Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
X N D U S T R 1 T 1 L> N i N G E N N O R I) E N
visade sig ge en god strömkapacitet. Dessutom hade
båda två även andra speciella fel.
Hur skulle det vara att använda stark alkali i
kol-burken? Efter vad man då visste skulle nog
spänningen bli bra, men värre var det med
strömkapaoi-teten. Jag räknade ut att med den elytvolym, som
jag då hade i min relativt stora kolburk, nämligen
360 cc, så skulle jag med den gängse siffran —• 50
amp. tim. pr 1 liter — få ut bara 15 à 20 amp. tim.
Den starka alkalielyten var alltså icke heller
någonting att tänka på. Ett närmare begrundande var
nödvändigt. »Den elyt jag behöver», tänkte jag, »bör
förbliva praktiskt taget oföränderlig medan elementet
arbetar, ty först då har jag en elyt, som svarar mot den
obegränsade tillgången på luftsyre». Då jag dessutom
hade klart för mig att zink på grund av sin höga
normalpotential, sitt pris och sin beständighet med
tämligen stor visshet var att räkna med som nödvändig
och huvudsaklig beståndsdel i lösningselektroden, så
borde elementets livslängd rätteligen vara begränsad
allenast därav att zinkfällningen blir så stor att den
ej längre rymmes i kolburken.
I en patentskrift, sv. pat. nr 45180, fann jag det
påståendet uttalat att inga vare sig syror eller
alkalier kunde i primärelement tjänstgöra som
oföränderliga elektrolyter. Enligt samma patentskrift var det
endast salter ss koksalt, salmiak etc som härför voro
användbara.
Jag var nu ställd mellan Scylla och Charybdis.
Koksaltet gav hög kapacitet, men låg spänning; stark
alkali gav låg kapacitet, men hög spänning. Skulle
jag-använda koksalt och söka höja spänningen eller
använda alkali och söka höja kapaciteten?
Av skäl, som det här skulle bli för långt att
närmare redogöra för, slog jag in på sistnämnda väg.
Under funderingar häröver kom jag julen 1921 på
den tanken: »I alkalielementen bildas alkalizinkat.
Vad sker om jag utgår från alkalizinkat?»
Redan första, försöket i januari 1922 visade tydligt
att här var något att göra. Efter litteraturstudier kom
jag på det klara med hur saken låg och kunde fastslå
ca 10 %-ig natriumhydratlösning som en praktiskt
taget oföränderlig elektrolyt trots det motsatta
kategoriska påståendet tidigare att endast salter voro härför
användbara.
I st. f. att öka alkalihalten så mycket som möjligt,
vilket ligger närmast till bands och man också gjort,
visade sig alltså den rakt motsatta vägen här vara den
riktiga. —
Detta ledde till en rad nya patentansökningar (Case
II), vilka numera även föreligga som patent.
Nu följde en serie provningar av kolburken i
kombination med den svaga alkalielektrolyten och med
zink som lösningselektrod. Resultaten varierade starkt.
Orsaken kunde ligga i olikheter i kolburken eller i
zinken. Det framgick vid fortsatta försök att zinkens
amalgamering även hade stort inflytande på
resultaten. Förut hade man endast undantagsvis och vid
användning av starka syror som elyter använt sig av
starkare amalgamerad zink än ca 0,4 % Hg. Här var det
nödvändigt att öka den till åtminstone 1 à 2 %. —
Ovanstående innefattar endast de viktigaste
momenten vid utformandet av det nya elementet. Ur
vetenskaplig synpunkt är det nya elementet rikt på
problem, som ännu icke hunnit bliva bearbetade i
nämnvärd mån.
Förutom i patentskrifterna har närmare
redogörelse för elementet och diverse detaljer rörande det-
samma lämnats i Teknisk tidskrift h. 2, 1924, i Z. f.
Electrochemie 1924, nr 21/22, samt i Industritidningen
Norden nr 1, 1925.
Naturligtvis har här liksom vid allt nytt en rad
invändningar framkommit mot den praktiska
användbarheten av det nya elementet. Kolburken har ansetts
vara för skör; man har talat om utrinning av elyten,
cm avdunstningen, om kolsyreabsorptionen från
luften etc. Även motstånd på andra sätt hava mött
detsamma. Dessa förhållanden och den för provningar
nödvändiga långa tiden har gjort att elementet först
nu efter ca 7 år under namnet Nica (= segergudinnan)
i en konstruktivt mycket förtjänstfull utformning
kunnat utsläppas i marknaden genom Svenska
ackumulator aktiebolaget Jungner, som förvärvat
exploateringsrätten för hela världen utom Amerika och
Australien.
Med hjälp av de framstående affärsmän, som
omhändertagit exploaterandet, torde det icke dröja så
länge innan elementet — namnet likmätigt -—
tillvunnit sig en plats på världsmarknaden med dess kolossala
behov av primärelement.
Stockholm, april 1927.
Herman D. Nyberg.
Ingenjörstiteln lagfästes i Norge?
I norska Odelstinget framlades den 4 mars följande
förslag.
Utkast til lov om autorisasjon av ingeniörer.
§ I-
Berettiget til uten autorisasjon å benytte titlen
ingeniör er de som
1. før denne lovs ikrafttreden har opnådd
avgangs-eksamen fra Norges tekniske høiskole,
2. er uteksaminert fra de tekniske skoler i Oslo,
Bergen og Trondhjem efter den tidligere høiere plan,
3. er uteksaminert som bergkandidater fra Det
norske universitet.
Forøvrig har ingen norsk borger og heller ikke
ut-lending som nedsetter sig for å drive erhverv i Norge,
rett til i offentlig eller privat stilling eller under
ut-ovelse av næring eller virkso-mhet uten autorisasjon å
benytte titlen ingeniör (ing.) eller a.nnen betegnelse
hvori ordet ingeniör eller en forkortelse av samme
forekommer.
Benyttelse av tjenestebetegnelsen ingeniör i offentlige
eller kommunale stillinger, som av vedkommende
offentlige myndighet er betegnet som ingeniørsstillinger,
beröres ikke av ovenstående bestemmelser.
§ 2.
For elever som efter denne lovs ikrafttreden
uteksa-mineres fra Norges tekniske høiskole, utferdiges
auto-risajonen av høiskolen sammen med elevenes
eksamens-vidnesbyrd.
Forøvrig meddeles autorisasjonen av vedkommende
regjeringsdepartement efteråt sporsmålet er forelagt et
utvalg på 7 medlemmar, hvorav 5 ingeniörer, ovnevnt
av departementet for 3 år ad gängen.
I sådanne tilfeller må vedkommende for å opnå
autorisasjon godtgjøre gjennem praktisk erfaring eller på
annen måte å ha erhvervet sig sådanne almiene og tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
