Tjänstemannaorganisationernas arbetslöshetskommittés verksamhet och
meddelade, att ett inom densamma planerat varulotteri blivit
beviljat samt att man väntade sig en god behållning av
detsamma. Kommittén hade anordnat en räkenskapsbyrå till
tjänst för småhandlande och andra affärsmän utan permanent
kontorspersonal och därigenom till nytta för åtskilliga av
kommitténs arbetslösa klienter. Till förbundsrepresentanter i
nämnda kommitté omvaldes med acklamation ingenjörerna E.
Johnsson och G-ust. Ågren, ordinarie representant, resp.
suppleant. .
Vid sammanträdet utlystes tävlan om förbundets
Polhemspris. Såsom tävlingsämnen uppsattes:
1. Vilka fordringar böra ställas på transportväsendet vid
industriella verk med hänsyn till nedbringandet av
produktionskostnaderna ?
2. Smörjoljebesparingens betydelse och medel.
Jämväl självvalda ämnen få vid tävlingen förekomma, blott
man beaktar, att tävlingsobjekten skola vara
originalavhandling i tekniskt ämne, eller uppfinning eller konstruktion med
erforderliga beräknings- och övriga förklaringshandlingar,
samt att origihalavhandlingen, uppfinningen eller
konstruktionen icke får hava varit förut publicerad eller offentliggjord.
Vidare hava de tävlande att iakttaga, det tävlingsalstren skola
vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 30 instundande
september, att de skola åtföljas av med motto försedd,
förseglad namnsedel, och att å kuverten skall finnas utsatt ordet
»Polhemstävlan».
Ing. V. Engström höll ett av skioptikonbilder illustrerat,
lärorikt och intressant föredrag om de tekniska längd- och
ändmåtten samt deras kontrollering (vilket föredrag torde
komma att inflyta i denna tidning). Uti den historik, som
ingick i föredraget, omnämndes, självfallet, måttsatsens geniale
uppfinnare, C. E. Johansson, vilken ock ägnades en kraftig
hyllning och ett varmt erkännande av de vid sammanträdet
närvarande medlemmarna och talrikt tillstädeskomna gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
