Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
dess permeabilitet beroende av dess egenskaper och
särskilt av den mekaniska och termiska bearbetningen.
Exempelvis avtager permeabiliteten hos kolstål med
växande kolhalt. Permeabiliteten är även inom vida
gränser beroende av smidningen och överhuvud av
metallens framställning, därjämte av närvaron av
sprickor och inblandning a.v andra metaller, vilket senare
vanligen förminskar permeabiliteten. Om i den
magnetiska kretsen finnes ett litet luftmellanrum, så blir det
i denna krets vid samma- magnetisering utvecklade
magnetiska kraftflödet blott en del av det, som skulle
alstras vid en oavbruten magnetisk krets. Om en skenas
magnetiska egenskaper äro lika utefter hela längden, så
blir även det magnetiska kraftflödet lika utefter hela
längden. Men har skenan på någon punkt en skada, så
är permeabiliteten på denna punkt större och det
magnetiska kraftflödet mindre. Minskningen av
kraftlinjetalet i ett magnetiskt fält mätes genom en fältet
omslutande spole med tillkopplad galvanometer. Om man
alltså provar järnstången med tillhjälp av en sådan
provningsspole, i det man för spolen tillsammans med
den magnetiserande elektromagneten fram utefter
stången, så giver galvanometern vid oföränderlig
permeabilitet hos stången intet utslag. Men om på ett ställe
finnes någon skada eller materialets sammansättning
ändras, så gör galvanometern utslag mer eller mindre.
Därvid måste naturligtvis elektromagneten och
försöks-spolen flyttas med likformig hastighet och avståndet
mellan skenytan och båda polerna icke ändras. Den i
form av en hästskomagnet utförda elektromagnetens
båda poler löper på fyra rullar, -som tjäna till
förflyttning längs skenan. Vid redan i en sträcka nedlagda
skenor kan mätspolen icke omfatta skenan. Den är
därför anbragt över skenhuvudet och genomgås blott av
kraftlinjernas läckfält. 01
Teknikens varningar.
(Ur yrkesinspektörernas senaste rapporter ang.
svårare olycksfall i arbete.)
De varningar av arbetsteknisk innebörd, som
yrkesinspektörernas rapporter ang. svårare olycksfall inom
industrin, kommunikationsväsendet och på andra
yrkesområden meddela, hava sedan många år tillbaka brukat
nr »Sociala meddelanden» återgivas i Industritidningen
Norden. Tydligt är nämligen, att ju större beaktande
dessa rapporter tillvinna sig hos arbetets ledare och andra
ansvariga — av högre såväl som av lägre grad —, desto
effektivare torde vården av personalens liv och hälsa visa
sig. Tekniken strävar alltid framåt — men oavlåtligt ger
den även sina bistra varningar. Red. av I. N.
För uppfordring av massaveden vid en sulfitfabrik
finnas flera kättingtransportörer, medelst vilka timret
föres från älven upp till vedupplaget. Den i vattnet
nedgående delen — upptagningsrännan — av dessa
transportörer är höj- och sänkbar för att kunna
inställas för olika vattenstånd. Samma dag olycksfallet
inträffade skulle en av dessa rännor sänkas, men hade
under densamma bark och avfall samlats, vilket
dessförinnan måste avlägsnas. En arbetare N, som
tillfälligt tjänstgjorde såsom faktor, ledde arbetet och
deltog själv däri. Rännan skulle först höjas, och för detta.
ändamål användes en kraftig träbock, bestående av
tvenne i botten nedstuckna, kraftiga stolpar och en
över dessa lagd, horisontal tvärbalk. I tvärbalken
fast-gjordes medelst kätting ett s. k. »Läders skruvblock»
med tre tons lyftförmåga, och lyftkättingen
fasthaka-des i rännans båda sidor med krokar. N ställde sig på
rännan och halade i blockets dragkätting. Då rännan
lyfts upp ca 1,2 in, störtade plötsligt, blocket och
tvärbalken ned och träffade N i huvudet. Av de erhållna
skadorna avled han följande dag.
Anledningen till att tvärbalken lossnade, var den,
att kättingen, i vilken blocket fastgjorts i balken, icke
lagts omkring denna så, att blocket hängde mitt under
balken. Vid lyftningen uppstod därigenom en
vridning av balken. När sedan lyftkättingen vid rännans
höjning kom att få en viss lutning mot vertikalplanet,
bidrog detta även till att kantra över balken. De båda
tappar, som från de vertikala stolparna voro instuckna
i balken, krängdes därvid ur sina spår.
Eör att förhindra ett upprepande av olycksfallet
föreskrev yrkesinspektören, att kraftiga plattjärn skola
anbringas runt tvärbalken och fästas med genomgående
bultar i de båcla vertikala stolparna, Samtliga
transportörer, anordnade i likhet med den, där olycksfallet
inträffade, skola förses med liknande anordning.
Under smörjningsarbete å en elektromotordriven
tra-verskran, tillhörig plåtslagarverkstaden vid en större
varvs- och verkstadsanläggning, inträffade ett
olycksfall, i det att den med smörjningen sysselsatte arbetaren
nedstörtade från traversen på 7 à 8 m höjd och skadade
sig så svårt, att han samma dag avled.
Av någon anledning hade maskinreparatören H
frångått den alltid förut tillämpade regeln att ej ensam
utan i sällskap med den elektriske montören företaga
smörjningen. Följden härav blev, att H gick upp på
traversens översta del, utan att strömmen blivit bruten
och utan att han observerades vare sig av kranföraren
■—• som för några minuter lämnat förarkorgen — eller
av någon annan. Medan H sysslade med smörjningen
av traversens maskineri, återkom föraren, som
klättrade upp i korgen och satte traversen i gång. H högg
därvid tag i en takbjälke och blev hängande där, tills
han släppte taget och föll till marken, innan ännu
traversen hann skjutas under honom. H erhöll brott å
skallens bas och avled vid framkomsten till lasarettet.
Det larmande nitningsarbetet å under arbete varande
större plåtdiffusörer, vilka också skymde utsikten,
gjorde att H:s uppklättrande på traversen icke märktes av
någon och att de rop, han möjligen uppgivit, icke hörts.
Närmaste anledningen till olyckan synes således
vara, att H frångått den alltid dittills följda regeln att
företaga smörjningen av traversen i sällskap med den
elektriske montören, som då brukat övervaka
strömmens brytande.
Yrkesinspektören har i anledning av olycksfallet
lämnat arbetsgivaren anvisning om sådana
anordningars införande vid samtliga traverser och kranar, att
den person, som har smörjning eller skötsel av dessa
om hand, kan på i allo betryggande sätt nå och
uppehålla sig vid alla de ställen, som måste tillses, och så
att de elektriska säkerhetsanordningarna vid
traver-serna kompletteras i enlighet med det av elektriska
inspektionen överlämnade meddelandet nr 46.
Yrkesinspektören har även föreslagit arbetsgivaren, att-
varningsanslag uppsättas i själva traverskorgarna och
utmed de långsgående kontaktledningarna.
Olyckan har också, givit anledning till införandet, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
