Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
servoarer för uppsamling av
olja. Urborrningarna äro
anordnade i dubbla rader och
fyllda med fibröst material,
ex. yllefilt. Smörjränder 55.
56 och 57 äro anordnade i
lagerytan till urborrningarna.
Smörjränderna äro anordnade
tangentiellt i förhållande till
dessa (fig. 3), så att en
virvelrörelse av oljan uppstår.
Uppfinnaren gör gällande,
att genom denna anordning
föres alltjämt filtrerad olja i
rikliga mängder till den
roterande axeltappen. Oljan ledes
genom smörjränderna utan att
tillstoppa dessa och samlas i
urborrningarna 50. Bildandet
av virvelströmmarna bidrager
till oljans fördelning.
Slutligen säger uppfinnaren, att lager enligt hans uppfinning
kunna gå utan tillsyn eller reparation under relativt
långa tidsperioder och med användande av blott en
bråkdel av den olja, som hittills erfordrats.
Nilssons stabbläggningsapparat för sågverk,
brädgårdar etc.
Uti beskrivningen över sv. patentet nr 62 703,
offentliggjort den 29 mars, framhålles, hurusom hittills
använda stabbläggningsapparater äro behäftade med
en del olägenheter, hl. a. att de inte lämpa sig för
drift i båda riktningarna, att plankan eller brädan i
översta vändläget tvingas att intaga nytt läge, därvid
man riskerar att plankan faller ned, samt att
avlägg-ning från apparaten ej kan ske från vilken
nedåtgående punkt som helst å densamma.
Uppfinnaren till det ifrågavarande patentet,
ingenjör II. A. E. Nilsson, åsyftar undanrödjandet av dessa
olägenheter. Han använder en tidigare på andra
områden för vissa lätta föremål, ex. pappersark,
tillämpad princip, nämligen att låta apparaten bestå av ett
par ändlösa transportorgan, som bilda med varandra
kongruenta figurer, förskjutna i vertikalplanet ett
stycke i förhållande till varandra.
Fig. 1 och 2 visa denna
princip och tillika
schematiskt, huru den Nilssonska ~~
stabbläggningsapparaten är
anordnad. Kring kedjehjulen
3 äro lagda de ändlösa
kedjorna 4. Axeltapparna å
stativets 1 ena sida äro anordnade
koaxiellt i förhållande till
axeltapparna å stativets andra
sida, varjämte varje , sidas
axeltappar bilda hörn i en
likbent triangel. Vidare märkas
de tre axlarna 5, med
kedjehjulen 6 och ändlösa kedjorna
7. Samtliga kedjor i
apparaten drivas från en motor med
samma hastighet, Från
vardera av kedjorna utgå ett
antal armar 8, stelt förbundna
med kedjorna och vid sina
Fig. 1. Nilssons stabbläggningsapparat, sedd schematiskt
tvärsektion (inber. vagnen A och stapeln B).
Fig. 2. Schen, sidobild av
apparaten.
fria ändar ledbart förbundna med medbringare 9, som
uppbära plankorna eller bräderna, som skola staplas.
Kedjorna) 7 hava armar 11, som vid sina fria ändar
äro ledbart förbundna med medbringarna. Armarnas
8 och 11 förbindelsepunkter med bärorganen äro
belägna på ett visst avstånd a från varandra, så att
armarna hålla bärorganen tvångsartat inställda i vertikalt
läge under rörelsen.
Medbringarnas 9 bärplan hållas ständigt i
horisontal ställning, så att plankorna under hela
överföringsrörelsen kvarligga i de lägen, de från början intagit.
Med A betecknas en transportvagn för plankornas
överförande till stapeln B. Den lutande
avtagareanord-ningen C består exempelvis av stänger. Uppfinnaren
betonar att apparaten fungerar tillfredsställande
oberoende av det höjdläge, vartill den är inställd.
Förlängbart underrede för lastvagnar.
Liksom det sedan gammalt finnes förlängbara
lastvagnar med hästar eller oxar som dragare, så är det
ju i sin ordning, att även motorfordonen böra vara på
så sätt anpassningsbara, En uppfinning i detta syfte
Fig. 1 och 2. Förlängbart underrede för lastvagnar enl. N. L. Olson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
