Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
denna roterar, till vätskemotorn. Inställes
fördelnings-sliden i det läge, som visas i fig. 4, så att
tilloppskanalen 27 kommer i förbindelse med röret 10 i stället
för med röret 9, drives vätskemotorn i motsatt
rotationsriktning, då vätskan inkommer i denna på den
sida, där den förut (ventilslidens ställning i
förstnämnda fall) gick ut. Vätskan strömmar till pumpen genom
röret 9. kanalen 28, slidkanalen 23, kanalen 39, röret
34 till motorns kylmantel, kylande denna, och genom
röret 35 samt öppningen 3fi. då den är åter i pumpen.
Fig. 5 visar, då propellern är stillastående, ehuru
pumpen arbetar, vilket sker genom att
fördelningssli-den inställes med kanalen 23 förbindande kanalerna 27
och 39 med varandra, varvid vätskan kortslutes och
endast passerar k yl manteln, under cirkulationen
tillbaka till pumpen.
För att erhålla en variabel hastighet å propellern,
oaktat båtmotorn går med konstant hastighet,
kortslutes genom ventilen 40 en del av den vätska, som
pumpen pumpar, vilket sker genom öppnandet av ventilen
medelst en vid dennes spindel anbragt ratt 41. Vidare
är insatt en fjäderbelastad ventil 42 emellan pumpens
tryckrum och avloppskanalen 39, tjänande till att
undvika vätskestötar i pumpen, då fördelningséliden
omställes och pumpens kanal 27 är avstängd, varvid
vätskan får avlopp genom ventilen.
Motorn är konstruerad och patenterad av ingenjör
C. A. Budqvist, Stockholm.
Det ekonomiska världsläget
enligt utdrag ur Kom m ers k olle g ii senaste
kvartalsöversikt.
XVIII. Rudqvists utombordsmotor.
Fig. 1: schematisk sidobild. Fig. 2—5: detaljsektioner.
Explosionsmotorn består av bl. a. cylindern 1,
vevhuset 2, svänghjulet 3, magnetapparaten 4 samt
tänd-stiften 5 med ledningen 6. Å motorns drivaxel är en
vätskepump 7 med en fördelningsventil 8, med vilken
äro förbundna rören 9 och 10, vars nedre ändar
uppbära vätskemotorn 11, å vilken propellern och rodret
äro fästa, propellern å vätskemotorns drivaxel.
Explosionsmotorn är fäst vid akterspegeln medelst ett
fästjärn 14.
Vätskepumpen kan vara utav olika konstruktioner.
I vidstående figurer utgöres den av en rotationspump.
Intill vätskepumpen är anbragt
fördelningsventilen med sliden 22, som vrides till olika lägen medelst
axeln 43 och handtaget 44. I sliden äro upptagna
kanalerna 23—26. av vilka var och en fördelar vätskan
till lämplig strömriktning. Kanalen 24 (fig. 3)
dirigerar sålunda vätskan från pumpen till vätskemotorn
genom röret 9, sedan förbindelsekanalerna 27 och 28
passerats, genom kanalen 27 till ventilen och kanalen
28 från ventilen till röret 9. Sedan vätskan passerat
nämnda motor, där den ej igenomsläppes utan att dess
rotor 30 roterar, varvid propellern även går runt, då
den är fast vid rotorns axel, strömmar den tillbaka
till pumpen genom röret 10, kanalen 29, sliclens kanal
26, kanalen 33, därifrån till motorns kylmantel, och
kylande denna, genom ett rör på motorns baksida,
liknande röret 34, som synes å motorns framsida (fig. 1),
och ifrån kylmanteln till pumpen genom röret 35 och
öppningen 36, därifrån vätskan på nytt drives medelst
pumpens skövlar 37, glidande radiellt i rotorn 38, då
De närmast förflutna månaderna ha kännetecknats
av en fortskridande rörelse i Europas länder hän emot
ett lugnare och naturligare tillstånd än det som i vissa
hänseenden rådde under hösten 1926. I England har
industrin i stort sett återhämtat sig efter den
förödande kolstrejken, medan i andra europeiska länder den
konstlade blomstring, som särskilt på kol- och
järn-marknaclernas område framkallats genom den engelska
produktionens tillfälliga förlamning, längesedan
försvunnit, utan att följden härav i det hela blivit annat
än en återgång i huvudsak till den tidigare uppnådda
produktionsnivån. Tysklands läge företer drag, som
äga likhet med början till ett verkligt ekonomiskt
uppsving och borde tolkas så, därest icke landets hela
välstånd till följd av skadeståndspolitiken vilade på så
oviss grund. De tre stora romanska länderna fortsätta
att stärka sina valutor, Frankrike genom en nu i flera
månader fullföljd stabilisering de facto, Italien och
Spanien genom en formlig deflationspolitik.
Vad beträffar länderna utanför Europa är läget i
Förenta staterna ännu alltjämt oförändrat gynnsamt
och i flertalet andra viktigare länder åtminstone
någorlunda tillfredsställande, dock med undantag för
Ostasien där dels i Kina inbördeskriget vållar näringslivet
svårt avbräck och dels i Japan en akut finanskris
utbrutit, sammanhängande med ett av de största
handelshusens sammanbrott,
Den ekonomiska världskonferens, som sammanträtt i
Genève med ombud från hela jordklotet, märkligt nog
även från Förenta staterna och Ryssland, är givetvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
