Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 16
STOCKHOLM DEN 20 APRIL
1927
Innehåll. Ind. Norden: Våra längd- och ändmått samt deras kontrollering. Av ing. "W. Engström. — Körhastighet enligt lag. Av
Chr. S. — Aluminiums 100-års jubileum. Av Sd. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XIII. Faxéns räkneapparat. XIV.
Slipning av tätningsytor kring luckhål. — En säregen hemslöjd: »Korvens» spinnrockar. — John Ericsson, svenskamerikanarnas stora
sam-litgsminne. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan
angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Våra längd- och ändmått samt deras kontrollering.
Av ingenjör Wilhelm Engström.
Föredrag i Stockholms allmänna teknikerförbund d. 21 mars 1927. (Föredragshållarens manuskript för Ind. Norden.)
I. Den internationella urmetern.
Huvudsakligen genom Bismareks personliga
ingripande kom år 1875 den internationella
meterkonventionen till stånd. Enligt denna underhålla de härtill
anslutna staterna i en särskild i Paris uppförd
byggnad en permanent vetenskaplig institution benämnd
»Bureau Internationel du Poids et Mesures», som har
att övervaka framställandet av gemensamma
prototyper, kopior härav, samt äro ansvariga för
levererandet av desamma.
På grund av de mindre
goda erfarenheter man
gjort med förut använda
prototyper, som voro dels
ändmått, dels hakmått,
beslöt man att den nya
prototypen för metern
skulle utbildas som ett
streckmått, enär ’man då
kunde utföra mätningar
på ren optisk väg utan att
nöta måttet. Som material
för denna prototyp valde
man en legering
bestående av 90 % platina och
10 % irridium. Dlen andra
viktiga frågan var
prototypens form. En stångs
längd är beroende av på
vilket sätt den understödes och den därigenom
förorsakade nedböjningen. Då nu tvenne ytor aldrig äro så
fullkomligt plana, att de beröra varandra i alla punkter, så
är längden av en stav obestämd, om den ej understödjes
utefter tvenne linjer, och den minsta nedböjningen ernås
om stången understödjes i tvenne punkter eller eggar
på ett visst avstånd från ändarna, de s. k. Besselska
stöden. Eör att vidare minska denna nedböjning måste
stången hava en hög elasticitetsmodul och stort
tröghetsmoment, samt ringa vikt, Den sektion, som
närmast uppfyller dessa anspråk visas i fig. 1 och blev
också väld för den nya prototypen. Den har som synes
en x-form med 20 mm kanter och 3 mm tjocka väggar,
nedtill något försvagade, så att tyngdpunkten går
genom det neutrala lagret utefter linjen a-b, vilken ligger
på halva höjden. Yid stänger av denna form har man
konstaterat en längdförändring av 0,0007 /u, vid
understödjande i Besselska punkterna, 0,46 fi vid understöd-
Eig. 1.
jande vid ändarna och 0,15 fj, vid understödjande av
stången i mitten.
Utav ett platina-iridiumblock på 250 kg vikt
framställdes nu 30 stänger av 102 cm längd. På en meters
avstånd från varandra ingraverades på det neutrala
lagret utefter linjen a-b tvenne streck av 6—8 ,« bredd
och på vardera sidan om dessa tvenne andra på V2 mm
avstånd samt utefter längdriktningen tvenne linjer på
0,2 mm avstånd korsande de förra (se fig. 1). På de
mellan strecken liggande fälten inställdes mikroskopen
vid mätningen. De 30 stavarna jämfördes nu
sinsemellan och med mètre des
archives, varvid den som
visade den största
överensstämmelsen med denna
blev förklarad som
urme-ter. Detta skedde vid den
första generalkonferensen
den 26 september 1889,
vilken dag således är att
anse som det
internationella metersystemets
födelsedag. Således är
metern definierad såsom:
avståndet mellan de båda
strecken på den i Bureau
International des Poids et
Mesures förvarade
prototypen vid en temperatur
av smältande is. Man har
således frångått den förut brukliga definitionen, som
framställde denna till 10 ~7 av jordens ena
meridian-kvadrant, emedan detta värde skulle förändras
allteftersom nya noggrannare metoder utformades för
gradmätningarna och fullständigt förlita sig på prototypens
oföränderlighet,
II. Komparatorer.
Det äldre förfaringssättet att utföra mätningar med
tillhjälp av känsel,- dvs att vid jämförande mätningar
med prototypen använda s. k. stångcirklar e. d., var
naturligtvis inte tillräckligt noggrant för de flesta
ändamål. Betydligt noggrannare än metoden att mäta
med materiella spetsar, vilka givetvis så småningom
förstöra urmåttet eller prototypen och dessutom alltid
äro beroende av den mätandes om vi så får uttrycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
