- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
161

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ir^genjör Chr. Sylwan, adr.
Hollåndaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppftnnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 21 STOCKHOLM DEN 25 MAJ 1927

Innehåll. Ind. Norden: Järnvägarna och automobiltrafiken. — Några av de senaste svenska patenten. (Forts.) Gibsons logg.
Lang-sings igångsättning vid förbränningsmotorer. Kul- eller rullager med delade löpringar. Richards reningsapparat för smörjolja. —
»Understödslotteriet 1927.» — Automobilernas vägrätt. — Helsinge-industri under slutet av 1700-talet. Av A. Swab och C. M. Robsahm. (Genom
Pehr Johnsson.) — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck
utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s
uttalanden.

Järnvägarna och automobiltrafiken.

Frågan om provisorisk reglering av godstrafiken.

Sveriges Industriförbund har tillsammans med
Stockholms Handelskammare och Sveriges Allmänna
Exportförening den 30 april avgivit följande märkliga

yttrande till Kommerskollegium.

*



På hemställan av K. kollegiet ha undertecknade
nä,-ringskorporationer härmed äran avgiva yttrande över
K. järnvägsstyrelsens den 1 april 1927 till K. m:t
ingivna förslag till provisorisk reglering, särskilt i
närtrafik, av vissa godstariffer. Ifrågavarande förslag
avser att genom staika nedsättningar av de högsta
godstarifferna för korta transporter möta den växande
konkurrensen med lastautomobiler, vilken särskilt gått ut
över och haft betydelse för järnvägarnas
styckegods-trafik.

Järnvägsstyrelsen har ställt sig den uppgiften att
genom fraktnedsättningar återvinna sådan trafik, som
gått förlorad till följd av konkurrensen med
automobiltrafiken, samt i varje fall att uppnå, »att en gräns
sättes för fortsatt avledning från järnvägarna».
Huruvida detta mål kan vinnas genom rimliga
taxenedsätt-i.ingar torde dock vara tvivelaktigt. Järnvägsstyrelsen
har själv i detta hänseende ådagalagt en välmotiverad
betänksamhet under hänvisning till lastbilstrafikens
naturliga företräden till följd av dennas större
smidighet och anpassningsförmåga samt genom dess befordran
a,v godset »från dörr till dörr». Det är emellertid icke
blott magasinering och omlastningar, som onödiggöras
genom biltrafik. Genom densamma behöva trafikanterna
ej heller företaga den särskilt kostsamma och tidsödande
emballering av godset, som i många fall kräves av
järnvägarna. För bräckligt eller mera ömtåligt gods,
torde enbart denna omständighet ofta vara
utslagsgivande vid valet mellan bil- och järnvägstrafik, där
sådant val står öppet. Och även i övrigt torde
emballe-ringsfrågans betydelse icke böra underskattas, liksom
det också torde vara tydligt, att biltrafiken i många
fall medför en avgjord tidsvinst. Härtill kommer
vidare, att de godstransporter, som nu äga rum med
lastbil, i icke ringa utsträckning torde försiggå med
automobiler, som ägas av trafikanterna själva, i vilket fall
någon nämnvärd återgång till järnvägstrafik icke torde
vara att förvänta, Med den kännedom vi äga om
last-biltransporternas fördelar och betydande omfattning
finna vi det föga sannolikt, att järnvägarna enbart ge-

nom i rimlig omfattning vidtagna sänkningar skola
kunna i väsentlig grad stärka sin konkurrenskraft
gentemot biltrafiken.

Men även om järnvägarna genom taxenedsättningar
skulle kunna hävda sin ställning i konkurrensen med
lastbilarna, är det likväl tvivelaktigt, om de nu
föreslagna taxenedsättningarna äro för ändamålet
tillräckliga, Järnvägsstyrelsen har själv uttalat, att de högsta
styckegodstarifferna även efter den föreslagna
nedsättningen komma att, »åtminstone i vissa
stationsrelationer, upptaga högre avgifter, än som uttagas i
genomsnitt för allt gods vid befordring med lastbil». Denna
framställning av sakläget torde dock vara väl
optimistiskt färgad, i det att ä.ven den lägsta godstariffen kan
överstiga avgifterna vid biltrafik. Enligt oss
tillhanda-komna uppgifter utför sålunda ett bilföretag i
Stockholmstrakten mot en ersättning av 12 till 16 kr per ton
samma transportarbete, för vilket statsbanorna efter den
nu föreslagna taxenedsättningens genomförande skulle
betinga sig lägst 16 kr, vartill komma kostnaderna för
hämtning och utkörning av godset. På en annan
distans variera bilföretagets fraktsatser mellan 7 och
11 kr pr ton, medan den lägsta föreslagna
järnvägsfrakten utgör 12 kr pr ton. Båda dessa transportleder
äro sådana, där trafiken är särskilt livlig. Och även
cm statsbanornas nya taxor skulle underbjuda
bilföretagens, är därmed icke givet, att icke dessa skulle
kunna reducera sina taxor.

Emellertid är det icke avgörande, i vad mån det
teoretiskt sett kan vara järnvägarna möjligt att genom
långt gående taxenedsättningar återförvärva resp.
kvarhålla den godstrafik, varom konkurrens med lastbilarna
äger rum. Ur järnvägsekonomisk synpunkt kan det
nämligen icke vara önskvärt att till följd av en
strävan att erhålla största möjliga trafik åstadkomma, att
räntabiliteten försvagas.

Såsom framhållits av två reservanter inom
järnvägsstyrelsen, är det i detta fall »långt ifrån säkert, att den
genom en allmän tariffsänkning förorsakade
inkomstminskningen för den trafik, som järnvägarna i alla fall
få behålla, skall kunna kompenseras av nettovinsten på
den trafik, som genom de föreslagna åtgärderna kan
återvinnas eller som utan en dylik nedsättning skulle
gå förlorad». Om dessa farhågor äro befogade, skulle
järnvägarna sålunda kunna tillskyndas nettoförlust
genom de föreslagna åtgärdernas genomförande. Väl
skulle denna förlust kunna motvägas genom höjandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free