Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
man trots allt måste förutsätta en viss självhävdelse
inför hot eller öppet våld utifrån. Även den mest
hänförda pacifist bör antagas hysa en livlig önskan att
få leva i fred i sitt hus, vid sin gata eller på sin gård.
En bomb kan förgöra en hel trave med
antimilitaristiska skrifter med samma glupskhet som clen förstör ett
ammunitionsupplag. Med andra ord: det lokala
luftförsvaret synes verkligen vara något, varom
vi alla borde i positiv mening kunna ena oss.
De tekniska möjligheterna för ett effektivt sådant
ortsförsvar, så långt dessa för närvarande äro
utvecklade, hava nyligen antytts i en uppsats uti Nya Dagl.
Allehanda av kapten Ragnar Sjöberg. Han erinrar,
hurusom de flesta, om icke alla, luftraider mot
viktigare orter torde komma att utföras nattetid. Luftvärnet
måste därför disponera strålkastare för samverkan dels
med luftvärnsartilleriet, dels med jaktflygplan, om
sådana ingå i det lokala luftförsvaret. Det kan tyckas,
anmärker hr Sjöberg, som om strålkastarnas förmåga
att uppsöka och belysa på relativt stor höjd gående
flygplan icke skulle vara särdeles stor. Uppsökandet
underlättas emellertid av l3rssnarapparater m. m., och
beträffande lysvidden kunna följande siffror anföras:
En modern strålkastare med t. ex. 90 cm diameter har
vid klar sikt en lysvidd av omkring 4 000 m. Det har
konstaterats, att en 120 cm strålkastare kan effektivt
belysa (= synliggöra) ett luftskepp på 8 000 m: s
avstånd. Vid luftförsvaret användas emellertid ofta
strålkastare med än större diametrar och lysförmåga, så att
man torde för när-varande kunna räkna med att
luft-mål vid klar sikt kunna belysas, redan innan de
kommit på 8 km: s lutande avstånd från strålkastarnas
uppställningsplatser.
Vid dålig sikt når man visserligen icke så långt med
belysningen, men ett modernt luftvärnsartilleri har
lyckligtvis möjlighet att även utan
strålkastarbelys-ning med sin eld hejda anfallande flygplan. Medelst
särskilda lyssnarapparater och vissa andra instrument
kan man nämligen bestämma skjutelementen även mot
ett flygplan, som endast höres, men icke synes.
Eldgivningen har härvid visserligen mindre precision än
mot ett synligt (belyst) mål men utgör dock ett icke
föraktligt hinder för en anfallande bombflygare.
Enligt officiell fransk statistik nedsköto fransmännen
med hjälp av lyssnarapparater, då ganska
ofullkomliga, och utan strålkastarebelysning, icke mindre än
28 flygare, som föllo ned inom de franska linjerna.
Hur många som dessutom av denna »tir au son»
tvingades att vända eller skadades och föllo innanför sina
egna linjer, kan icke statistiskt konstateras.
Lyssnar-apparaternas utveckling efter 1918 synes borga för än
bättre resultat i framtiden. Dessutom torde den tid icke
vara långt avlägsen, anser förf., då de fientliga
flygarnas rörelser kunna iakttagas genom ett slags
radiopejling.
* Chr. S.
Amerikas senaste nyhet på trafikens område,
omtalar G. H. T., äro de »handmålade» 1 o k o m
o-tiven. Baltimore and Ohio Railroads Company har
för en kort tid sedan insatt i trafik mellan New York
och Washington 20 st. målade lokomotiv, vilka äro
hållna i grönt och prydda med rött och guld.
Maskinerna äro ej avsedda för extratåg, utan för de
snabbaste persontågen på den nämnda sträckan. Utom
målningen hava maskinerna även försetts med namn,
nämligen med namnen av Amerikas första tjugu
presidenter. —
Alltså som i lokomotivens barndom. Då poesin med
färger och dekorativ utstyrsel ännu fanns kvar hos
alstren av kampen för levebrödet. Då mycket, som
industrin förde ut i marknaden, ännu var mer eller
mindre personligt »handmålat».
Oe.
Det första lufttåget». För en tid sedan omnämndes
i dagspressen, hur den tyske segelflygaren Espenlaub
med sin maskin hängande i en lina följt med en vanlig
flj^gmaskin upp och därefter frigjort sig och seglat ned
ensam.
Nu har ett annat experiment gjorts, nämligen att
bogsera en segelflygmaskin mellan Karlsruhe och
Frankfurt med mellanlandning i Darmstadt.
Segelflygmaskinen hängde i en 30 meters lina. Det var alltså det första
»lufttåget».
Ett nytt snälltågs-turbinlokomotiv för tyska
riksbanorna.
I dessa dagar företagas provfärder med ett nytt
snälltågs-godslokomotiv om 2 500 hkr, som
lokomotivfabriken J. A. Maffei i München har byggt för tyska
riksbanorna. Lokomotivet har framtill två löpaxlar, i
mitten tre med varandra kopplade drivaxlar, och baktill
ytterligare en löp axel. Vikten med tender uppgår till
172 ton. Vairje drivaxel utövar ett tryck av 20 ton på
skenorna; den s. k. friktionsvikten, som i första hand
bestämmfer lokomotivs dragkraft, går sålunda till 60
ton. Högsta hastigheten uppgår till 120 km i timmen.
Beträffande lokomotivets konstruktion lämnas här efter
en i »Zeitschrift des Vereins deutscher Ingenieure» av
lokomotivets konstruktör, överingenjör K. Imfeld,
författad artikel nedanstående uppgifter.
Såsom kraftmaskin användes i stället för en
högtryckskolvmaskin tillsammans med en
lågtrycksång-turbin, varpå det första förslaget gick ut, enbart
ångturbiner. Dessa ligga framför pannan. Erforderligt
rum har vunnits därigenom att man förkortat de
framtill liggande rökkamrarne och nedbringat pannans
storlek. För att likväl få tillräcklig ångeffekt måste
man använda ett jämförelsevis högt ångtryck,
nämligen 22 atmosfärer, samt kondensatorer för att i största,
möjliga mån utnyttja ångans expansion.
Turbinerna för fram och back ligga i ett enda hölje.
De driva medelst kuggväxlar (utväxling 1: 24) en
mellanaxel och därifrån medelst drivstänger drivhjulen.
Avloppsångan från turbinerna kondenseras i två vid
sidan av pannan anordnade ytkondensatorer och det
härvid uppvärmda kylvattnet återkyles i en särskild
kylare på tendern. Hjälpmaskinerna för kylaren
drivas av en hjälpångturbin på tendern, vilken turbin
går såsom mottrycksmaskin och med sin avloppsånga
under den kalla årstiden uppvärmer tåget. För
alstrande av konstgjort drag i pannans rökrör är en liten fläkt
anordnad som drives av en i rökkammarluckan
inbyggd turbin. Vid 70 km haistighet räknar man för
det nya lokomotivet en verkningsgrad av 15 som
under vintern kan höjas genom tågets upphettning
medelst avloppsångan; vid prov med kolvlokomotiv
har man erhållit en verkningsgrad av 7—8 proc.
FJc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
